På måndag besöker Irans utrikesminister Manouchehr Mottaki Sverige. Näringsminister och tillika centerpartiets ordförande Maud Olofsson säger i dagens DN att hon tror att Mottaki kommer att vägra skaka hand med henne eftersom han är en konservativ muslim. Själv tänker dock Maud Olofsson sträcka fram handen mot sin iranske gäst: För oss är det viktigt att visa att kvinnor i Sverige kan få viktiga positioner.
Jag är tveksam till Maud Olofssons demonstrationspolitik. Jodå, jag är väl medveten om förtrycket i Iran och att vissa uttolkningar av Islam innebär kvinnors underkastelse. Men att först bjuda in Mottaki och sedan offentligt förödmjuka honom genom att visa hur hans religiösa övertygelse inte tillåter honom att skaka hand med kvinnor - vilket mål är det man vill uppnå med det? Knappast att "visa att kvinnor i Sverige kan få viktiga positioner", som Maud Olofsson säger. Det är Mottaki naturligtvis redan mycket väl medveten om.
Jag säger inte att Maud Olofsson gör fel. Men jag är uppriktigt osäker på vad hon vill uppnå med den utsträckta handen.
Sedan är det ju faktiskt också fullt möjligt att Mottaki tar den.
13 kommentarer:
För en gångs skull håller Bjereld och jag med varandra. Problemet är vardagsmat i Israel, där män inte kan ta religiösa kvinnor i hand, eller kvinnor religiösa män. Lösningen är RESPEKT för motpartens religiösa övertygelse. Jag själv gör en sorts japansk bugning åt de religiösa kvinnor jag möter på sammanträden.
Det är utomordentligt dåligt skick att försätta en inbjuden gäst i en pinsamm situation, och därtill offentligt. Att göra så i diplomatiska sammanhang tyder på bristande kompetens.
Och dessutom tror jag att inte att denna iranske utrikesminister kommer ha några som helst problem med att ta Maud Olofsson i hand.
Hade det varit en muslimsk konservativ kvinna och en västerländsk man hade det nog däremot kunnat vara annorlunda.
Den som lever få se osv
Jag gissar att han tar hennes hand - och i så fall får hon stå där med sin skam.
Blir spännande att se hur det går :-).
Vilka blida kommentarer! Maud O demonstrerar här samma kulturella avstånd till omvärlden som två andra borgarklassiker: Friggebo med "We shall overcome" och Wibble med "alla bör ha en årslön på banken"! Fram med mediadrevet!
NI glömde ju Ullas uteblivna hovnigning för drottning Elisabet 1956...
"Jag säger inte att Maud Olofsson gör fel. Men jag är uppriktigt osäker på vad hon vill uppnå med den utsträckta handen.
Sedan är det ju faktiskt också fullt möjligt att Mottaki tar den."
Om han skulle ta den så vore det ju ett tillkännagivande av en stor revolution i sig, och det är ju naivt att tro något sådant. Men med tanke på vilken revolution för kvinnans rättigheter det vore och att du trodde att det var möjligt att han skulle ta hennes hand ter sig frågan i din föregående mening, ifrågasättandet av vad Mad ville uppnå, fullständigt apart -- eller kanske snarare inkonsistent.
Att räcka fram handen eller inte är ju intrikat såsom diplomatisk fråga men i det större perspektivet en detalj. Att alls bjuda hit Irans minister var förstås det riktigt skrämmande.
Vad anser du som ledande i Broderskapsrörelsen om klokheten i besöket? (Du vill väl att Hamas ska behandlas som jämlika partners i mellanösterns fredsförhandlingar?)
En stfavelsnisse-rättning är på sin plats:
Maud -- inte Mad!
;)
Ulla fick utstå mycket stark kritik för sin uteblivna hovnigning för Elisabet. Men Maud tycks klara sig från mediedrevet.
Jag delar den inställning till besöket som Carl Bildt gav uttryck för i tisdagens P 1 Morgon. Vi skall inte isolera Iran. Vi skall träffa deras representanter i syfte att få dem att ändra politik. Förtrycket i Iran och risken för krig skulle knappast bli mindre om Iran isolerades.
Och vad ansåg du om isoleringen av Sydafrika? Du har aldrig skänkt en tanke att det kanske är naivt att tro att Iran ska stoppa sin kärnvapenproduktion genom att vi samtalar med dem?
BTW: För övrigt tror jag att Mauds intentioner var goda men att det var ett diplomatiskt sett amatörmässigt och barnsligt beteende. Fast den iranske ministern skulle inte alls ha fått komma hit och tala. Vi vet redan alltför väl att Iran är en totalitär regim av samma snitt, om inte värre än, Hitlers tredje rike.
Magnus,
Trots att empirisk forskning visar att internationella bojkotter i många fall varit effektiva, så motsätter sig Bjereld bojkotter av muslimska/arabiska stater eller organisationer. Som han själv skrev i förra tråden, så sätter Professor Ulf Bjereld, Göteborgs Universitet, ibland vetenskapen i skymundan bakom ideologin. I motsats till vad han skrev, så redogör han inte klart och tydligt när så är fallet.
Till Magnus: Sydafrika brukar anges som ett av de få tillfällen då sanktioner faktiskt fungerat.
Skälen till att de fungerade var två. För det första fanns det en stark, enad opposition i Sydafrika som själva förordade sanktioner. För det andra fanns det realpolitiska förutsättningar att nå internationell enighet om sanktioner. När det gäller sanktioner mot Israel, Iran eller enskilda arabiska stater föreligger inte dessa förhållanden.
Protest mot Mauds utsträckta hand...
http://www.setiz.se/sv/prs/media.pdf
Skicka en kommentar