2014-01-23

Max-affären - om yttrandefrihet och frihet att äta var man vill

Jag blev inte blev särskilt upprörd över att hamburgerkedjan Max i ett brev till sina anställda ondgjorde sig för en höjning av restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna vid en rödgrön valseger. Självklart har du som arbetsgivare rätt att delta i den politiska opinionsbildningen på samma sätt som alla andra. Vi lever i ett fritt land.

På samma sätt är det helt naturligt att de som ogillar Max politiska agitation kanske väljer att äta på någon annan hamburgerrestaurang. Som konsument har du rätt att äta på vilken restaurang du vill och det är en rätt man kan utnyttja på det sätt man vill. Vi lever i ett fritt land.

Svårare är det egentligen inte. Men under gårdagen var det en och annan på den borgerliga kanten som provocerades och tyckte det var omoraliskt att sluta äta på Max, eftersom Max ju bara berättat sanningen. Det är en borgerlig ovana att se den egna ståndpunkten som opolitisk och som ett uttryck för sanningen eller för "förnuftet". Nu fick man känslan att några tyckte att Max tidigare kunder skulle tvingas att fortsätta äta på Max, för annars vore det så synd om Max personal. Det kan vara värt att påminna om att det är arbetsgivaren som har ansvar för sin personal, inte kunderna.


Det vore en fullständig katastrof för oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt. Fullständig katastrof var ordet, sa Bull. Kanske lika mycket en "fullständig katastrof" som den många restaurangägare ojade sig för när rökförbudet på restauranger en gång infördes. Då framställde rökförbudsreformen som ett dråpslag mot branschen och restaurangdöden sades stå för dörren. Vi vet hur det blev. Restauranglivet blomstrar och det är sannerligen inte många som vill ha tillbaka rökningen på krogen.

Arbetsgivaren har makt över sina anställda. Med makt följer ansvar. Nyttjar du din makt till att bedriva politisk agitation i ett brev till dina anställda får du också acceptera att ditt agerande väcker känslor och reaktioner. Din frihet som arbetsgivare att att agera politiskt motsvaras av konsumentens frihet att handla var hen vill. Svårare än så är det inte.

14 kommentarer:

Anonym sa...

Resonerar man som du ska vi alltså börja bojkotta alla arbetsgivare som har representanter från LO-förbunden på sina arbetsplatser och som matar sina medlemmar med "tipset" att rösta på (S).

Nej du Uffe, det är socialistisk ovana att börja bojkotta och bråka med folk som uttrycker en annan politisk åsikt än er egen.

Anne Kekki sa...

Grunden för mig i denna fråga är att varje ung vuxen ska vara fri i sin politiska tanke, oavsett var de arbetar.
Hamburgkedjornas personalomsättning är ofta mycket stor pga arbetsmiljö som utifrån en vuxenperspektiv är mycket tufft. Det är inte en slump att personal är av i, en ofta mycket ung ålder. Vi som konsumenter och via nya former av aktivism, som samlar oss över alla gränser, oavsett politisk hemvist. Gör att vi snabbt kan samlas och faktiskt göra ordentliga markeringar gentemot vuxna, som försöker utnyttja sin maktposition. För att kväva den yngres rätt till en egen politisk åsikt och frihet att våga välja det parti som de finner bäst i namnet av demokrati.
Skrivet i kraft av det fria ordet och kärlek till de unga vuxna som vår framtid.

Anonym sa...

Efter detta uttalande så är mitt val givet! Lär nog aldrig äta på en annan hamburgerkedja än Max.
Det som dem gjorde kan jämföras med när dem rödgröna tillsammans med LO utesluter och avfärdar Sverigedemokrater. Kan väl säga att det är lite som att köra ett finger i ögat på hela LO och hänvisa till hur dem själva är!

Kraka sa...

Ibland (oftast) är du så klok och säger/skriver så kloka saker Ulf!

Jan Lahti sa...

Vad som är viktigt att beakta, när det gäller företag som MAX, är det faktum att många på arbetsplatsen är timanställda samtidigt som få har tillsvidareanställning. Därigenom är de anställda mycket beroende av sina chefer, men - och det är viktigt att påpeka - cheferna är beroende av konsumenterna. Ger bojkotten en effekt kanske det i bästa fall kan bidra till bättre personalpolitik hos företaget.

Hampus sa...

Som väntat kommer anonyma SD:are och grinar om LO som om fackföreningrörelsens uteslutande av SD:are är likställt med en arbetsgivares makt att ifrånta en arbetare hans och hans familjs inkomst. Ta ert reaktionära nonsens och dra tillbaka till flashback om ni inte har något bättre att komma med.

Anonym sa...

Är 100% säker att (M)AX är en av de anonyma bidragsgivarna till (M)oderaterna.

Dags att representanter från sjukvården och skolan förklarar för sina anställda,vilken katastrof det är om alliansen får fortsatt förtroende.

Anonym sa...

Du tror inte att ovanan att se den egna åsikten som ett opolitiskt uttryck för sanningen eller förnuftet är rätt blocköverskridande? Jag tycker att jag ser den överallt i politiken.

Anonym sa...

Nej. Det är helt i linje med den borgerliga ekonomin att man kan rösta med fötterna och välja något annat. Konsumentmakt är ett borgerligt fenomen. Som socialist anser jag däremot att Max bör underställas arbetarnas kontroll eftersom att jag tror att det är i produktionen förändringen måste ske.

Anonym sa...

Ingen stor fråga. Det är själva varningen som är det viktiga. Och något hot framförs inte. Jag skulle nog själv, om jag var arbetsgivare, också varna för höjd moms och höjda arbetsgivaravgifter, om jag verkligen bedömde atf detta skulle vara ett hot mot de anställda. Något annat vore oärligt. Sedan är det ju upp till de anställda att själv ta ställning.

En massa arbetslösa som inte betalar skatt utan lever av arbetslöshetsunderstöd är väl ändå bättre för staten än att de arbetar och ändå betalar lite skatt (ironiskt).
Kjell Eriksson

Björn Alvebrand sa...

Något man glömmer i diskussionen - ett borgerligt fenomen måhända - är att de anställda är beroende av sin arbetsgivare. De som vill hävda och göra det till en situation jämförbar med att vara medlem i något fackförbund glömmer att ett medlemskap inte framkallar en beroendeställning på samma sätt som en anställning. Dessutom är ett medlemskap också ett frivillig beslut. Ska man använda sig av den jämförelsen då får man också fundera på arbetsgivarorganisationerna - som med sitt miljonstöd till borgerliga - främst Moderaterna - partikassor samt att dessa arbetsgivarorganisationer brukar i lika stor grad propagera - i likhet med de fackliga organisationerna - för eventuella olägenheter i valet av parti. I vårt land har vi haft - till nu - en etisk regel där enskilda arbetsgivare via sina organisationer agerar politiskt och inte agera i likhet med vad MAX nu gjort genom att i förtäckta ordalag meddela sina anställda vad som kan hända om man väljer fel parti. Enskilda arbetsgivare skall inte pådyvla sina anställda egna politiska åsikter och vad som kan komma att hända om man röstar fel. Tänk på det!!!

Ulf Bjereld sa...

Tack för synpunkter!

Anonym 7:26. Det är ett fritt land. Du får gärna bojkotta arbetsgivare som har LO-representanter på arbetsplatserna om du tycker att det är en bra idé. Så får vi se hur många som följer dig i detta. Jag tror inte det blir så många.

Anne Kekki och Jan Lahti: Agree!

Kraka: Tack så mycket!

Anonym 10:24. Finns säkert exempel på detta fenomen på båda sidorna blockgränserna. Men det är vanligare på den borgerliga sidan, eftersom de ofta har en annan syn på politikens räckvidd än vad vänstern har.

Anonym 11:56. Men i dag lever vi i ett kapitalistiskt samhälle. Då tror jag inte att det går att lagstifta mot den här typen av företeelser. Sedan behöver man inte gilla arbetsgivarens agerande för det.

Kjell Eriksson: Vi är nog i huvudsak överens.

Hans G Eriksson sa...

Arbetsgivaren har mycket riktigt ansvar för sina anställda. Men att det ska tolkas som att alla andra ska agera som om alla negativa följder av en aktion uteblir till följd av arbetsgivaransvaret är svårt att se logiken i. Så brukar inte relationen principal-agent behandlas. Mitt personliga ansvar för följden av mitt eget handlande är inte arbetsgivarens.

För att dra konsekvenserna av ansvarsplaceringen i artikeln:
Ansvaret för anställningsvillkoren i Thailand och Bangladesh är arbetsgivarens. Jag handlar där jag gynnas. Bra?

Anonym, som vill ta över Max. Man tager vad andra haver. Riktigt så lätt för sig gjorde inte ens Kajsa Varg. Varför inte rakt och ärligt göra som pappan till nuvarande ägarna gjorde, när han startade Max från ingenting i Gällivare 1968? Inget hindrar, utöver viljan att tillskansa sig annans egendom utan vederlag. Konkurrensen är försumbar, eftersom du inte ska gå med vinst.

Anonym sa...

För tusan, snabbmatsresturanger är till för att äta på, inte hålla på med en massa politiskt trams. Jag försöker med att gå till så många olika snabbmatsresturanger som möjligt för att få lite variation i mitt liv. Som titeln säger så får man äta var man vill.