Donald Trump återanvänder Putins talepunkter

Donald Trump har gjort en dygd av att upprepa Vladimir Putins talepunkter om Ukraina. Trump kallar president Zelenskyj för en diktator som vägrar genomföra demokratiska val. Det var Ukraina som startade kriget - inte Ryssland. I en fredsuppgörelse kommer Ukraina inte att kunna få tillbaka de områden som ockuperats i kriget av Ryssland. Ukraina kommer inte heller att få gå med i Nato, och Ukraina har hittills utestängts från förhandlingsbordet.

Putin tackar förstås och tar emot. Ryssland är också smart nog att utnyttja USA:s märkliga strategi - att lova bort saker utan att få något i gengäld - till att ytterligare flytta fram sina förhandlingspositioner. Ingen Nato-stat får delta i en eventuell fredsbevarande operation i Ukraina i samband med en överenskommelse om fred eller vapenvila, deklarerade till exempel Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov efter toppmötet med USA:s utrikesminister Marco Rubio i Riyadh i Saudiarabien för ett par dagar sedan.

Ett team av amatörer. Så karaktäriserade Carl Bildt på Twitter/X dem amerikanska delegationen i Riyadh.

President Zelenskyj påstår att Donald Trump "lever i desinformationsrymden". Det är inte riktigt sant. Donald Trump ÄR desinformationsrymden.

För alla som värnar demokratin i världen är Donald Trumps normalisering av Ryssland ett stort steg bakåt. Vi lever i en tid då antalet demokratier i världen för första gången sedan kalla krigets slut minskar. Att bejaka Donald Trumps politik och falska påståenden om situationen i Ukraina bidrar inte bara till att försvaga Ukraina och stärka Putin. Det bidrar också till att försämra förutsättningarna för demokratin i Europa och i Sverige.

 

Går världen under om Donald J. Trump blir amerikansk president?

Mycket lutar nu åt att det verkligen blir Donald J. Trump som blir Republikanernas presidentkandidat i USA. Han har hittills vunnit 15 delstater, vilket är mer än dubbelt så många som hans medtävlare har vunnit tillsammans. På tisdag har han utomordentliga möjligheter att vinna Florida, trots att en av hans främsta motkandidater Marco Rubio representerar Florida i USA:s senat. Jag har svårt att se hur Rubio skulle kunna återhämta sig från ett sådant förödmjukande nederlag.

Det är också svårt att se hur Ted Cruz skulle kunna gå segrande ur primärvalen. Han är ärkekonservativ, representerar den kristna högern och extremt impopulär bland den republikanska eliten i Washington. Han ligger efter Donald J. Trump i valrörelsen och det är svårt att hitta någon bedömare som tror att han skall kunna ta sig förbi.

Trump-kritikerna får i stället sätta sitt hopp till att Trump inte lyckas få ihop tillräckligt många elektorer för att kunna vinna omröstningen i första omgången på partikonventet i sommar. I så fall kommer kanske guvernören från Ohio, den mer mittenorienterade John Kasich att kunna lyftas fram som en motkandidat. Problemet är att Kasich hittills inte lyckats vinna en enda delstat i primärvalen. På tisdag har han chansen (kanske den sista) att ta sig in i matchen genom att vinna sin egen delstat Ohio. Förutsättningarna är goda, och med en klar seger kan han tvätta bort något av förlorarstämpeln och vinna momentum i kampanjen.

Går världen under om Donald J. Trump blir amerikansk president? Jag är inte helt säker på det. Donald J. Trump är en skicklig affärsman och en populist av en svårslagen sort. Han gör en dygd av att säga de allra mest förbjudna och förskräckliga saker - och hans anhängare älskar det. Men jag tror väldigt många av hans anhängare också vet att Trump spelar en roll, och att han inte menar vad han säger. Trump har liknats vid en amerikansk wrestling-brottare, där allt är skådespeleri och alla matcher uppgjorda. Publikens gunst vinns inte genom att vinna matcher, utan genom image, utspel och publikfrieri. (Ja, jag tittade själv en gång i tiden. Vid sidan av Hulk Hogan var Jake the Snake min favorit.)

Men politiskt tror jag Trump egentligen är en pragmatiker. Han inser att han själv inte kommer att ha mycket att vinna på att försöka genomföra en extrem politik. Inbäddad av kloka, modererande republikanska rådgivare kan han domesticeras. Delar av retoriken kommer att finnas kvar, men de konkreta förslagen blir mer konventionella.

Jag hoppas förstås vi aldrig får veta hur Donald J. Trump skulle bli som president. Om han blir republikansk presidentkandidat talar ändå en hel del för att Hillary Clinton kommer att ta hem det.

Donald J. Trumps segertåg på Twitter. Vad kan svenska politiker lära?

Den republikanske presidentkandidaten Donald J. Trump gör succé på Twitter. Omkring 4 360 000 människor följer hans Twitter-konto (ja, jag är en av dem) och får ta del av ett tiotal uppdateringar av honom varje dag. Han har fem gånger så många följare som Marco Rubio och mer än tio gånger så många som Jeb Bush, vilka kanske är hans båda värsta konkurrenter till posten som republikansk presidentkandidat 2016.

I en intressant artikel i New York Times isas att Donald Trumps namn under de senaste två månaderna har nämnts i över sex miljoner olika konversationer på Twitter, vilket är tre gånger så många som Hillary Clinton och åtta gånger så många som Marco Rubio. Under samma period hade hans inlägg retweetats (skickats vidare av andra Twitteranvändare) dubbelt så många gånger som Hillary Clinton och 13 gånger så många som Jeb Bush.

Vi vet inte så mycket om vilken betydelse genomslag på Twitter kommer att ha i den amerikanska valkampanjen. Men det är otvivelaktigt så att Donald J. Trump genom sin Twitter-strategi skapat sig en digital plattform vars räckvidd och genomslag utklassar övriga medtävlares.

De vanligaste förekommande orden i Trumps twittermeddelanden är "great" (700 ggr), följt av "winner" eller "winners" (43 ggr) och "loser" eller "losers" (34 ggr). Ordvalen säger en hel del om vad som är viktigt i världen för Donald J. Trump och vilken retorik han anlägger. Han är populist, han är vulgär och han är ständigt elak mot sina politiska motståndare - många uppfattar hans stil som mobbingfasoner. För bara några dagar sedan kallade han till exempel sin medtävlare Marco Rubio för "ägd av "lobbyister", "lättviktig" och "lat".

Trump uppvisar också ett ständigt martyrskap i förhållande till media. Ingen annan politiker får en så orättvis behandling som han får.

Donald J. Trump är naturligtvis inget föredöme, varken för sin populistiska högerpolitik eller genom sin debattstil i sociala medier. Men jag önskar att fler svenska politiker förmådde utveckla ett språk och ett tilltal som bättre utnyttjar de möjligheter som sociala medier ger.

I sociala medier äger du själv ditt budskap - det behöver inte filtreras genom journalister och nyhetsvärderingsprinciper. Om din plattform är stark får budskapet ett snabbt och stort genomslag. Sociala medier ger förutsättningar för dialog och interaktivitet, vilket kan stärka banden mellan politiker och deras presumtiva väljare.

Jag har sagt det förut. Stefan Löfven borde göra det som snart varje annan stats- och premiärminister i Europa har gjort - öppna ett twitterkonto.