Nu har regeringen och Vänsterpartiet enats om huvuddragen i ett förslag om vinstbegränsning för privata bolag i omsorg och skola. Förslaget kommer att läggas fram i riksdagen våren 2018.
Jag tycker det är bra att regeringen och Vänsterpartiet gör slag i saken och lägger fram ett förslag. Det finns ett motstånd i opinionen mot privata vinstuttag i välfärdssektorn, och nu får den opinionen en stark politisk röst i debatten och i parlamentet. Vi får också er rejäl vänster-högerkonflikt. Det tycker jag är bra för svensk politik.
Förslaget kommer med all sannolikhet att röstas ned i riksdagen. Allianspartierna är benhårt emot. Även Sverigedemokraterna är emot, och även om det partiet är notoriskt opålitligt så tror jag knappast att de kommer att ändra sig i denna frågan. Men vi kan inte veta säkert. I övriga Europa är det inte ovanligt att populistiska, nationalkonservativa partier som till exempel franska Nationella fronten är vänsterorienterade i fördelningsfrågor. Sverigedemokraterna har i stället etablerat sig som ett högerparti i dessa frågor.
Nu är det viktigt att de rödgröna - och särskilt Socialdemokraterna - förmår mobilisera i frågan. Det får inte bli som med löntagarfonderna, där det fanns en tvekan inom partiet och där delar av partiledningen tog debatten mest för att man ansåg sig nödd och tvungen.
Två frågor blir avgörande. För det första: Hur viktig är frågan för väljarna? På en rak fråga är det betydligt fler som är för än som är emot vinstbegränsning i välfärdssektorn. Men tycker väljarna att frågan är viktig? Vänsterpartiet satsade hårt på vinstförbudsfrågan i valrörelsen 2014, men valframgången uteblev. Partiet fick ungefär lika stor andel av rösterna i valet 2014 som valet 2010 (5.72 respektive 5.61 procent.
För det andra: Kommer Alliansen att lyckas formulera frågan om vinstbegränsning som en valfrihetsfråga? Det vill säga, kommer de att lyckas med att sätta bilden av att om vinstbegränsningar införs så kommer medborgarnas valfrihet att minska? Vi vet att om väljarna får ta ställning till förslag där vinststopp ställs mot minskad valfrihet blir frågan en helt annan än om frågan endast avser synen på vinster i välfärden.
En rejäl vänster-högerkonflikt. Äntligen.
3 kommentarer:
"En rejäl vänster-högerkonflikt. Äntligen."
Jo, men frågan är inte bara höger eller vänster, utan även principiell, vilken avkastning som är rimlig på kapital, där det är staten som står för kapitalet, dvs samlar in pengarna. I det övriga privata näringslivet får man vara glad för några procent, men med stat/kommun som näringsgren, så är avkastningen 20 % och ibland högre. Varför ska vårt näringsliv hålla på med industri eller inovation, när man kan tjäna kosing på att utföra "offentliga" uppdrag, dvs upprätthålla välfärdssamhället med västvärldens högsta skatter. Det är inte orimligt att staten blir bättre som kravställare, men som det ser ut, så är staten, och här är inte S oskyldiga, mycket dåliga på att följa upp och utvärdera hårda fakta, resultat. och med den inställningen, så blir så klart resultatet betygsinflation. Vi som har bekanta som arbetar i privata skolor, vet att man ska titta på personalomsättningen och vad det är för pajsare som fått uppdraget att vara "rektor" - om det är någon med akademiskt tunga meriter, eller en person med rätt värdegrund…..
Visst finns det många bra friskolor, och lika många bra kommunala skolor, men det handlar i grund och botten om vilka lärare man har, och vilken ledning, samt vilken socioekonomisk milkö man befinner sig i. Det är som med polisen, lönerna måste upp rejält, men eftersom höga löner, dvs kompetens, inte ger samma avkastning, så kommer man prioritera värdegrund samt snömos-mätt kunskap, och konkurrera med floskler, egen dator, grupparbeten och specialist-spets-program, av typen:
- kommunikationsstrategprogrammet för raketforskare
- Strategiska analysprogrammet för media och kommunikation
- Etik och värdegrundslinjen för personaladminstratörer
medan klassisk evig utbildning som fanns på Na, T, S och Hum, kommer att upphöra, det gick åt fanders redan när man uppfann ekonomisk linje.
Detta med höger och vänster, handlar alltså inte om att minska eller öka skatten, som är klassisk höger/vänster, utan hur mycket kosing man kan smyga undan som vinst. Ett tips vore att göra tvärt om, om vänstern sänker skatten för utbildning, så blir det mindre kaka för det privata näringslivet att festa på ;-)
Skämt åsido, detta är en klassiker, som Blå tåget skrivit en känd visa om. Sida vid sida, inte fysiken har högern minsta incitament att sänka skatten, om dessa pengar går till näringslivet, om detta är en vinst för högern, eller för vänster, är en annan femma, som passar bäst på ett seminarium i politisk filosofi. S.W
Förslaget om vinstbegränsning är beklaglig. Det visar tydligt att det finns en utbredd okunnighet kring företagandets spelregler. Eller möjligen en obehaglig kvardröjande planekonomisk föreställning...
Eftersom de privata utförarna av välfärd uppenbarligen gör sitt jobb ekonomiskt bättre än motsvarande offentliga aktörer, återstår endast att minska intäktsdelen, t.ex. skolpengen. Det är "köparens" dvs skattebetalarnas enda sätt att påverka de privata utfarnas ekonomi. Inte vinstbegränsning.
Det hävdas från Regeringen att Sverige är det enda land i världen som har privata former för skola och omsorg. Denna uppgift i sig är ju ganska ointressant.
Frågan är vilken skola/omsorg som är bättre, privat el offentlig?
Kan man tydligt (vetenskapligt) peka på att det var bättre för när allt var offentligt?
Fel att fokusera på pengaftågan då det är kvalitet som borde vara det viktigaste. Fel använda pengar kan paradoxalt nog vara mest fel än att några aktörer går med vinst.
Men jag vet inte svaret. Men ovanst frågor borde vara de intressanta.
Kjell Eriksson
Skicka en kommentar