Kristdemokraterna, FRA-lagen och jakten på den röda frihetsvisionen

Kristdemokraterna är det enda parti i den borgerliga alliansregeringen där ingen enskild ledamot tvekade att rösta ja till införandet av FRA-lagen. Trots att kristdemokratiska ungdomsförbundet protesterade, så tycks stödet för FRA-lagen inom kristdemokraternas riksdagsgrupp ha varit totalt. Under rubriken Signalspaningslagen - förbättrad och antagen i riksdagen presenterar partiet på sin hemsida ett av de präktigaste och mest förnumstiga försvaren för lagen som jag sprungit på i debatten.

Jag vet inte riktigt varför stödet för lagen är så starkt just bland kristdemokraterna. I andra frågor som rör t ex samlevnad tvekar inte kristdemokrater att offentligt ta strid om partilinjen. I den kommande kraftmätningen inom regeringen om lagen om samkönade äktenskap lär vi få se en kristdemokratisk riksdagsgrupp där stickor och strån ryker. Men när det gäller FRA blandar kristdemokraterna ihop den världsliga makten med den andliga. Visserligen är människan skapad till Guds avbild, men det behöver inte tolkas som att staten skall se och höra allt.

Men förmodligen är den enkla förklaringen att kristdemokraternas riksdagsgrupp är underrepresenterad med avseende på personvalskampanjinriktade, IT-intresserade unga män (och kvinnor) med politiska agendor mer fristående från partipolitiken.

För mig som förespråkar en stark stat blir gränsdragningen för statsmakten av mycket stor betydelse. Övervakningen av det egna landets medborgare är en fråga där statsmakten - i såväl demokratier som diktaturer - historiskt tenderar att överskrida gällande regler och i namnet av nationens säkerhet missbruka de medel som funnits till hands.

Mona Sahlin har som bekant vid flera tillfällen efterlyst hjälp i arbetet med att utforma en röd frihetsvision för socialdemokratin. Ett tydligt vallöfte om att riva upp FRA-lagen vore ett lämpligt led i arbetet med att utveckla en sådan vision.