Hur skall det gå för Feministiskt initiativ i extravalet? Jag har redan hunnit få frågan flera gånger och svarar ungefär så här.
Feministiskt initiativs förutsättningar för framgång vid extravalet i mars beror väldigt mycket på hur valrörelsen gestaltar sig. Om det blir en valrörelse där politiska sakfrågor definierade efter vänster-högerkonflikten ställs i centrum riskerar Feministiskt initiativ och dess frågor att komma bort. Visserligen kan man med fog hävda att feminism som politisk ideologi självklart också berör ekonomisk (om)fördelningspolitik, och som utöver klassperspektivet betonar att löneorättvisor även handlar om till exempel kön, etnicitet och
funktionalitet. Sannolikheten är emellertid stor att Feministiskt initiativ i väljarnas ögon mera förknippas med jämställdhetsfrågor, flyktingpolitik och identitetsfrågor än med arbetsmarknadspolitik, skattepolitik, sjukvårdspolitik och vinst i välfärden.
Om det i stället blir en valrörelse där värdkonflikter kring å ena sidan tradition, familj, religion, nation och lag och ordning och å andra sidan värden som tolerans, alternativa livsstilar, normbrytande och individualitet (den så kallade frihetlig-auktoritära dimensionen) ställs i centrum ökar Feministiskt initiativs chanser att göra bra ifrån sig. Här har Feministiskt initiativ paradoxalt nog ett gemensamt intresse med Sverigedemokraterna - båda dessa partier torde tjäna på att valdebatten kretsar kring dessa frågor.
Därutöver finns möjligheten att det blir en valrörelse där regeringsduglighet och vilja till samverkan över blockgränserna ställs i centrum. De rödgröna partierna har ett intresse av att peka ut allianspartierna som
samarbetsovilliga och att Alliansen genom sin istadighet släppte fram
Sverigedemokraterna till en position partiet inte förtjänar.
Allianspartierna har å sin sida ett intresse av att peka ut Socialdemokraternas
och Miljöpartiets bristande regeringsduglighet som grundorsak till
extravalet. Om Feministiskt initiativ ligger högt i opinionsmätningarna finns möjligheten att mobilisera väljare att hjälpa partiet över fyraprocentsgränsen så att en rosa röst inte blir en bortkastad röst. Om Feministiskt initiativ å andra sidan ligger illa till i opinionsmätningarna riskerar partiet att tappa väljare som oroar sig för att de genom att rösta rosa riskerar att hjälpa Alliansen tillbaka till makten.
Vilken av dessa tre typer av valrörelser kommer det då att bli? Den frågan är för tidigt ställd. Jag skulle bli förvånad om inte frågorna kring regeringsduglighet och vilja till samverkan över blockgränserna får en dominerande plats. Men om det därutöver blir vänster-högerdimensionen eller den frihelig-auktoritära dimensionen som dominerar avstår jag än så länge från att ta ställning till.
Jag skriver i dag på GP Debatt om extravalet och den dramatiska politiska utvecklingen.
8 kommentarer:
Jag tror som du att det blir ett val om regeringsmakten. Men oavsett vilken typ av valrörelse det blir kommer Fi att få det svårt. Många som röstade på dem i september såg att de var långt från riksdagen och därför riskerar Fi att tappa dessa väljare som inte vill slänga bort sin nu än mer viktiga röst.
Detta kommer inte att hända, men man skulle kunna tänka sig att Fi likt en utslagen tredjekandidat i ett presidentval inför den avgörande omröstningen uppmanar sina sympatisörer att lägga sina röster på den av de två kvarvarande som ligger närmast poltiiskt. Dvs att uppmana sina väljare att rösta på något av partierna i vänsterblocket.
Peter Lenken
Inte en chans att Fi kommer in denna gång. Betydligt sämre förutsättningar än i ordinarie valet. Rädslan bland vänsterväljare för att i detta skarpa läge kasta bort sin röst igen får betraktas som obefintlig. Om det sker ska jag äta upp min hatt.
Fi får max 1,5%.
Oavsett vilken typ av valrörelse det blir tror jag inte att något block får egen majoritet. Vilket block som blir störst beror mycket på hur det går för KD och Fi. Klarar KD 4% tror jag att alliansen blir störst om Fi inte kommer in och kanske även om Fi kommer in. De flesta av deras röster kommer ju från vänstern. Oavsett vilket block som blir törst blir SD vågmästare och då bli det ingen s+mp-regering om inte alliansen lägger ner sina röster. Sd accepterar aldrig mp. Men en möjlig nödlösning fram till nästa val kan vara alliansen + s + ev mp. Att c eller fp skulle regrera med s och mp betraktar jag som uteslutet. De skulle utplånas. Under alla förhållanden kommer v att vara helt utan inflytande efter nästa val. SD kommer att få inflytande men det kommer de andra att förneka. Migrationspolitiken kommer i små steg att bli stramare men man kommer mest att prata om integrationspolitik för att den är misslyckad är uppenbart för alla. Eftersom risken för fortsatt politisk kris är uppenbar tycker jag (som är socialdemokrat) att en tysk lösning ( dvs s+m) skulle vara den bästa under en övergångstid. Då kan åtminstone landet regeras. Att det kan gynna de andra partierna opinionsmässigt får man ta.
När det gäller FI borde de väl även gynnas av att de denna gång år sina valsedlar utlagda och betalade eftersom de erhöll mer än en procent i senaste riksdagsvalet? Det troliga är nog ändå att Socialdemokraterna ökar mest eftersom Stefan Löfven visat god regeringsduglighet och en vilja att lösa krisen.
Är det inte dags för Gudrun att göra en Alf Svensson? Då kan samtidigt Mp eller V visa prov på god arbetsförmåga och lyfta viktiga frågor.
Att taktikrösta på FI besitter oväntad potential!
FI var endast 60,000 röster från riksdagsspärren förra valet -- trots att många sympatisörer avstod att rösta på dem på grund av att det talats mycket om att det var en bortkastad röst. Efter deras stora framgång i valet så vågar nog fler rösta på dem, samtidigt som många kommer taktikrösta på FI för att minska SDs inflytande i riksdagen. För kommer FI över spärren går de från 0 till runt dussinet platser i riksdagen. Det behövs verkligen lite mer kvinnor i riksdagen som motpol till Sverigedemokraternas arga män.
Åker samtidigt Kristdemokraterna (som har en nedåtgående trend) ur riksdagen, ja, då vid ett perfekt utfall så får S,V,Mp och FI majoritet i riksdagen!
Jag undrar vilken terminologi en ska använda för att etikettera den konfliktlinje du kallar "frihetlig-auktoritär" vilket jag antar är inspirerat av Kitschelts "libertarian-authoritarian". Jag såg att Marie Demker skriver "liberal-auktoritär" på sin blogg vilket också Lefkofridi, Wagner & Willmann gör i en artikel från i år.
Bara för att väljarna röstar på ett parti som inte klarar 4 procentspärren så är det inte en helt bortkastadröst .Exempelvis om alla hade tänkt så då hade miljöpartiet, kristdemokraterna aldrig klarat 4 procentspärren. För det andra så finns det en orsak varför fi överhuvudtaget finns som ett politiskt parti, Fi är faktiskt inte en kopia eller snarlik av annat parti vilket gör det kan inte vara en helt bortkastad röst om man röstar på fi för om man stödjer feminism, jämställdhet etc. Det finns en orsak varför exempelvis en del röstar på piratpartiet trots att partiet ligger långt under 4 procentspärren eftersom piratpartiet har helt andra huvudfrågor/ frågor som partiet kämpar mest för än andra partier.
Skicka en kommentar