Skall rätten till religionsfrihet tas bort ur den svenska grundlagen? Det förslaget lanseras faktiskt på fullt allvar i dag på Expressens debattsida av bl a Björn Ulvaeus, författaren Lena Andersson och professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tännsjö.
Artikeln tycks skriven i affekt och argumentationen hänger inte riktigt ihop. Å ena sidan hävdar författarna att andra grundlagsreglerade rättigheter som yttrandefrihet, tryckfrihet och mötesfrihet ger ett tillräckligt skydd för religionsfriheten. Å andra sidan hävdar de att begreppen "religion" och "religionsfrihet" är så svåra att definiera att de inte kan värnas genom lagstiftning.
Men om religionsfrihet inte går att definiera - hur skall vi då kunna veta att religionsfriheten verkligen ges ett tillräckligt skydd av de andra rättigheterna? Och att religionsfriheten skulle vara svårare att definiera än t ex yttrandefrihet och tryckfrihet är ju nonsens. Yttrande- och tryckfrihetens gränser är ständigt satta under diskussion och omprövning. Debatterna om publiceringen av Muhammedkarikatyrerna, förutsättningarna för Sverigedemokraternas riksmöte och förekomsten av rasistiska inlägg i kommentarerna på Carl Bildts blogg är bara några exempel på att yttrande- och tryckfrihetens gränser inte är givna på förhand.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är mycket tydlig i sitt stöd för religionsfriheten. Artikel 18 stadgar: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
FN:s starka markering av religionsfriheten som en särskild del av de mänskliga rättigheterna är inte utan skäl. Religösa grupper - kristna och icke-kristna - har alltid riskerat förföljelse. Inte minst Förintelsen och det ohyggliga utplånandet av sex miljoner judar borde stämma till eftertanke.
All fundamentalism är av ondo. Författarnas ateistiska fundamentalism utgör inget undantag.
23 kommentarer:
Domstolarna existerar bland annat för att tolka det som är svårt att definiera eller förutse när lagarna skrives.
Håller med Ulf! Den intoleranta ateism som kommer till uttryck i artikeln liknar den aggressiva typ som fanns i det gamla Sovjet.
Jag bör nog läsa artikeln innan jag kastar mig ut i alltför salta sarkasmer, men det låter onekligen illa. Abba-Björn har gjort sig känd som något av en visserligen naiv men välmenande islam-kritiker. Förmodligen ligger något slags aversion mot fundamentalism i botten. Men min fasta övertygelse är att politik missbrukas då den sätter tankar i fängelse. Hot om våld och lögner med syftet att skada, vill jag gärna behålla olagliga. Men att tycka saker om saker, det hoppas jag att toleransen skall öka för i Sverige, snarare än att vi i rädsla för fundamentalism gör precis det som fundamentalisterna vill - nämligen försöka begränsa våra inre rum.
I och för sig tycker jag att det är en löjlig fråga att driva, men har de inte rätt principiellt sett? Religionsfriheten skyddas ju redan av de övriga rättigheterna varför den ju i praktiken är onödig. Finns det någon här som kan visa på en kränkning av religionsfriheten som inte samtidigt skulle vara en kränkning av någon av de andra friheterna?
Viktor,
Rätten att konvertera till en annan religion eller rätten att ut-träda ur Svenska Kyrkan är inte direkt förankrade i tryckfriheten, yttrandefriheten eller mötesfriheten. Och det är inte heller rätten att vara ateist!!
- Och jag som trodde att vi hade föreningsfrihet i Sverige!!!
Hej Ulf,
Jag måste säga att du verkar läsa dagens debattartikel som fan läser bibeln. Budskapet är att
i) idag har vi i praktiken inte full religionsfrihet (utom i undantagsfall)
ii) den rådande definitionen av "religion" och "livsåskådning" som tillämpas av staten är godtycklig och diskriminerande
iii) ett konsekvent tillämpande av lagen om religionsfrihet i kombination med den rådande definitionen av "religion" skulle innebära godtycklig diskriminering av vissa livsåskådningar (enligt tänkbara definitioner av "livsåskådningar") och omoraliska fördelar för andra
iv) Oavsett iii) vore en fullt tillämpad religionsfrihet omoralisk på grund av att den skulle strida mot andra grunläggande värden (t.ex. djurskydd vs rituell slakt)
Jag har svårt att se något självmotsägande i detta budskap.
Exakt vad är det du ser som inte jag ser?
/ATEIST
Anonym,
Det lagstiftarens privilegium att besluta vilket som får företräde - religionsfrihet eller djurskydd. Om lagstiftaren uttryckligen förankrade båda i grundlagen så blir det domstolarna som får avgöra. Nu fungerar ju inte Sveriges HD som en konstituerande instans, så problemet ligger snarare inom HDs uppgifter än inom lagstiftningen.
Utöver det så kan jag ju inte låta bli att hålla med dig i en liten detalj: Det saknas fullständigt logik i att rituell älg-jakt går bra i Sverige, men rituell kosherslakt går inte.
Humanisterna siktar högt om de tror att ett enskilt land bara kan strunta i en FN-deklaration. Artikeln i DN ingår enligt min mening i den kampanj mot fr.a kristendom som "Humanisterna" nyligen inledde genom att högljutt protestera mot att Scandichotellen tillhandahåller biblar på rummen. Biblarna gjorde att vissa "humanister" kände sig "kränkta" på modernt svenskt manér. Visst handlar det här om en fundamentalistisk, ateistisk offensiv mot fr.a kristendomen. jag har hittills inte sett en enda kritisk anmärkning mot de troende som politiserar sin religion, islamisterna. Att angripa kristendomen är ju enkelt och ofarligt bevars.Lite ynkliga är allt "humanisterna" och deras epigoner.
Humanisterna är en obehaglig förening. Framförallt med tanke på diskrepansen mellan vad säger och vad man gör. Till exempel säger Humanisternas ordförande Christer Sturmark följande:
”...problemet i vår värld idag är inte de utvecklingsbejakande och toleranta troende eller befrielseteologierna och de feministiska strömningar inom islam, som betraktar män och kvinnor som jämställda. Så varför debattera dem?”
Intressant nog är det precis det som Sturmark nästan uteslutande ägnar sig åt: Att bemöta argument som förs fram av just toleranta, oftast svenskkyrkliga, troende.
Humanisterna säger sig motarbeta religiös fundamentalism, samtidigt som deras retorik ekar av sekulär fundamentalism.
"Rätten att konvertera till en annan religion eller rätten att ut-träda ur Svenska Kyrkan är inte direkt förankrade i tryckfriheten, yttrandefriheten eller mötesfriheten"
Jo, i kombination med föreningsfriheten.
Hur många debattartiklar från den där ateistiska organisationen har Expressen publicerat sedan en månad tillbaka? Varför?
Viktor,
Det är skillnad mellan organiserad och privat religionsutövning. Föreningsfrihet kan inte skydda min rätt att tända sabbaths-ljus i hemmet, eller att be en hebreisk bordsbön innan maten.
Vad gäller föreningsfriheten i Sverige, så litar jag inte så värst mycket på den heller. Sveriges icke-konstituerande HD stod maktlös när miljontals medborgare tvångsanslöts till Socialdemokratiska Arbetarepartiet.
"Det är skillnad mellan organiserad och privat religionsutövning. Föreningsfrihet kan inte skydda min rätt att tända sabbaths-ljus i hemmet, eller att be en hebreisk bordsbön innan maten."
Yes det är skillnad. Den förra skyddas av föreningsfriheten. Den senare är det väl främst yttrandefriheten som skyddar. Du har fortfarande inte förklarat varför det krävs en speciell religionsfrihet. Du har bara radat upp exempel på verksamheter som de övriga rättigheterna redan skyddar. Varför ska det vara olika rättigheter som skyddar din rätt att lyssna på den musik du vill och som skyddar din rätt att be bordsbön? Varför bör inte samma principer gälla i bägge fallen?
Till gärningsmannen:
En anledning till att Expressen publicerar så många debattartiklar med Humanisterna skulle kunna vara att redaktionen vill balansera den enorma mängd debattartiklar som religiösa organisationer har publicerat under årens lopp.
Det finns ju upenbarligen fler ateister och agnositker än troende i vårt land - och det är på tiden att även denna oerhörda majoritet får göra sin röst hörd!
Enligt European Values Surveys senaste studie i Sverige kunde 14 procent betecknas som ateister, 16 procent agnostiker, 54 procent trodde på "något" (de hade kryssat för alternativet "Det finns någon slags ande eller livskraft") och 16 procent trodde att det finns en personligt Gud. Över tid minskar andelen ateister och agnostiker. Vem utan en inbiten ateistisk fanatiker tror att svensk massmedia domineras av religiösa budskap?
Till Ateist: Jag skrev inte att artikeln var "självmotsägande" - jag skrev att den "inte riktigt hänger ihop". Det är inte riktigt samma sak. Min huvudinvändning är att författarna hävdar att det skulle vara svårare att lagstifta om religionsfrihet än om t ex yttrandefrihet eller tryckfrihet. Där tycker jag att de har fel.
Till Gärningsmannen: Expressens debattsida är i dag den mest skruvade i svensk dagspress. Artiklarna tycks i allmänhet vara beställda och ämnena konstruerade. DN Debatt och SVD:s Brännpunkt dominerar i mediebruset. GP och Sydsvenskan har hedervärda debattredaktioner men artiklarna får sällan genomslag. Aftonbladet har en svag debattsida, där huvudartikeln knappast går att urskilja bland alla notiser, insändare och citat. Ett redaktionellt misslyckande!
Jag citerar också gärna Hans Hernborn som är programråd och chef för Sveriges Televisions programsekretariat: "I år sänder SVT cirka 80 timmar gudstjänster, varav hälften i förstasändning. SVT:s totala sekulariserade årsutbud omfattar cirka 27 000 timmar" (Expressen 18 april 2007).
Om fundamentalism är ont beror på vilket fundament man står på. Moder Theresa var verkligen en kristen fundamentalist...ända ut i händerna
Har man inte en lite för svartvit bild av verkligheten när man kontrasterar antalet sända gudstjänsttimmar mot det "sekulariserade" övriga innehållet på 27 000 timmmar?
Det relevanta jämförelseobjektet torde väl handla om hur mycket utrymme som organisationer som HUmanisterna får i SVT. Eller anser ni som tycker siffran 27 000 timmar är ett relevant jämförelseobjekt att underhållning, nyheter och vetenskap är ateistisk propaganda?
TIll gärningsmannen: Vad det innebär att tro på "något" (ande eller livskraft) är inte detsamma som att värna organiserade religiösa budskap. En mer relevant indikator på hur stort stöd religiösa organisationer (och deras budskap) har idag är antalet gudstjänstbesökare. I både EVS och EUropean Social Survey ligger andelen svenskar som går på gudstjänst en gång i månaden eller oftare långt under tio procent.
Vad anbelangar HUmanisterna påstådda dominans i massmedia så vore det väl enkelt att räkna atnalet debattartiklar som Humanisterna fått in på de debattsidor som Ulf Bjereld räknar upp och sedan jämföra med det antal artiklar som företrädare för olika religiösa samfund har fått in! Tror knappast att jämförelsen skulle falla ut till Humanisterna fördel.
/ATEIST
/ATEIST
Kan inte frånhålla mig att tipsa om dagens svar på Humanisternas debattartikel i Expressen - smalfullt illustrerad med en bild på koncentrationslägerfångar.
Om du, Ulf, tyckte att Humanisternas ursprungliga artikel var skriven i affekt undrar jag vad du tycker om det svar som den religiösa lobbyn ger idag?
Faktum är att till och med jag undrar lite över Expressens syfte med att släppa fram de två, minst sagt obalanserade, herrar som undertecknat artikeln. Med sådana fiender behöver knappast Humansiterna framföra egna argument för att illustrera det tokiga i att ge religiösa människor särrättigheter!
/ATEIST
Det är intressant att notera hur vissa ateister som tror sig vurma för vetenskap förhåller sig till data. När andelen ateister i Sverige skall räknas gäller det att studera opinionsdata och det på ett särskilt sätt: de som inte tror på en Gud (men gärna på något annat övernaturligt) betraktas tydligen som ateister. Allt för att maximera andelen. Men när troende skall räknas är det tydligt bara regelbundna besök i kyrkan som skall räknas. Allt för att minimera andelen. Med sådan förmåga att göra slutledningar skulle dessa ateister få en intellektuell avrättning på vilket forskarseminarium som helst.
Mig veterligen är frekvensen gudstjänstbesök den mest använda indikatorn på religiositet i internatioenlla studier av religiositet i kristna länder.
Frågor av den typ som gärningsmannen refererar till brukar inte betraktas som lika tillförlitliga som indikatorer på traditionell religiositet på grund av de vida tolkningar som frågor och svar inbjuder till.
EVS innehåller dock vad jag vet ävem mycket mer specifika frågeställningar om religiösa trosföreställningar (tro på himmel, helvet, liv efter detta etc etc.). Gärningsmannen - som verkar ha koll på siffrorna - kan väl meddela oss andra okunniga hur stor andel av den svenska befolkningen som t.ex .tror på att det finns en himmel och ett helvete. PÅ så sätt kanske den vida fråga som gärningsmannen lutar sig mot få lite mer innehåll.
Men det kanske är så att redovisningen av så specifika frågor och svar riskerar att slå hål på myten om att svenskar är lika religiösa som gärningsmannen vill få oss att tro!
/ATEIST
Har också svårt att förstå logiken i att en viss typ av livsåskådning ska premieras framför andra. tror att det bygger på en idé om att religion är mycket djupare känt än t ex politisk övertygelse. Eller humanism. Som icketroende tycker jag att det är en lite självtillräcklig syn.
Och vad gäller förföljelse så är inte troende mer specifikt hotade av det än några andra. Även politiskt hängivna och humanister har slaktats och torterats i vansinniga mängder.
Och de judar som mördades i förintelsen blev inte utvalda på grund av sin religiösa tro. Inte heller zigenarna, socialdemokraterna, de homosexuella, liberalerna, kommunsiterna osv osv.
Skicka en kommentar