Idag sommartalade Margareta Andersson på ett stekhett Gustav Adolfs torg i Göteborg. I sitt tal höll hon sig i huvudsak till de tre huvudpunkter som utgör grund för den socialdemokratiska valkampanjen: att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden, att snabba på den gröna industriella revolutionen och skapa jobb i hela landet samt att vända på varje sten för att bryta segregationen och knäcka gängen.
Det första avsnittet i talet som drog ned starka applåder var när hon utlovade skärpta straff: Vi ska vi fördubbla straffet för grovt vapenbrott. Man ska dömas till minst fyra års fängelse, dubbelt så länge som i dag. Jag är övertygad om att endast en bråkdel av de som applåderade hade kunskap om vilka straffsatser som gäller i dag för grovt vapenbrott. Magdalena Andersson kunde ha utlovat en höjning till två, fyra, sex, åtta eller tolv år - applåderna hade blivit lika starka.
Magdalena Andersson tillade: Skjuter man på varandra på allmän plats, då ska det leda till mycket längre straff än i dag. Mer än maxstraff. Mer än maxstraff? En märklig formulering, som även den möttes av starka applåder.
Därefter lovade Magdalena Andersson att polisen utan konkret brottsmisstanke ska ges befogenheter att kunna söka igenom vartenda källarförråd, varenda lägenhet och varenda bil för att leta efter vapen. Jag blir bekymrad dels över Magdalena Andersson populistiska retorik i dessa frågor och dels över de spontana och oproblematiserade publikreaktionerna. Rättssäkerhet - hej, vart tog du vägen?
Det andra avsnittet i talet som drog ned applåder handlade om "det blåbruna blocket" och särskilt att Liberalerna nu är en del av detta block. Jag citerar:
Nu har även Johan Pehrson hoppat ned i den blåbruna pölen.
Det svider nog i hjärtat på många svenska liberaler. Särskilt här i Göteborg. Torgny Segerstedts stad. Den borgerliga antinazismens högborg. Liberalerna, som varit ett parti med principer, som kämpat för jämställdhet och alla människors lika värde.
Genom Sveriges historia har Liberalerna varit den borgerliga garanten mot högerextremism, fascism och nazism. Men nu går Johan Pehrson till val på något helt annat. Nu vill han vara garanten för att Sverigedemokraterna ska få tillgång till regeringsmakten.
Det är beklämmande att beskåda.
I Sifos mätningar är det ytterst jämnt mellan blocken. I dag har Magdalena Anderssons regeringsunderlag ett knappt övertag med 49.2 procent mot Ulf Kristerssons 48.3. Rörelserna över blockgränsen är ytterst liten. Kanske går vi mot ett mobiliseringsval.
2 kommentarer:
Vårt Sverige kan bättre är tydligen S viktigaste slogan. Och det är inte svårt att instämma efter åtta års socialdemokratiskt styre. Löfvens mål om EUs lägsta arbetslöshet visade sig i stället bli den fjärde sämsta enligt årets statistik från juni. Bara Spanien, Italien och Grekland är sämre. Så visst behöver det skapas jobb i hela landet.
Och det är nästan pinsamt att att se S springa ifatt den rekordhöga gängbrottsligheten och föreslå åtgärder som de borgerliga - som då var rasister enligt S - förordat i flera år.
Att återta kontroll över välfärden innebär enligt S inte att t ex ta bort de i ett europeiskt perspektiv de mycket långa köerna till sjukvården utan att förbjuda t ex Sankt Görans högt rankade sjukhus att gå med vinst. Men det blir det förstås inget av eftersom centern aldrig kommer att gå med på det. Inte heller blir det några höjda skatter av samma anledning.
Tillåt mig också påminna om att Magdalenas "Putinpriser" på energi i södra Sverige snarare är en produkt av stängda kärnkraftverk, något som MP påstår är deras förtjänst, ett parti som Magdalena saknar i regeringen. Läs boken Elsystemkrisen av Svenolof Karlsson som beskriver vilka konsekvenser bristande åtgärder av elnätet har för effekter på priset. Några öre i norra Sverige och över 400 öre förutom skatter och avgifter i Skåne.
Inte konstigt att det som återstår är att beskylla liberalerna för gyttjebrottning för att de har fräckheten att vilja se en borgerlig regering i stället för ett evigt S-styre.
Jag ser fram emot en analys av Ulf om vilken politik som en regering baserad på S, MP, V och C ska driva. Det andra alternativets politik är i jämförelse klart som kristall.
För övrigt lyssnar jag på partiledarintervjuerna i radio. Idag var det Åkesson. Han klarade sig utmärkt, jag skulle våga påstå bäst av partiledarna hittills. Ändå får han inte min röst. Men det får inte heller S som under åtta år inte visat att Sverige kan bättre.
Klas Bengtsson
Det kan ju inte bli en lotteririksdag, men jämt blir det.
Noterat att det i retoriken används "blå-bruna pölen"
Där man får anta att målgruppen som ska kförmås att känna bävan är Folkisar?
I övrigt är lagen klara?
En sammanställning av senaste opinionerna*, ger att det helt enkelt inte går att
göra några slutsatser alls om utgången.
* Sifos snittet av 3 senaste mätningarna i augusti, Novus, snittet av senaste 2
Ipsos och DN är tröga och tjyvhåller, och har mätt senast juni.
---- skop # Demo # Senti# Ips# Sifo # Novus# Killgissat till:
s. - 31,5 # 28,7 # 28,2 # 31 # 30,8 # 29,6 # 31,0
vp - 10,3 # 07,7 # 09,0 # 09 # 07,9 # 08,5 # 08,5
Sum: 41,8 # 36,4 # 37,2 # 40 # 38,6 # 38,1 # 39,5
mp - 03,6 # 04,8 # 03,1 # 03 # 05,3 # 04,9 # 04,5
C. - 06,2 # 07,2 # 06,4 # 05 # 05,7 # 06,4 # 06,0
Sum: 09,8 # 12,0 # 09,5 # 08 # 11,0 # 11,3 # 10,5
SUM: 51,6 # 48,4 # 46,7 # 48 # 49,6 # 49,4 # 50,0
M. - 18,5 # 20,3 # 20,9 # 20 # 19,4 # 19,1 # 20,0
Kd - 05,7 # 06,9 # 05,5 # 06 # 06,1 # 06,0 # 06,5
Sum: 26,2 # 27,2 # 26,4 # 26 # 25,5 # 25,1 # 26,5
Fp - 06,1 # 05,7 # 03,9 # 05 # 05,7 # 05,5 # 05,5
Sum: 32,3 # 32,9 # 30,3 # 31 # 31,2 # 30,5 # 32,0 (ca 31 enl Novus+Sifo)
Sd - 16,6 # 17,7 # 21,1 # 19 # 16,8 # 18,7 # 18,0
Sum: 48,9 # 50,6 # 51,4 # 50 # 48,0 # 49,2 # 50,0 (närmare 49 enl Novus+Sifo)
Övr 1,5 # 1,0 # 2,6 # 02 # 02,6 # 01,6 # 1,8 # 00
Innebär att ingen vet hur detta slutar, den vanlige väljaren, som peppras med
dessa opinionsundersökningen kan ju inte dra någon slutsats alls, annat än att
det är jämt. Sedan är väl strömmarna mellan S, Mp och V lika ointressanta som mellan
M och Kd.
C har nu satt ner foten några veckor före valet och mer tydligt bekänt lag, på samma sätt som Fp sedan tidigare tvingades bekänna färg, dvs de bägge mittenpartierna har valt varsin lagkapten. Här kan alltså valet avgöras?
Möjligen då även i fråga om strömmar mellan de tre stora S <-> Sd <-> M,
för där sker trots allt vissa filbyten, även om den trafiken är begränsad.
Det vore onekligen intressant om valet avgörs av kanske 5000 röster som fäller avgörandet för det sista utjämningsmandatet. Visst handlar det om att mobilisera,
men framför allt handlar det om att övertyga de väljare som ännu inte valt sida,
det är trots allt rätt många, vad än mätningarna säger. Hela havet stormar-valet,
då det inte är helt säkert att alla får en stol att sitta på, och att det nog
sannolikt inte blir någon vidare enkel regeringsbildning denna gång heller.
Misstänker att V kommer att provtrycka Fru Lööf, så hårt det bara går,
för det är hon som kommer att vara i händelsernas centrum även denna gång,
dvs om lag Magda skramlar ihop 175 mandat, blir turerna ungefär så här:
0. Först faller Magda i obligatoriska omröstningen.
1. Sedan kan man ge sig sjutton på att hon blir fälld i första försöket.
2. Turen går till Ulf, som då ska lirka med Fru Lööf, det blir favorit i repris.
3. Sedan går turen till... Hm Fru Lööf? eller mer sannolikt tillbaka till Magda,
som ska försöka igen med sina bråkstakar.
4. Lyckas inte Magdas 2a försök, kommer nog inte U.K ens försöka, då blir det outgrundligt, dvs då blir det ett försök med "den breda politiska mitten" dvs
firma C+Fp, men Fru Lööf får svårt att göra något med 22-23 mandat, och tillsammans
med Fp och Mp blir det väl runt 60 mandat, inget som flyger heller.
Å andra sidan om högerblocket vinner 175,
blir det en mycket enklare resa, och Fru Lööf
kommer att lämna över till nya krafter. S.W
Skicka en kommentar