2007-07-26

Om fotbollshuliganism och AIK:s feghet

På senare år har problemet med s k fotbollshuliganer fått allt större uppmärksamhet. De allsvenska topplagen från Stockholm, IFK Göteborg, Malmö och Helsingborg har alla problem med löst organiserade supporterfalanger som tagit som sin uppgift att med våld försvara det egna lagets färger. Våldsanvändningen tar sig dels uttryck i slagsmål med huliganer från andra klubbar, dels hot om våld mot spelare från det ena laget som inte lever upp till de ordningsregler som förväntas prägla en klubbrepresentant.

Till sitt väsen bygger fotbollshuliganismen förstås på en barnslighet och omogenhet. Unga män (alltid män) får kickar (inte främst fysiska) och försöker skaffa sig en mening i livet genom att konstruera en gemenskap med sin klubb och därefter oombedda värna klubbens heder och ära genom ohejdad fanatism. Men huliganismen är inte endimensionell. I dagens fotboll frodas en identitetsskapande våldsfixering kring lag, stjärnor och arenor som har väldigt lite med själva fotbollen att göra. Den sortens huliganism är djupt narcissistisk och strävar i grund och botten endast efter en bekräftelser av egot. I sin egen värld skapar den här gruppen av huliganer ett avstånd inte bara till andra huliganer, andra supportrar och själva laget utan också ett avståndstagande från själva vardagslivet. Att slåss med andra, att styra en klubb genom trakasserier och medieframträdanden och att med elitistisk mobbar-mentalitet i den lilla gruppen tvinga fram beteendet hos andra ger de här personerna en känsla av oövervinnelighet. En slags übermensch-känsla grundad i maktens berusning.

Fotboll är en gammal arbetarklassport. I många avseenden en enkel sport. Enkel att utöva, titta på och förstå. Samtidigt är det en sport som ger stort utrymme för talang, kreativitet och teknisk briljans. Kring alla lag har det av och till under historien funnits unga män med intresse av att bråka när resultaten inte går det egna lagets väg. (Jag har själv en gång kastat småsten i ryggen på en domare, när Skälderviken på övertid tilläts kvittera till 2-2 mot Båstad Gif efter en tveksamt dömd hörna...) Numera är dock fotbollen lika mycket en marknad som en sport och huliganerna får därmed mer uppmärksamhet i medierna av sponsorer, tränare och aktörerna runt sporten. Men de får därmed också möjlighet till en allt större destruktiv inverkan på sporten. Den maktställningen har AIK:s s k supportrar i Firman Boys tagit ad notam. Och klubbledningen låter dem uppenbarligen hållas i sin tro på sin egen förträfflighet.

AIK-spelaren Jimmy Tamandi tillbringade en kväll på krogen (inte i anslutning till någon träning eller match), sprang på ett par medlemmar av Firman som hade synpunkter Tamandis leverne och handgemäng uppstod. Efteråt har hot riktats mot Tamandi och kors utplacerats utanför hans bostad. AIK har hanterat situationen genom att bl a ha ett möte med Firman. Vid mötet ställde Firman krav på att Tamandi skulle be om ursäkt - ett krav som AIK enligt klubbens informationschef Johan Wibäck "tyckte var rimligt". Tamandi bad också om ursäkt på AIK:s hemsida.

AIK som klubb medverkar till fotbollens urartning genom sina patetiska försök tillgodose den grupp av supportrar som i stället borde bannlysas från AIK. Genom sina hot och trakasserier har våldsgrupperingen uppenbarligen satt sig i respekt hos klubbledningen som snällt låter sig hunsas av dessa egotrippade och kriminella unga män. AIK:s ledning går rakt in i fällan och bidrager med sitt agerande starkt till att underblåsa fortsatt gängkriminalitet, trakasserier, olaga hot och slagsmål.

Firman Boys representerar ingenting utanför sig själva. Men AIK bjuder dem på en legitimitet de egentligen saknar genom att betrakta dem som en supportergruppering bland andra och inbjuda dem till överläggningar. Det vore bättre att identifiera de enskilda personerna - vilket faktiskt inte är så svårt om man bara vill - och sedan polisanmäla var och en av dem för olaga hot. Därefter sättes deras porträtt upp i alla kassor och de spärras ut från all fotboll med AIK överhuvudtaget. Klubbledningen gör ett uttalande där man säger att man inte vill ha med dessa supportrar att göra och att varje hot i fortsättning blir en polisanmälan.

Men AIK tycks inte vilja frigöra sig från våldet. Inte i något avseende ha klubbens agerande visat på den mogenhet och det ledarskap i denna fråga som krävs om man verkligen ville bli av med den grupp mobbare som sedan flera år har laget i sitt grepp.

12 kommentarer:

G. Tikotzinsky sa...

Dialog med Hamas går bra, men fotbolls-supportrar skall bojkottas och sättas i fängelse (polisanmälas) för lite småbråk på och utanför plan.

Nu är det ju så att jag helt håller med Ulf om hur bråkstakar skall hanteras. Synd bara att han inte är konsekvent nog att överföra sina argument och åsikter gentemot palestinska terrorister.

Ulf Bjereld sa...

Hamas är folkvalda och har en legitimitet som samtalspartner i det att de representerar sina väljare. Firman Boys representerar ingenting utanför sig själva och har därför inte heller någon legitimitet. Det är en avgörande skillnad.

Skulle man ändå välja att av taktiska skäl samtala med Firman Boys skall samtalen kännetecknas av handfasthet och offensiv. Inte som i AIK:s fall av undfallenhet och inställsamhet.

G. Tikotzinsky sa...

Tack för svar.

Folkval kan inte utgöra alibi för en djupt rasistisk terror-ideologi och handlingsprogram. Om Hamas är representativt för hela den palestinska befolkningen, då måste vi utvidga bojkotten till att omfatta hela Palestinska Myndigheten.

Lyckligtvis tror jag inte att så är fallet, så vi kan nöja oss med att bekämpa dem som är ansvariga för minderåriga självmordsbombare, för att slänga ut fjättrade människor från 15:e våningen, summariska avrättningar på gatorna, mord på journalister, raketbeskjutning av bevisligen civila mål och en lång rad andra terrorhandlingar som inte är förenliga med demokrati. Folkval eller inte.

Anonym sa...

Två anmärkningar:

Vad jag har förstått av nyhetsrapporteringen var inte de AIK-supportrar som Jimmy Tamanadi örfilade medlemmar i Firman, utan vanliga supportrar.

För det andra så är det ju inte bara firman som ställt kravet att Tamandi skulle be om ursäkt. Även övriga vanliga fredliga supporterorganisationer, såsom Black Army och Sol Invictus, har gjort detsamma.

Med tanke på att dessa organisationer mig veterligen är uppbyggda i föreningsdemokratisk ordning (precis som Änglarna) måste det nog sägas att kravet att Jimmy Tamandi ska be om ursäkt hade ett relativt stort stöd bland AIK:s medlemmar.

För övrigt måste även jag notera hur ovillig till dialog du är i detta fall. Fotbollshuliganer tycks i allmänhet behandlas som den värsta sortens skurkar, trots att de egentligen ägnar sig åt relativt harmlös brottslighet.

Jämför till exemempel fotbollshuliganerna med AFA och andra vänstergrupperingar som brukar våld i samband med demonstrationer runt om i världen. De senare har ett uttalat politiskt syfte med sitt våld (att genomföra sin politik och hindra andra grupperingar att genomföra sin) och är därmed ett direkt hot mot demokratin. Huliganerna utgör däremot främst ett hot mot andra huliganer (som är tacksamma för att detta hot existerar).

Trots denna skillnad i farlighet är det uppenbart att stora delar av etablissemanget ser på AFA och andra vänstergrupperingar med mycket mer blida ögon än vad man ser på huliganer (trots att en objektiv analys borde leda till motsatt behandling).

Har du någon idé om vad detta beror på?

Anonym sa...

AFA:s främsta existensberättigande består i att polisen tycks sakna förmåga (eller kanske snarare intresse) att skydda fredliga vänsterorganisationer från fascistisk aggression. Fascistisk aggression, f.ö., som inte sällan är kopplad till fotbollshuliganism och som definitivt är ett hot mot demokratin. Hur mycket skrikande liberaler än upprörs över AFA:s "hot mot demokratin" så missar de biten med att verkligt politiskt motiverade våldshandlingar på senare år utförts av fascister. Och då talar vi om mord, inklusive på poliser.

Johannes sa...

Den som anser att Hamas har legitimitet genom vinst i demokratiska val gillar nog också Chamberlains "appeasement" politik gentemot Adolf!

Ulf Bjereld sa...

Det är möjligt att Jimmy Tamandi betedde sig olämpligt och att en ursäkt var på sin plats. Om detta vet jag inget och tar inte ställning. Min kritik riktar sig mot AIK:s ledning som väljer att betrakta Firman Boys som en legitim samtalspartner i detta sammanhang.

Jag tror inte som anonym I att det s k etablissemanget "ser på AFA och andra vänstergrupperingar med mycket mer blida ögon än vad man ser på huliganer". Jag har tvärtom mycket svårt att se Fredrik Reinfeldt eller SÄPO-chefen bjuda in AFA till samtal för "vända den passion och energi som finns till något som gagnar Sverige", för att travestera AIK:s informationschef Johan Wibäck (se länk i bloggposten).

Anonym sa...

Håller med att just den delen av etablissemanget förmodligen inte har särskilt mycket till övers för AFA, militanta antiglobaliseringsdemonstranter och andra våldsbenägen vänster.

Däremot finner dessa grupper stöd och sympati bland vänsterpolitiker, kultursidor och vissa forskare (Töllborg, Abrahamsson etc.) som menar att man bör lyssna på de frustrerade. SJälv hade jag gärna sett att man jämför polisens rättsövergrepp i samband med ingripanden mot (inbillade och riktiga) huliganer, med de modesta övertramp som sker i samband med ingripanden mot kulturetablissemangets döttar och söner!

Undrar vad man hade kommit fram till!

Anonym sa...

Anonym: du har ju uppenbarligen ingen som helst koll. Vi vet vad den typen av granskningar kommer fram till. Du kan ju läsa Erik Wijks böcker och artiklar om Göteborgskravallerna t.ex. Straffen för politiskt motiverade upplopp är betydligt hårdare än för huliganvåld - och i det sammanhanget dömde man människor för våldsamt upplopp baserat på misstanke kombinerat med vilken litteratur den misstänkte hade i bokhyllan.

AFA:s våld riktas mot organiserade fascister - det kan kanske vara kontraproduktivt (jag misstänker det själv) - men organiserade fascister attackerar alla typer av meningsmotståndare och "rasfiender". Ordningsmaktens flathet gentemot det fascistiska våldet är obegripligt (om man inte utgår från att flatheten är ett uttryck för sanktionering, vilket jag inte gör personligen). Det finns exempel på kartläggning (olaga registerföring), mord och mordförsök utförda av fascister i nära historisk tid - jag utmanar dig att hitta ETT fall av antifascistiskt våld av samma karaktär!

Sedan har du ju ett grundläggande problem i din argumentation på en rent strukturell bas: antikapitalistiskt våld, riktat mot ekonomiska institutioner t.ex., motiveras ju med etablissemangets egna argument om frihet, jämlikhet och rättvisa. Just därför att det är politiskt motiverat så skiljer det sig från huliganvåldet. Vilket kanske är orsaken till att vänsteraktivister straffas så pass mycket hårdare än huliganer.

Anonym sa...

Om det är så att politiskt motiverat våld som det vid Göteborgskravallerna straffas hårdare än fotbollsvåld är det självklart bra. Politiskt motiverat våld är farligare än vanligt våld, då det förra riskerar att få långtgående politiska konsekvenser (syftar till och riskerar att resultera politiska förändringar).

Dessutom drabbar politiskt våld "oskyldiga" människor (i meningen att de inte söker sig till våldet frivilligt). Huliganvåldet drabbar i första hand huliganerna själva - som inget annat vill än slåss (att säga att våldet drabbar blir således missvisande).

Självklart går det att räkna upp en rad våldsbrott, såsom mordförsök, misshandel och olaga hot som utförts av vänsterextremister de senaste åren. Senast denna vecka hotade AFA en domare och vandaliserade hans hem.

Misshandel och hot av Sverigedemokrater (som knappast kan beskyllas för att vara militanta - oavsett vad man tycker om deras åsikter i övrigt) tillhör vardagen numera och har i flera fall lett till att politiker valda av folket har hoppat av politiken.
De bomber som lades ut av AFA på MCDOnaldsresturanger för några år sedan exploderade aldrig och orsakade därför inga dödsoffer. Men om man förstår rapporteringen rätt berodde detta på inkompetens och inte bristande vilja.

Peter. sa...

Det var inte medlemmar ur Firman Boys som Tamandi träffade! De var helt vanliga supportrar. Du kanske skulle ta det på lite fakta innan du börjar se ner på folk? Jävla mupp.

A-K Roth sa...

Bjerelds recept för aktion mot Hamas blir om det är konsekvent: Handfasthet och offensiv, inte undfallenhet och inställsamhet.