Sverigedemokraternas lättsinniga inställning till rättsstaten

Sverigedemokraterna och rättsstaten förefaller vara två oförenliga storheter. I helgen föreslog Sverigedemokraterna att utländska personer som begått grova vålds- och sexualbrott automatiskt skulle dömas till utvisning, även om de riskerar tortyr och dödsstraff. Om internationella konventioner som Sverige undertecknat sätter hinder i vägen ska Sverige medvetet bryta mot dessa konventioner och utvisa ändå, menar Jimmie Åkesson: Om det är så att det finns konventioner som förhindrar oss att utvisa mördare och våldtäktsmän så måste dessa konventioner omförhandlas. Om det inte är möjligt måste vi bortse från dem.

Om det inte är möjligt måste vi bortse från dem? Vilka fler folkrättskonventioner som Sverige förbundit sig att följa kan Jimmie Åkesson tänka sig att bortse ifrån, än de som hindrar oss att utvisa människor till länder där de riskerar tortyr och död? Vilka mänskliga rättigheter är han beredd att sälja ut nästa gång, för att vi "måste" göra det?

Det som kännetecknar en rättsstat är att lagen gäller lika för alla. Man inte kan välja de lagar man vill följa eller de man kan "bortse från".

Jimmie Åkessons lättsinniga inställning till rättsstaten och dess principer gestaltar på ett närmast övertydligt sätt varför Sverigedemokraterna ska hållas borta från politiskt inflytande. Partiet sätter makten före rätten. Det som Sverigedemokraterna pekar ut som "folkets intressen" får inte låta sig störas av rättsstatens principer. I förlängningen skymtar fascismens ideologi.

Dödsstraff som kvalificerad tortyr. Ohio vill göra om misslyckad avrättning

Efter två och en halv timmas fåfängt karvande i den dödsdömde Romell Brooms arm tvingades bödeln i Ohio ge upp. Romell Broom uppges ha gråtit av smärta och ångest, för att till sist själv i ett utslag av desperation försökt hjälpa bödeln att få in nålen i en blodåder. Efter att avrättningen avbrutits kunde man konstatera 18 nålstick på olika delar av Romell Brooms armar, händer och fötter efter de misslyckade försöken att injicera gift i hans kropp.

Romell Broom dömdes till döden 1984 och har således suttit i dödscell och väntat på sin avrättning i över 30 år. Nu har Ohios Högsta domstol beslutat att myndigheterna får göra ett nytt försök att avrätta Romell Broom, efter det misslyckade försöket i september 2009. Det formella argumentet tycks vara att eftersom giftet aldrig nådde Romell Brooms kropp så rör det sig inte om en dubbel bestraffning.

Domstolens beslut kommer att överklagas. Om överklagan avslås får Romell Broom ändå vänta väldigt länge på att avrättas. Ohio har en kö på 24 dödsdömda personer där avrättningsdatum egentligen är bestämt - men Ohio har inte tillgång till de kemikalier som behövs för att genomföra en avrättning.

Romell Broom är dömd för ett fruktansvärt brott, för att ha kidnappat, våldtagit och mördat en 14-årig flicka. Men dödsstraff är barbari och ovärdigt varje samhälle som gör anspråk på att helga livet och att vara civiliserat. De långa väntetiderna i dödscellerna och osäkerheten om man skall få leva eller inte är en form av kvalificerad tortyr.

Redan 1947 formulerade Stig Dagerman en isande kritik av USA:s sätt att göra om avrättningar som misslyckats:

"Den till döden dömde negern Francis som nyligen undkom med livet från elektriska stolen, därför att bödlarna var berusade, skall nu åter sättas i stolen."

Två gånger död

Snälla vita herrar lynchar negrer.
Det rår inte fulla vita bödlar för.
Det är inte så noga hur en neger lever.
Det är inte så noga hur en neger dör.

Det är rätt skönt att höra negrer skrika.
Låt stolen krångla om nu stolen vill.
Sam och Joe och Paul kan kvitta lika.
Det är bara att försöka en gång till.

Alla är vi ju på sätt och vis elever,
och mycken övning nog till bödelsyrket hör.
Det är inte så noga hur en neger lever.
Huvudsaken är ju att en neger dör.

"Två gånger död" har sjungits in av Fred Åkerström, och återfinns på LP:n Dagsedlar åt kapitalismen (Metronome, 1967 ). Ni kan lyssna på den här.