Sverigedemokraterna har nyligen avslutat sitt riksårsmöte i Karlstad och i samband med det var partiledaren Jimmie Åkesson gäst i Ekots lördagsintervju. Årsmötet och Eko-intervjun stärkte mig i min uppfattning att Sverigedemokraterna inte tar sig in i riksdagen i valet 2010.
Det blir allt mer uppenbart att Sverigedemokraterna på de allra flesta områden saknar en sammanhängande politik. Endast 31 motioner hade lämnats in till årsmötet, och mest diskussion rönte frågorna om medlemsavgiftens storlek samt lokalföreningarnas ekonomiska relationer till rikspartiet. Bland sakfrågorna lyckades ombuden köra över partiledningen i frågan om sänkt drivmedelskatt.
I Eko-intervjun blev Jimmie Åkesson – som saknar den karisma som ofta kännetecknar högerpopulistiska ledare - med nödvändighet defensiv i sina svar. Riktigt pinsamt blev det när Åkesson, utifrån partiets kommunalpolitiska handlingsprogram som säger att byggnader som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras, fick förhålla sig till byggnader som Globen, Scandinavium och Turning Torso.
Till detta kommer den s k stolle-faktorn, som ofta drabbar populistiska partier. Det senaste exemplet är att Sverigedemokraternas ungdomsförbund polisanmält Fredrik Reinfeldt för högförräderi, eftersom han undertecknat Lissabonfördraget. Med sådana vänner behöver moderpartiet inga fiender.
Sverigedemokraterna har sitt ursprung i extremhögern. Där skiljer sig partiet från t ex det högerpopulistiska Dansk folkeparti, som bildades 1995 genom en utbrytning ur Fremskridtspartiet och som i sin tur grundades av Mogens Glistrup 1971. Sverigedemokraternas rötter i extremhögern blir en belastning i kommande valrörelser – sitt ideologiska arv springer man inte ifrån hur som helst.
Visst - osvuret är bäst. Risken för att Sverigedemokraterna tar sig in i riksdagen måste förstås tas på allvar. Men vägen dit är betydligt längre och svårare än vad en del bedömare ger uttryck för.
9 kommentarer:
Liknande partier har tagit sig in snart sagt överallt i Europa, och på många håll är dom större. Visst är svenskarna särskilt konsensusinriktade (somliga skulle säga fega) men på senare år har det mångkulturella projektets kollaps accelererat och t o m de trögrörliga svenskarna börjar förstå att nåt måste göras. Sd:s eventuella för- eller nackdelar spelar i sammanhanget mindre roll - sd-rösten är en signal om att det inte funkar längre. Senast var det dom värst drabbade städerna som t ex Landskrona som sa ifrån - nästa gång lär det bli fler.
stollefaktor och stollefaktor... man kunde ju önska att fler politiker tog farliga saker som lissabonfördraget på större allvar.
Till Krigstid: Jag är själv mycket kritisk till stora delar av Lissbonfördraget. Det "stolliga" består i att bemöta fördraget med polisanmälningar för högförräderi, i stället för genom traditionellt politiskt arbete.
Till Daniel: Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna min argumentation: Det som skiljer Sverige från de flesta länder med invandrarfientliga partier är A. Vänster-högerdimensionen strukturerar det politiska livet så starkt, att det finns begränsat utrymme för partier som inte vill placera sig på denna dimension, samt B) Sverige hade en stor arbetskraftsinvandring redan på 1950- och 1960-talet, och har inget kolonialt och rasistiskt förflutet. Det gör att vi har goda förutsättningar att även fortsättningsvis ha ett parlament utan invandringsfientliga partier.
Det där med höger-vänster-dimensionen - eller rättare sagt, att ekonomiska frågors betydelse är väldigt stark, håller jag med om. Men det där med kolonialt-rasistiskt tror jag inte på. SVP i Schweiz fick 29 %, och Schweiz har väl ingen kolonial historia heller. Likaså Danmark, Norge, m fl länder. Nej, det är i första hand den svenska konsensusmentaliteten som hållit tillbaka sd hittills. Folk är rädda för att "rösta fel".
Daniel: Du har naturligtvis rätt i att Schweiz med flera länder inte har något kolonialt förflutet. Mitt argument är att uppfyllandet av båda villkoren - d v s vänster-högerdimensionens starka ställning i kombination med ett icke-kolonialt förflutet - innebär en mycket hög tröskel för partier som Sverigedemokraterna att ta sig över.
det är inte lätt för sverigedemokrater i diktaturens sverige, många sd demokrater blir hotade av afa vänsteranhängare, media gör ochså sitt att hindra demokratin och yttrandefriheten,man behöver verkligen inte vara sd demokrat för att vara emot massinvandring och massbrottslighet.
Ulf,
Höger-vänster i Sverige handlar inte så mycket om ekonomi, men väl om ekonomisk modell. Det är inte samma sak.
GT
ulf: ja, jo, det är väl klart. Jag var inte helt allvarlig. Men det finns något mycket suspekt, på gränsen till kriminellt i det svenska politiska etablissemangets tigande om sin hållning till EU. Att vara politiker är representera och/eller leda. Svensk europapolitik uppfyller idag inget av de kriterierna. Det, om något, göder antiparlamentariska och "stolliga" krafter.
När det gäller Jimmie Åkesson så vet jag inte riktigt om jag håller med dig. Han är mycket lugn och sansad och (hyffsat) saklig på ett sätt som gör att han egentligen skulle kunna vara partiledare för vilket borgerligt parti som helst. Det gör att SD med honom i spetsen kan vara betydligt farligare på lång sikt än ett högerpopulistiskt parti med en Wachtmeister som ledare. SD kan faktiskt mycket väl ta sig in i riksdagen och stanna där i flera mandatperioder.
Skicka en kommentar