2015-05-03

Motståndet mot Decemberöverenskommelsen

Stormen mot Decemberöverenskommelsen rasar vidare. Särskilt inom Moderaterna har kritiken mot Decemberöverenskommelsen varit hård, och länsförbund har till höstens partistämma motionerat om att partiet skall bryta överenskommelsen. Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl har med frenesi argumenterat för att Decemberöverenskommelsen bör rivas upp.

Frustrationen inom borgerligheten är begriplig. Sverige befinner sig i den unika situationen att en svag rödgrön minoritetsregering tillåts styra landet trots att det finns en högermajoritet i riksdagen. Decemberöverenskommelsen stärker regeringens makt på oppositionens bekostnad, och det är just det som är meningen med uppgörelsen.

Svagheten hos kritikerna är att de inte lyckas formulera något politiskt genomförbart alternativ till Decemberöverenskommelsen.  

Vill de att Alliansen skall ta över regeringsmakten, och styra med hjälp av Sverigedemokraternas aktiva stöd i omröstningarna? Folkpartiet och Centerpartiet skulle inte acceptera en sådan lösning, och det finns inga garantier för att Sverigedemokraterna inte skulle vara beredda att fälla även en alliansbudget.  

Vill de att Socialdemokraterna skall regera vidare (med eller utan Miljöpartiet), men tvingas förankra sin budget med allianspartierna? Redan i december avfärdade Stefan Löfven det alternativet och förklarade i stället att han skulle utlysa extra val, vilket gav allianspartierna kalla fötter och i stället acceptera Decemberöverenskommelsen. Om Stefan Löfven denna gång skulle avstå från att hota med extra val och i stället förankra sin budget över blockgränsen riskerar allianspartierna att i praktiken bli, eller åtminstone uppfattas som, stödpartier för en socialdemokratisk regering.

Vill de att Alliansen skall hålla allt öppet och inte berätta i förväg om huruvida de tänker lägga en gemensam budget och fälla regeringen? Det är så jag uppfattar Tove Lifvendahls argumentation, när hon hävdar att allianspartierna bör klargöra att de "vid sidan av att opponera mot regeringens politik också i alla lägen kommer att söka möjlighet för Sverige att hålla en kurs av borgerligt och frihetligt inriktad politik" och därigenom "försätter Stefan Löfven åter i det prekära läge" där han "måste söka stöd för sin politik genom att hitta en riksdagsmajoritet för sina förslag, eller säkerställa att han inte har en majoritet emot sig." Problemen med den linjen är två. För det första kvarstår hoten om extra val eller att tvingas regera med aktivt SD-stöd. För det andra hamnar allianspartierna själva i limbo. De enskilda allianspartierna kan inte utnyttja tiden i opposition till att utveckla sin politik och profilera sig själva inför väljarna eftersom de varje vår och varje höst måste vara beredda att på några veckor enas om ett gemensamt budgetförslag. Det är viktigt att minnas att det inte bara är regeringen som är svag, även allianspartierna är svaga.

Allianspartierna måste bestämma sig för om de i opposition vill vara en Allians eller ej. Alliansen var ett starkt framgångskoncept för att vinna val och för att regera. Hittills tyder inte mycket på att Allianskonceptet är lika framgångsrikt när partierna är i opposition. Den enklaste - och sannolikt bästa - utvägen för allianspartierna är att rulla tillbaka processen och återgå till den linje som fördes fram strax före valet 2014. Då betonade ledande alliansföreträdare att Alliansen vid en valförlust visserligen skulle lägga ett gemensamt budgetförslag i oktober 2014. Men därefter skulle allianspartierna gå in i en fas av lösare samarbete och varje enskilt alliansparti skulle under resten av mandatperioden lägga sitt eget budgetförslag. Inför valet 2018 skulle samarbetet fördjupas och en starkare, nytänd Allians stå väl rustad inför uppgiften att försöka ta tillbaka regeringsmakten.

Jag tror fortfarande det är så det kommer att bli - bristen på realpolitiskt genomförbara alternativ talar för att Decemberöverenskommelsen håller åtminstone mandatperioden ut. Det som skulle kunna förändra läget är om allianspartierna hastigt börjar växa i opinionen och inte behöver frukta ett extra val lika mycket som partierna gjorde i december. Hittills finns det få tecken på en sådan utveckling, men det kan svänga snabbt.

21 kommentarer:

Anonym sa...

Vad som är intressant, när inga synbäara handlingsalternativ finnes, är att man väntar och ser...Utan att fundera på varför politiken befinner sig där de befinner sig....

Valet 2006 var SD marginaliserade, efter 4 år med borgarna tog de klivet in. Efter fyra år till med borgarna + mp, så blev SD inte bara lite, utan rätt så mycket vågmästare.

Den trenden ser inte ut att avta.

Vad "vänta och se gänget" måste kalkylera med, är SD 2018 med 20 % och kanske Fi inne i värmen, och småborgerlig parasitism i mitten, eftersom nymoderaterna tänker ligga kvar i den sköna grönliberala storstads-nyliberalismen där företagen och storstäderna utgör det nya "drömsamhållet" för en urban övre medelklass.

Och så kommer en ruptur, eller i vart fall kraftig malström, och så händer något, (och utöver att höja skatten, kan S bara fortsätta utförsäljningen av tillgångar, (vilket är precis vad kapitalmarknadarna vill), Affärsmodellen heter korkade Svenska politiker och kvarvarande hög skattemoral hos medelklassen)

Med en liten bostadsbubbla, lite finfina räntehöjningar (marknadsstyrda) har inte den där urbana medelklassen råd att betala för både sig själva, tillväxt-konsumtion och för en kvarvarande så kallad allmän välfärd. S.W

Anonym sa...

Kanske att ngt borgerligt parti trillar ur (vilket är ett hopp för sossarnas 2018, just eftersom nyM vinstmaximerar mot mitten.

Men, partitaktikerna är felprogrammerade avs taktik, förmodligen kan ingen stava till strategi eller vet vad övergripande strategi (grand strategy) är. Man tror på allvar att blickpolitiken går att behålla, och att völjarströmmar går att kalkylera mellan A eller B, dvs rör sig S mot höger i medelklassträsket, som Persson uttrycke saken, så vinner man valet, och gör nyM det samma, så vinner de valet, jaha. Samma taktik från två fronter, om samma väljare.... och samma mittfåra, utan egentliga resurser.

Men nu går inte MP enkelt att klassificera höger vänster, mp uppfattas i praktiken som lika nyliberala som nyM och C så det är en ljusblågrön röra, (ideologiskt)

Sedan den tynande mittenborgerlighetenl, livrädda för strecket, och naturligtvis allt "blamegame" från bägge kanter - jaså, du fiskar i grumliga vatten, lycka till, strategi är det inte, inte genomtänkt heller.

En rimligt scenario av DÖ 2018
Vp 10 % (missnöje med S)
S 25 % (best case)
mp 5 % (mp har en kärna)
Sum 40%

Fi 3 %
övriga 2 %
SD 20 %

M 19 % (AkB sitter kvar?)
Fp 7 % (återtar ledningen)
C 5 % (Annie kvar?)
KD 4 % (ABT kvar?)
Sum 35 %

Jaha, med det blev ju bara 95% säger ngn, eftersom inte partier under 4 % räknas, just det, de tär det som gör utgången hopplös, det lär kunna bli över 5 % spoljerade röster.

Så detta driver vänsterblocket åt vänster, och borgarna kanske närmar sig 40 % utan SD, men kommer inte över, och så blir det fyra år till med en ännu mer vänsterstyrd regering, trots borgerlig majoritet, hm, den skattebetalande medelklassen kommer att börja heila ordentligt,
och under tiden har inga bostäder byggts, och S + m lagstiftat om solidariskt flyktingmotagande, som alla som kan köpa sig fria tyst kommer att ordna. Nä rent strategiskt har DÖ peggat upp för SD, de behöver inte ens lägga en reklambudget, bara låta skådespelet ha sin gång. För 20 år sedan lärde vi oss vad Talibaner var, nu vet vi att Talibaner är söndagspojkar, nu har vi Orcherna på hemmaplan, och Mona Sahlin kanske inte riktigt rår hem den grejen med mer ord om Svenskarnas strukturella rasism, se på mp med affären med flickan som skulle ragga "afrikanröster" inför valet, som de sedan försökte dumpa på RK, som tillsvidare-anställd, och som blev det första ärendet för RK i ting sedan Vasa. Nä, det finns lite att svara upp till. S.W

Anonym sa...

Pga av DÖ, så kommer alltså väljarsträmmarna att bli oförutsägbara, även om det ser stabilt ut nu. Det är för tusan en helt nytt ekosystem, med nya konstellationer, med minst tre block, och en statsbudget som sitter i skruvstäd, där liket lever ännu ett tag, så länge inte marknadsräntorna stiger, och kapitalmarknaderna kommer ju att trycka in "humana" åtaganden för regeringen, som inte har råd, och måste handla upp på "marknaden" Vad tror S att kapitalet är, välmående, det är ju en utsvulten vargflock på jakt efter säkra investeringar, och just när är välfärdsindustrin i Sverige en långsiktigt trygg hamn. Det där kommer inte S att kunna hantera med Vp, utan att höja skatten, och då blir det ramaskri, såvitt inte skatterna enbart höjs för infödda medelålders män, med lön över 40K.

Rörelsen kan, precis som nyM komma att spricka. Just för att man går vänster i budget, för upprörd opposition :-) som gapar om "hedersuppgöreseln" som av väljarna uppfattas som ohederligt, och så kompenserar borgarna med utskottarbete, och få en massa upprörda unga vänstermännisior mot sig, som läser tidningsrubriker, Löfven hotar med nyval, och så så maler de på, om att DÖ är det enda möjliga lösningen, Ja de tär det, för några taktiker. Strategiskt är det demokratiskt självmord, och eftersom detta inte sjunker in, vad det är, så fortsätter alla. S för att måste, och nyM för att de har en annan agenda, som inte är lite fräck, men inte mer strategisk för det. S.W

Anonym sa...

S (och mp) glömmer lagstiftningen och alla SOUer. Borgerligheten kommer att kompensera kraftigt för att kompensera att de sålt iväg fyra år till vänstern, utan att behöva. Rimligtvis informella tysta överenskommelser mellan S + m utan att övriga blir inbjudan, för att klara helheten 2018, och inte minst nya förslag med en ordningsmannautredning likt Troedssons efter att NyD blev invalda, och samma kalabalik uppstod, men nu är som sagt var SD permanenta, och vänta bara tills SD kommer ut ur garderoben med sin utrikespolitik, som väl är rätt klar avs mellanöstern, men inte färdig avs Nato, USA och EU. Här kommer SD, i synnerherhet avs försvar, ligga mycket närmare borgerligheten, och så länge nyM lägger sig nära S/mp så kommer det att fungera, men fortsätter EU-ekonomin dire straits jämte utvidgning, och Putte rustar, så kan det bli allvar på riktigt, eller att M tappar stort, och då blir det andra bullar. S.W

Anonym sa...

Tillräckligt många borgerliga väljare ser inte riktigt, mellan skål och vägg, de otroliga välfärdsvinster och goda pensionsvillkor, som garanteras genom fria gränser, och en migration capita som är 4 ggr högre än Tyskland. Få begriper varför just Sverige har sett ett ljus som ingen annan Europeisk stat sett, så länge inte ekonomin går rätt, men nu gick ju statsbudgeten back med73 miljarder förra året, och nästan lika mycket året innan, och det går bara att upprätthålla obalansen genom fortsatt utförsäljning (brandskattning), även om regeringen kallar det för frihet eller avregleringar, så kommer detta generera röster till VP, med S i regeringen, och vår vice statsminister kommer att hålla sig ännu mer borta från ljuset.

Nä, det enda S kan komma med, är en gigantisk kommunreform, som sas fördelar om mångfalden, eftersom det tyvärr inte är någon mångfald alls, i vart fall inte i skolan eller där människor är folkbokförda.
Sverige är precis lika Svenskt på Östermalm, Södermalm, Lidingö, Täby Danderyd som någonsin på 50-talet. Det var fler mörkhåriga på skolfotot 1973 i årskurs ett än vad det är på Södermalm 2015, alla är lintottar... Hm. mångfald eller enfald eller sedvanlig skenhelighet? Den där ekvationen + en bostadsminister som heter Kaplan utan verktygslåda bådar inte så gott, och när S satt sist var den enda de kunde prestera "byggkostnadsforum, som bench-markade lite, men inte blev det bostäder, det blev avskaffade räntesubventioner för hyresrätter. Det var Mona :-) Nä, gröna byggbodar kommer gå till historien, som nyliberalismens triumf. S.W

Anonym sa...

Så om ett år, med en massa borgerlig (plakat)politik i utskotten och lagstiftning högerut, som onekligen kommer att väcka känslor vänsterut...

S (kanslihuset) kommer att råka ut för kritik från mer än ett håll, eftersom symboler och lagar inte är oviktiga, eller snarare, det finns inte mycket gottepåsar att fördela, så regeringen är beroende av lagstiftning/normering och organisation, för att visa upp ngn handlingskraft. Om nu detta går högerut, vad nu höger är i dessa dagar, det är i vart fall inte gamla högerpartiet, så kommer det att knorras från några grupper:


traditionella vänsterpartister
vänstersossar
hbtq-högern (genusfolket)
de piratmärkta
de ekovegotroende
den svartröda frihetlgia vänstern
det svamposande vedrökta storstadsliberala miljöfolket

och självfallet den nya rosa nyliberala sakpolitiskt adekvata Gudrunbestänkta antirasistiska storstadsfeminismen :-)
S.W

Anonym sa...

Precis som borgerliga väljare inte kan begripa varför deras röst ska innebära en vänsterbudget, kommer inte motparten begripa varför en röd regering ska administrera blått lagstiftningsarbete, och Löfven kommer mullra både en och flera gånger om nyval, och så blir det en massa hotande om nyval, och även om det inte blir det, så spär det på föraktet, om det inte blir bättre med ekonomin, och det blir det inte. BNP/capita har inte ökat ett skvatt med borgerlig "tillväxtpolitik" och det kommer inte att bli lättare med rödgrön
visionspolitik, med förväntan på ett mer rättvist samhälle, utan några kraftfulla verktygslådor, och dessa stavas kapital, det har inte regeringen.

Statsbudgeten kommer bli svår att hålla, och kronan kommer att flyga hit och dit, och räntan, den styr kapitalet över. När inte försvaret går att tulla mer på, och biståndet är under bevakning, i vart fall ur ett feministiskt perspektiv, huruvida det bistår kvinnor och barn i nöd, eller om det går till bistånd av av den egna statsbudgeten för en bortskämd valmanskår, som inte ens har råd med bistånd. Mer att brandskatta avs pensioner finns nog inte, eftersom det då uppstår ett pensionärsparti, å andra sidan är inte SD med i uppgörelsen, och plockar poäng där. Suck. S.W

Anonym sa...

Det ser ut som borgerligheten är rökt nu, (och det är den). Men ack, sossarna med mp i knät, det har varit en fars, och väcker ett löjets skimmer över vår demokrati.
Sossarna är ju också rökta, partierna röker varandra, och skapar en röd-blå röra, som göder SD över 20 %. Endera går NyM under 20 % innan det blir halt, eller börjar S närma sig skräckkammaren ner mot 20 % och fallet har nog bara börjat, eftersom det är S som straffas, pga de gröna. Väljarna ha höga förväntningar, och mp har sina egna internproblem. Nä, om S + M tillsammans hamnar under 50% blir det spännande, samtidigt som endera S + SD eller M + SD får 50 % och högst troligt är det tid vi är på väg. Det kommer alltså inte att går att regera med SD, å andra sidan kommer de stora att bestraffas, eftersom landet är svårt att regera med DÖ, så strategin är självmord, att marschera mot döden, med flaggen i topp. Risken alltså, inlägget hanterar risk, strategins grund. handlingsfrihet om något oförutsett inträffar, som man inte tagit höjd för. S.W

Anonym sa...

Om Sverige är på väg mot att väljare proteströstar och inte röstar för något, så går det inte att styra politiken, och om för många inte respekterar den politiska klassen, då pyr missnöjesröstandet.

Just nu är det nog lite så med respekten för den politiska klassen, i synnerhet genom det nära sambandet mellan partierna och PR-byråerna.

Såväl tradsossar, vänstersossar som högersossar torde vara enade om att detta med mp inte är en "uthållig" lösning, det är en nödlösning. och precis lika lite som DÖ, så ser man ett alternativ, dock är det strategiskt rätt för alliansen att låta allt gå åt pipan med mp inför 2018, eller möjligtvis provocera fram ett miistroendevotum före i en kabinettfråga, men strategiskt är det bästa att göra upp, skicka ut mp och balansera om migrationen, men eftersom detta är Reinfeldts stora masterplan, så måste M först revoltera bort AKB efter valet 2018, så taktiken kan mycket väl döda strategin (det gör den alltid inom partipolitik, eftersom partigängare inte är vidare långsiktiga i sitt tänkande, och det var nog inte Persson heller, men han hade tur med valstugereportaget, och all uppmärksamhet som EU-ordförande.

Så, vänta och se.....
och så väntar vi lite till
och ser lite till, och så avvaktar vi mer opinionsuundersökningar.
och så väntar vi lite till, och
ser lite till, och så tittar vi på den Europeiska ekonomin, och väntar lite till, och så bygger vi inte bostäder (det gör marknaden), och så bygger inte marknaden, och så får vi begynnande getton och kåkstäder under en vänstertergering, och så väntar vi lite till, och så bränner något skägg av en bomb, bara på pin kiv, och så vänar vi lite till, och så händer något vi inte ens kan förutse, och är det val 2018, och räntekostnaderna stiger, och kommunerna behöver mer bidrag, hm, sossarna gör som vanligt, drömmer om Palme, och tror att den rätte ledaren på ett magiskt vis kommer att lyfta opinionen - en demagog?
Hm. Nu ser DÖ ut som en soppa för borgarna, och det kommer att bli värre, och vänstern myser, för vad? att man sitter på RK och har en tvångströja på sig, och en plåthink på huvudet, inlåsta utan nyckel och utan vänner. Hur ska man skapa kraft och anda, om opinionen går ner, och handlingsutrymmet minskar och väljarna inte ser en ljusning,
avseende ekonomin, dvs nationalstatens död?

Sannolikt finns det risk att regeringen misslyckas med det mesta (ur valmanskårens synvinkel)

OM INTE

ekonomin blir bättre

lagstiftningen går vänsterut

integrationen (som gått åt helveten under 25 år), visar ngt positivt (för den skattebärande medelklassen alltså).

Ekonomi går nog lite negativt pga strukturella orsaker inom EU eftersom inte ens USA med sitt sedelpresseri går rätt väg, men ankdammen består. Tron på evig tillväxt och reformer, utan att vara mest skuldsatta per capita i Europa. (storstadsmedelklassen alltså)


Sannolikt innebär läget, att S har svårt att attrahera den gyllene medelklassen, och går samma väg som systerpartiet i Finland, om EU inte visar sig vara en väldigt superbra idé, som fört Sverige i Eupropas framkant?


och om S landar nedåt 20 % i opnionen framåt 2017 då funderar nog Löfvén på varför han tog ett kemikazeuppdrag :-) och då funderar nog en och annan sossestrateg redan nu, på hur man kan komma åt syltburken, utan att gå till val med mp i armkrok. Hu.

Trösten är väl att det ser precis lika illa ut för motståndarlaget :-) med omvärldsanalysen ovan alltså.

Resultat:
Om det går som det går, så manövrerar S och M ut varandra, och då blir det småborgarna i mitten + ev mp som drar lasset 2018, inte alls osannolikt, alls inte. Dvs om småborgarna blir större tillsammans än SD, annars kan väl S + SD blicka bort alliansen, och blir inte småborgarna större en SD, så får de krydda med mp, och Romson kan styra Svensk politik in mot 20-talet, Yippiyay. S.W

Anonym sa...

Det finns också ett scenario där åtminstone tte allianspartier , c, fp och kd kan hamna under 4 % under mandatperioden, kanske just pga DÖ. Då spricker också DÖ. Jag tror inte det är alltför osannolikt. Det räcker nog om ett parti hamnar i farozonen. Man bör kämpa för det man tror på, oavsett vem man får stöd av. Det är riktigt att SD kan fälla en alliansbuget också, men ännu farligare är att medverka till en politik som man inte tror på, och som blir sämre än någonsin just för att man vill hålla SD utanför. Vad säger väljarna om detta?
Kjell Eriksson

Anonym sa...

Jo, det måste till en politisk blind, döv och stum, för att inte se vad som hänt med dynamiken inom kd, C och Fp sedan Alliansen bildades.

Dvs när Moderaterna hette, moderata samlingspartiet och låt till höger, så fanns det politisk dynamil i mitten, med spill mellan S, mp, fp, c och förvisso ngt lite med KD, i vart fall valen 98 och 02.

Det är där hemligheten ligger. När Nymoderaterna ömsade skinn och anammade delar av mp:s politik, så tog det fart med opinionen, och det skedde på bekostnad av något:

1. Småborgarna krympte och blev en sorts vasaller.
2. SD intog en ledig lucka
3. Vänstern köpte budskapet, men fickväldigt svårt med retoriken, dvs vem skulle man utmåla som Fi?

Nu är det väl så att nya M inte kommer att ömsa tillbaka, de ligger finfint i mitten, och har inga planer på att marginaliseras sig (i ordets rätta bemärkelse) till höger i fråga om stad/land, fri marknad genom fria gränser och att kapitalisera välfärdsindustrin, som nog får sägas vara den ekonomiska drivkraften, och som Vänstern kommer tampas med, eftersom det är svårt att argumentera not, att vi har en moralisk plikt att hjälpa hela världen, och att vi är ett rikt land. Eftersom den där uppfattningen kommer från fp, kd, vp och mp, och det gick att vara god, så länge m+S var onda, så gick det an.

Nu kan borgerliga väljare hjälpa ett parti med kamrat 4 %, eller välja att överge nya M och fördela graserna mellan småborgarna, men det kräver 75 % tur och 25% djävulsk skicklighet, att dela upp trupperna inom sig. C sitter fast i samma klister som nya M. KD och Fp kan knapra lite, men att alla tre småborgerliga partier ska kunna gå framåt, förefaller osannolikt. SD fortsätter spikrakt och har sas vid sidan av Nya M ätit upp manöverutrymmet.

Att nya M inte kommer ändra, beror ju på att AKB är utsedd till statsmiisterkandidat, och redan är uppe i de högsta sfärerna internationellt, med Bildt. Hon är ju inte bara frånvarande för att hon inte har ngt att komma med, hon har nog en del nyheter efter tex Global council, om det här med västs värderingar :-) och världspolitiken, och så den riggade oljan, o hej å hå, Putte bygger allianser med Kina, och den tillfälliga nedgången på olja kan väl fortsätta lite till, men snart kommer en rekyl, och i slutändan har det bara inneburit att USA slagit undan benen på sin egen oljeindustri, och så stiger oljepriserna, och så backar ekonomin, och så är Putte back in business. Faller S 2018, beror det sannolikt på samma orsaker som fällde Bildt 1994. Carlssons framgång byggde på att väljarna bestraffade lite i otakt och att detta med novemberrevolutionen och galoppekonomin lite glömdes bort.

Den här gången kan det bli tvärt om, avs otakten, om nu Magdalena verkligen inte lyckas få Sveriges ekonomi att vända, det beror på exportindustrin :-) Mp kommer säkert bidra....? Hur det ska bli drag under galoscherna med höjda skatter, integrationshaveriet och fortsatt skuldsättning avs bostadsrätter före en urban övre medelklass står skrivet i stjärnorna, dessutom dröjer det nog lite till, innan Sjöstedt tar hem scénen, eftersom det verkar som att det bara är vp som har tillräckligt mycket fötterna på marken för att kunna "materialisera" vad egentligen feminism är, tex höjda löner för låglönegrupper, och nya M ska sänka dem, för att lösa migrationen...lycka till med retoriken, praktiken är en annan sak. Höj lönen = höj skatten eller prioritera om, varför inte biståndet till kvinnor och barn i 3e världen, prioritera är svårt, om det inte gäller andras pengar :-)Nä, gräsrotsmoderaterna ute i kommunerna är inte heller med på vad tex "Dynamic Stability: US Strategy for a World in Transition" tex innebär, och ser därför inte samma nytta med DÖ som AKB. För att ligga kvar där uppe i sjunde himlen, behöver nymoderaterna Dö och ligga kvar i mitten.

Revolutionen kommer smygande (nedifrån), det är en fråga om lokal/global och på vilken elitnivå politikern befinner sig. Så länge nya M ligger kvar runt 25 % kommer skådespelet att fortsätta, och småborgarna ha svårt med andningen. S.W

Anonym sa...

och för övrigt, skolan, som int är oviktig.
Idén att kommunalisera, kom ju till Göran från finansen, via Anitra, och var säkert väldigt bra, för att bli av med pensionsskulden och löneutvecklingsansvaret för lärarna.

Suck och stön, kommuner numera, gör säkert så gott de kan, men det finns inte kompetenta tjänstemän som vill arbeta i ett kommunhus, med oppportunistiska galningar, som avancerat över sin egen kompetensnivå, och tar fram nya kommunikaionsplaner och grafiska profiler och web-gränssnitt.

Kommunekonomin är inte bra, och det tullas och sparas, det finn inte en krona kva till höjda lärarlöner, där för övrigt läraryrket numera blivit ett kvinnoyrke. Så mot fr Fris idéer om sänkta ingångslöner, kommer Sjöstedt (med rätta) mullra om höjda löner och ett förstatligande av skolan, så att staten kan garanter alla barn samma möjligheter, det kan vi itne idag, och snickesnacket om att de mest utsatta ska ha de bästa lärarna, är rent trams, 290 kommuner, och kompensera detta med en samordnare, när det ska samordnads på departementet, av departementschefen, som heter Fidolin. Nä, det vinner inte heller S valet på 2018, så "feminismen" kommer att få ett ansikte även där, det stavas lön för möda, lön för förtjänst. För fasiken, hur ska detta gå till utan att förstatliga skolan, höja lönerna och garantera pensionen, det gör knappast alla dessa konkursmässiga friskolor. NPM, yeah, mycket snack och webenkäter, men ingen verkan. Fråga Magdalena vad hennes empati ligger, att hålla statsbudgeten eller höja lönerna rättmätigt, och där har Vp öppet mål :-) (också) Vem som helst kan pladdra om att vara "feminist" men få kan tala om hur man värdesätter och faktiskt betalar skickliga lärare ute i fält. Tramset har inte ens börjat och showen kommer att fortsätta, show us the money! S.W

Anonym sa...

Metaforer brukar fungera bra.

antag att referensen (objektet) för detta reportage:

http://www.dt.se/kultur/dan-jonsson-besoker-grangesberg-i-ingenmansland

inte bara representerar universaliet "kulturarbetare"

utan även, tex

genusvetare
personalvetare
bagisreservatist
opinionsvetare
PR (public relations)-vetare
bara smaka på ordet publikum

Ja, om det tom går att abstrahera om den döende illusoriska kulturvetaren, till samhällsvetaren, som varandes på galopp i en helt ny elektronisk aldrig-värld (neverland), även om det finns kvar spår av positivisterna inom akademierna, så går det inte att låta bli att tänka tanken, att det är en "inbilldningssjuka" hos dessa privilegierade människor, att veta mer och bättre om betingeöserna, före populationen, eller tom tro sig veta något faktiskt om historiematerialism eller Marx.
S.W

Anonym sa...

Metaforen landar därmed på DÖ, detta med orsak och verkan. Tänk om det är så DÖ är det minst dåliga av ett symptom? Frågan är nu om rationell politik (och vetenskap) ska ge sig på symptom, med en analysapparat i händerna på en bortskämd borttappad priviligierad klass, som lever ett liv i en storstadsbunker, med ett kreditkort och interagerar på nätet om vad som händer i andra ankdammar och akvarier.

Visst, vi har olika åsikter inne i den där bekväma bubblan, men "värderingseliterna" har inte klar sikt, de siktar en spegelbild och reflekterar en momentan dagslända, utan minsta översikt av longitudienella krafter över tid och per förbrukad resursenhet. Vårt "kapital" mäts i derivat, som kallas krediter, och när vi var små barn lekte vi kreditsystem med kottar, (även om dessa var på riktigt). S.W

Anonym sa...

Värderingarna är finfina, om de leder till framgång för just individen eller som kollektiv, men om de där värderingarna inte leder till lika mycket jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, trygghet, självförverkligande och väldståndsökning för kollektivet, utanför elitens skrå eller tv-förståsigpåarnas soffor, så kanske politiken, utöver dess former, kanske något litet, även skulle kunna se över dess innehåll för den arbetande klassen, de där offentligt anställda, och förvissa privata, som ska göra själva jobbet, som faktiskt ska genomföra "policyn" från toppen. S.W

Anonym sa...

Väljaren har ca fem matkmedel:

1. sin röst vart 4e år

2. möjligheten att gå med i ett parti(politiskt engagemang)

3. ekonomisk makt, vad väljaren gör för pengarna som blir över efter skatt.

4. väljarens nätverk (information)

5. Rösta med fötterna, should i stay or should i go? (and i´ll be never comming back)

6 . Protest (revolution eller kriminalitet)

Om 1n går mot att rösta mot, istället för för, (mjuk protest) , så korresponderar detta mot 2,

dvs att politiken inte längre är folkrörelsestyrd, (tradionellt) utan tagtis över av policyprofessionella krängare, som förr sålde damskor eller köksknivar och nu säljer värderingar med hjälp av skuldbeläggande (dvs skuldsättning)

3an, tex pensionsspara eller spara för framtiden i en bostad (amortera) har övergivits för nu-konsumtion och skuldsättning av framtiden som underbetald löneslav :-)

4an är utöver samtalet, även all e-media, huruvida den är social är mycket oklart, bättre ord skulle vara antisocial diagnos. I vart fall grasserar hatet på nätet, och det är ett symtom i vardande.

5. och 5an, jo, det är många som röstar med fötterna, som kommer hit, och de tär fint, men det är väldigt lite undersökt hur den där medelklassen röstar med sina fötter, ute i landets kommuner.

Kvinnor är lättrörliga och bryter upp, det vet man, och killarna dröjer oftast kvar lite längre, dvs i kulturer som har frihet för kvinnor, i hederskulturer är det lite tvärt om. S.W

Anonym sa...

Långsiktigt nomadiserar vi alla, till en bättre värld, och den där omflyttningen, flyttkejorna, och vilka som är kvar som fältarbetare i utanförskapsområdena, efter att journalistiken släckt lyset, ja det är väl där orsakerna ska studeras. Exakt vem är det som utför själva arbetet, och för vilken peng? här duger Marx (men även Engels) som analysartor, eller vilken elementär teoretisker som helst som studerar balanserande krafter, tex att att beskriva motsättningen mellan välstånd och obestånd och underavdelningarna arbete och kapital. S.W

Anonym sa...

Det där reala kapitalet är förvisso kvar här och var, men där hittepåkapitalet grasserar med en ny klass av förståsigpåare, högt högt uppe i det blå. Den moraliska eliten, som det går att misstänka, inte arbetar inom långvården, men möjligen socialtjänsten.

Det finns sannolikt inte förutsättningar för Nytorgsvänstern att förhandla om sina privilegier heller, om det blir revolution, so oder so.

Och med öppna gränser blir det garanterat revolution, i vart fall någon form av väpnad kamp. Indelningen i reservat har nog bara börjat, och frågan är hur mycket som ska omfördelas legalt och hur mycket som kommer att omfördelas genom försäkringsbolagen och sedermera organiserad brottslighet, som kommer att konkurrera med staten själv, om beskattningsrätten, genom monopol på våld.

Kanske är tiggarna bara första vågen. (vi kan inte förbjuda fattigdom säger kulturarbetaren, så klart inte, och då kan vi inte förbjuda stöld heller, osanktioenrad, är den sanktionerad heter det transferering ;-)

Själv skulle jag inte komma på tanken att tigga, eller låta frugan sitta på arslet och tigga på vintern, det är för fan inte anständigt, och borde inte vara möjligt.

Jag skulle naturligtvis stjäla det som behövdes för att överleva och skaffa mig ett bättre liv, Överlevnad genom att "beskatta" någon som har det bättre. Det är väl när snaran kommer nära halsen på de policyprofessionella, som det blir intressant, de där universella värderingarna, när det kommer till kritan och in på benmärgen.

För övrigt borde alla arbetslösa ungdomar rekommenderas att engagera sig i politiken, det är när allt kommer omkring där makten över syltburkslocken finns.

Dö är alltså ett symtom, på en grundläggande orsak, som har att göra med politikens hopplöshet. I den demokrati som fungerar, krävs minst 51 % för att regera innehållet av politiken, och klarar man inte det, så blir det inte bättre 2022 med hjälp av reviderade värderingar. S.W

Anonym sa...

DÖ är en farlig väg att vandra.
SD fick faktiskt 13% i valet vilket fick övriga partier att helt tappa fattningen. Visst är 13% en rysare, men icke desto mindre det valresultat Sveriges riksdag måste hantera. Resultatet blev att vänstern fick bilda regering utan väljarnas mandat.
Frågan är vilket som är värst; SD med 13% väljarstöd eller en vänsterregering i armkrok med extremisterna från MP som tvingar igenom sin politik UTAN väljarstöd. Och så vänstern i kulissen... Nu ser vi vad regeringen hittar på och hur svagt deras stöd är. De tar bort rot-avdrag, erkänner terrorister som en stat, höjer bensinskatten, etc.
Risken är mycket stor att SD får ytterligare mandat i kommande val...

Anonym sa...

Jag håller med om att det är svårt att se realpolitiskt gångbara alternativ till DÖ. Men så är ju heller inte DÖ ett realpolitiskt gångbart alternativ om man inte vill se ett SD på 20-25% till 2018.

Således så ställer vi som ifrågasätter DÖ från en borgerlig horisont bara olika realpolitiskt ogångbara mot varandra och kommer fram till att DÖ inte är det bästa eftersom den kommer göra situationen absurd om tre år.

Orion77 sa...

Oerhört svagt av Alliansens partier att hålla igång denna futila cirkus. Som hade kunnat undgås helt om M hade mottagit den utsträckta handen från S med tacksamhet, varvid SD, MP och V hade suttit på avbytarbänken nu. Och regerandet kunnat fortgå utan onödiga problem.

Ännu värre är, om det INTE pågår underjordiska förhandlingar mellan Batra och Löfven om just ett sådant arrangemang!