2019-01-11

Nu ritas den politiska kartan om

Ingenting är klart förrän det är klart. I morgon och på söndag ska Centerpartiet och Liberalerna formellt ta ställning till den preliminära blocköverskridande överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna som presenterades i dag.

Överenskommelsen förhindrar att Sverige får en moderatledd regering, vars politik under fyra år skulle ha ytterligare ökat ojämlikheten, skadat arbetet med en stark politik för klimat och hållbar utveckling, avvecklat den feministiska utrikespolitiken och försämrat livsvillkoren för utsatta grupper.

Dessutom innebär överenskommelsen att Sverigedemokraterna utestängs från inflytande över riksdagspolitiken. Den fortsatta isoleringen av Sverigedemokraterna är en stor framgång, och det kommer att väcka internationell uppmärksamhet. Sverige visar att vi lyckats stå emot de främlingsfientliga, högerradikala krafternas offensiv. Det är jag glad och stolt över.

Visst innebär överenskommelsen kompromisser som svider. Det rör bland annat skattepolitiken, arbetsrätten, förlängningen av den tillfälliga migrationslagen och frågan om vinst i välfärden. Men här finns också saker att glädjas över - påbörjan av familjeveckan, stora satsningar på välfärden och pensionerna, underlättande av familjeåterförening, bibehållen flygskatt.
Nu gäller det - om överenskommelsen går igenom  - att hålla kursen fast. Det gäller att värna välfärdsstaten och jämlikheten, för ett öppet och hållbart Sverige. Då kan vi se framtiden an med optimism.

9 kommentarer:

Jan Holm sa...

Det går säkert att se framtiden an med optimism, dvs om man ser tillräckligt långt.
Att Sossarna lägger sig platt för en centerpolitik som innebär försämrad arbetsrätt, marknadshyror, skattepolitik gör ju att V kommer att bli det enda trovärdiga alternativet till det konservativa block, där SD kommer att vara den dominerande kraften.
Att tiden lär jobba för en utveckling i den riktningen,framstår väl alltmer klart, i ett läge där sossarna kommer att reduceras till ett av de övriga tre flumliberala partierna i mitten.

Orion77 sa...

Den allmänna åsiktskorridoren är trång, som alla vet. Men att den politiska åsiktskorridoren är så krympt att C-ledaren nu svartmålas som "quisling" (!) var oväntat. På alla håll till vänster om SD måste man väl ändå inse att den omritade politiska kartan kräver ställningstaganden med hänsyn till de ändrade förutsättningarna, om Sverige ska kunna regeras vidare utan inflytande från kryptofascister.

Från Ms och KDs perspektiv må nu delar av Alliansen ha förlorats på drift vänsterut. Men samtidigt har Socialdemokraterna baxats påtagligt högerut; om detta visar sig vara hållbart med hänsyn till S-väljare i allmänhet har kanske "högern" gjort en vinst -- och framför allt har Sverige vunnit på detta. Ett styre mer i den politiska mittfåran!

En notabel sak är att Vänsterpartiet tills vidare har avstått från kommentarer.

Anonym sa...

Feministisk utrikespolitik? Efter fyra års trumpetande om den feministiska utrikespolitiken har vi inte sett något som helst konkret i denna (s) floskel. Men inte nog med att Sverige gjort diddly-squat för kvinnorna i Saudiarabien, Afghanistan, Gaza, Afrika osv, utan regeringen har också ignorerat problemen med våld mot kvinnor och framför allt hedersvåld i de svenska förorterna.

Homo Economicus

Anonym sa...

Anna Dahlberg, Expressen, oberoende liberal, skriver att socialdemokraterna vann slaget men kan förlora kriget. Slaget om att att krossa alliansen. Nu till kriget. Daniel Suhonen, den fackliga tankesmedjan Katalys, är mycket upprörd över S eftergifter.Både Dahlberg och Suhonen pekar på att en socialdemokratisk regering ska föra en uppenbart nyliberal politik. Dessutom är det inte sant som Ulf skriver att den tillfälliga migrationslagen bara förlängs. Kriterierna för anhöriginvandring mjukas upp.) Hur som helst, S riskerar att förlora vänstersossar till V av uppenbara skäl och (ännu fler än hittills) högersossar till SD pga migrationspolitiken efter MPs och Cs ökade inflytande.
För övrigt saknar reformerna finansiering efter de skattesänkningar som redan beslutats om som späds på ytterligare, bl a genom slopad värnskatt. Och vi är på väg in i en lågkonjunktur...
Nu återstår det att se om vänsterpartiet accepterar att vara dörrmatta och släppa igenom en regering som C och L har lovats att de inte ska få det minsta inflytande över. Och om Björklund lyckas göra en av sina sista insatser som partiledare och vinna över den kraftiga interna oppositionen. I så fall gör sannolikt liberalerna sin sista mandatperiod som riksdagsparti och Sjöstedt och Åkesson kan med tillförsikt se fram emot nästa val.
Expressens politiske reporter, Niklas Svensson, har ett mycket stort kontaktnät inom alla partier. Hans beskrivning inifrån S är värt en läsning:
https://www.expressen.se/nyheter/v-ny-vagmastare-kan-ta-rollen-fran-sd/?fbclid=IwAR2HE7cEEnx21bED3jvEA6StV7lKyrE1o2gkIubnqpxpQkeauQekjGoP7Gw
Klas Bengtsson

Orion77 sa...

Gårdagens politiska jordbävning kan kanske få allvarliga efterskalv. Kan riksdagen komma att avvisa Stefan Löfven som statsminister (t ex om Vänsterpartiet då inte stöder honom)? Och kan detta i sin tur leda till att nästa statsministerkandidat, Ulf Kristersson, också faller?

Vad säger Ulf som kan det här? Är det igångsatta skeendet starten för ett extraval? Avsiktligt eller inte?

Orion77 sa...

En artikel i SvD meddelar att man inom Vänsterpartiet är mycket upprörda över att överenskommelsen mellan S, MP, C och L klumpar samman V med SD som lika extrema, som måste hållas borta från allt politiskt inflytande under mandatperioden, https://www.svd.se/v-politiker-pest-eller-kolera-att-ta-stallning-till-lofven/i/senaste/om/valet-2018

Kanske har Överenskommelsen här gått för långt. Detta kan kosta Stefan Löfven statsministerposten på onsdag. I sin tur kan det starta ett skeende som leder fram till extraval den 7 april, trots att många vill undvika just det. För kommer Ulf Kristersson att tolereras av riksdagen i den fjärde statsministeromröstningen?

Anonym sa...

Det brukar visserligen hävdas att V aldrig skulle rösta emot en S-regering. Vad skulle alternativet vara? Ja, alternativet för V är givetvis inte att rösta på ( eller lägga ner rösterna) på Kristersson. Alternativet är väl i så fall nyval. Hur långt är V beredda att gå? Sossar till varje pris, eller..?

Kjell Eriksson

Dan sa...

Jag är rädd att svenska S kommer att gå samma väg som sina systerpartier i Europa.
Att läget är svårt begriper jag, men att kalla detta för förhandling låter helt absurt.
Är inte förhandling att alla parter ger och tar och i slutändan blir någorlunda nöjda?
S kommer att medverka till en politik som är långt till höger, Jag har röstat S hela livet
men detta var nog sista gången, Jag mår nästan illa av detta, känns som att vi lever i en
diktatur. Politiker som bara utgår från dekret och struntar i vad väljarna vill

Anonym sa...

Most payday lenders let you cash checks via them.