Olika falla ödets lotter. En del får WC, en del får pottor.
Dessa rader lärde jag mig av en åldrad patient - låt oss kalla henne Gerda - på Kallebäcks sjukhem där jag arbetade några år i slutet av 1970-talet. Gerda upprepade denna livsvisdom nästan varje gång man pratade med henne, och gärna med en pillemarisk glimt i ögat. Uttrycket fastnade hos mig också.
Jag tänkte på uttrycket när jag idag tog del av SVT/Novus nya opinionsmätning. Vänsterpartiet går fram med 2.1 procentenheter och får 13.3 procent. Det är partiets bästa resultat någonsin i SVT/Novus mätningar, sedan undersökningarna påbörjades 2006. Omvänt får Liberalerna 2.2 procent, vilket är det sämsta någonsin för partiet i SVT/Novus undersökningar. Två rekord i samma mätning således - men på olika håll.
Nu är det kanske inte ödet som bestämt att det ska gå bra för Vänsterpartiet och dåligt för Liberalerna. Det skilda utfallet har förstås sin grund i partiernas agerande.
Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar har hållit fast vid sin linje och, till skillnad från andra partiledare, lyckats skapa konflikt och politisk nerv i en vänster/högerfråga. Det är inte så vanligt i en tid då GAL/TAN-frågor kring invandring och brott och straff dominerat debatten och lagt beslag på det mesta av det politiska syret. En mätning är ingen mätning, brukar man säga. Det blir spännande att se om Vänsterpartiets opinionsframgång är en tillfällig topp efter partiets djärva agerande i hyresfrågan eller om partiet nu kommer att etablera sig på en högre nivå i opinionen.
För Liberalerna är det svårt att se något ljus i tunneln. Minskningen från föregående mätning är inte signifikant. Men mätningen bekräftar att partiet inte växer i opinionen utan har etablerat sig på rekordlåga nivåer. Partiets opinionskris försvårar för Nyamko Sabuni att hålla ihop sitt parti inför Liberalernas landsmöte i höst. Beslutet att söka samarbete med Sverigedemokraterna har inte bidragit till det lyft i opinionen som majoriteten i partiledningen hoppats på. Samtidigt är det svårt att se hur ett steg tillbaka skulle hjälpa partiet inför valet 2022. Ryckighet är sällan vägen till väljarframgång.
Det är också värt att notera att Sverigedemokraterna får 21.6 procent, vilket är partiets bästa resultat i Novus sedan mars 2020, det vill säga på mer än två år. De som trott eller hoppats på att Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas normalisering av och samarbetsinviter till Sverigedemokraterna skulle bidra till att partiet förlorar väljarstöd har hittills haft helt fel.
Det råder knappast någon klang- och jubelstämning hos Socialdemokraterna heller. Med 23.8 procent får partiet sitt sämsta resultat sedan februari 2020. Nu väntar svåra budgetförhandlingar och en valrörelse där socialdemokratins tänkta regeringsunderlag än så länge står skrivet i stjärnorna. Finns det kanske någon astrolog bland bloggens läsare, som kan bistå med att tyda tecknen? :-)
2 kommentarer:
Göran Persson avgick efter valförlusten 2006. Mona Sahlin tvingades bort efter efterföljande valförlust och Håkan Juholt hann inte ens förlora. Ska Löfven bli nästa partiledare som avgår efter en valförlust? Dagens undesökning tyder förstås på det, men det är för tidigt att räkna ut honom. Dock, om han skulle bli statsminister även efter valet 2022 behövs verkligen astrologer. Vilken regeringspolitik skulle en försvagad socialdemokrati föra med ett MP (om de tyvärr klarar spärren), ett stärkt socialistiskt V och med nyliberala C som vågmästare föra? Nu väntar jag mig att S vid partikongressen i höst tvingas vänsterut av Reformisterna - S vänsterpartister - och kan då minimera tappet till V. Men samtidigt växer förstås klyftan till C. Socialistisk eller nyliberal ekonomisk politik, det är den astrologiska frågan.
På den andra kanten skulle regeringsbildningen underlättas om L åker ut. Eftersom inbördeskriget tycks fortsätta är sannolikheten stor. Och sen får väl DN även officiellt kalla sig oberoende S.
S segerrecept är ju egentligen ganska enkelt: ta efter de danska socialdemokraterna. De har efter danska förhållanden ett starkt stöd i opinionen eftersom de för en politik som en stor del av arbetarklassen - och inte vänsterintellektuella - efterfrågar och har därför oskadliggjort Dansk folkeparti. En politik med ekonomisk politik till vänster, en brottsbekämpning som ligger långt före Sveriges och en migrationspolitik anpassad till mottagarförmåga. Men det kräver sannolikt minst en valförlust för S.
Att gå till val med mot SD som främsta argument vinner inte tillbaka arbetarväljare.
Klas Bengtsson
(S) har i princip bytt väljarbas, och blivit ett invandrarparti i stället för ett arbetarparti. Visst finns det lite overlap, en del invandrare är arbetare, men det räcker inte. Det ekonomiska problemet för (s) är att som arbetarparti genomförde man reformer som arbetsgivarna betalade för. Men för att tillgodogöra den nya väljarbasens krav måste (s) dela ut skattebetalarnas pengar. Det gick lätt i början, men efter 10-15 år har det bildats en backlash. Gratispengarna håller på att ta slut, och hur ska (s) då utöka den nya väljarbasen, eller ens bibehålla den.
Utifrån betraktat ser det ut som om de svenska väljarna alltmer efterfrågar mer och bättre service i statens kärnuppgifter, på bekostnad av alla andra aktiviteter. De partier som förespråkar en omfördelning av resurserna till förmån för kärnuppgifterna kommer att vinna framgång i valet 2022. Just nu framför varken (s) eller (x-fp) ett sådant budskap.
Homo Economicus
Tel Aviv
Skicka en kommentar