År 2012 präglades av en kontinuerligt pågående metadebatt om rasism. Först kom den s k tårtaffären, där kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar upp en tårta, tillverkad av konstnären Makode Linde och som föreställde en svart kvinna, schabloniserad enligt klassiska rasistiska stereotyper. Därefter kom Tintinaffären, där Behrang Miri, ledare för Kulturhusets barn- och ungdomsverksamhet, ville plocka bort Tintinalbum ur samlingarna, då albumen innehöll rasistiska stereotyper. Karaktären Lilla Hjärtat i Stina Wirséns barnböcker anklagades också för att bygga på rasistiska stereotyper, och författarninnan meddelade att hon efter debatten bett sitt förlag att inte längre sälja dessa böcker. Debatten kulminerade i juletid, när det visade sig att Disneybolaget klippt bort några figurer ut det klassiska avsnittet "I jultomtens verkstad" som visas i SVT varje julafton, bl a en svart docka och en docka som kunde uppfattas som en nidbild av en jude.
Debatten väcker oerhört starka känslor. Både bland dem som vill "ta bort" Tintin-böcker, Lilla Hjärtat och Disney-figurer och bland dem som ser borttagandet som en form av censur och förfalskning av vårt kulturarv.
Det är noterbart att samtliga fyra ovan nämnda exempel handlar om "svarthet". Men rasistiska stereotyper har ju präglat vår tids populärkultur även med avseende på förtryckta folkgrupper som inte är "svarta". Det är bara att blunda och peka i 1950- och 1960-talets westernfilmer, så hittar man indianer tecknade i form av rasistiska stereotyper. Eller anglosaxisk film från 1970- och 1980-talen, där araber och orientaler beskrivs som ondskefulla och irrationella och gärna skildras i form av vrålande folkhopar. Varför väcker dessa rasistiska stereotyper i dag inte samma debatt som albumet Tintin i Kongo? (Själv minns jag den omstörtade känsla som Soldier Blue gav mig, och som jag ännu lever mig varje gång jag ser en "traditionell" werstenfilm.) Vad är det i "svarthets-diskursen" som skiljer den från övriga rasistiska diskurser och som gör att den i så stor utsträckning präglat årets debatter?
Än viktigare är förstås frågan om vilka kulturyttringar vi i dag oproplematiserat producerar och distribuerar och som kommer att få våra efterföljare om 50 år att förtvivlat ruska på huvudet över vår fördomsfullhet. Vilka är vår tids förtryckande, rasistiska strukturer som vi tar för så givna att vi inte ens är medvetna om deras existens? Förslag mottages gärna.
Med dessa uppfordrande rader vill jag önska alla bloggens läsare ett riktigt Gott Nytt År!
6 kommentarer:
det ä våra fördomar o rasistiska syn som har skapat våra historier i hela världen inte bara i sverige.det finns vissa fördomar o rasistiska syn som vi kan förändra vissa är djupt rotat.men glöm inte myndighets rasism som behöver en oörhörd kraft för att bekämpa.jag har råkat ut för myndighets rasism men fick ingen stöd för många tror det ä ett angrepp mot de ,staten o myndigheter ä deras identitet.man ä en person o säkert det finns många som har drabbats varför ska man inte reagera att kämpa mot förtryck o rasism om man inte rasistisk själv.
Bra och läsvärt inlägg. Tack också för dina svar du gav mig på twitter.
Ha en god fortsättning nu på det nya året!
Den stora skillnaden mot förr som inte Ulf Bjereld och liknande debattörer tar upp är Islam.
Att "rasisterna"inte talar och skriver om de"svarta" är att de nu bara skriver och talar om muslimer och islam.
Ser man vad som skrivs på "främlingsfientliga" bloggar så är det bara om muslimer och islam och koranen och Muhammed.
Just nu lider vi av att ha direktimporterat så mycket amerikansk kultur och litteratur utan att förstå det amerikanska samhället.
USA har ett helt annat förhållande till minoriteteter - fördrivning av indianer, krig mot mexikaner samt förslavning samt senare diskriminering av svarta - som skapar en mycket speciell kontext. Nu börjar samma beteende, men helt utan bakgrunden, uppstå i Sverige.
Varken svarta eller vita i Sverige har något historiskt förhållande till backface-kulturen, Jim Crow eller slaveri. Det har varken utkämpats något inbördeskrig eller medborgarrättsrörelse i Sverige. Att då börja använda samma resonemang och terminologi som i USA är bara löjligt. Tintingate hade dock ett positivt slut där folk uppenbarligen tyckte att någon gräns för absurditeterna hade passerats.
En rasistisk struktur jag tycker mig se är stora delar av u-hjälpen. Människor i Afrika, Asien och Latinamerika måste, á la Kipling, ledas in på rätt spår av den vite mannen. Att hjälpen oftast varit rent kontraproduktiv är något som uppmärksammats bara de senaste åren - innan dess tävlade politiker om att framstå som goda gåvors givare. Detta samtidigt som samma politiker upprätthåller tullmurar mot samma länder vilket förhindrar framväxten av exportindustrier.
Vi ska inte heller glömma de ofta självdestruktiva värderingarna som styr hela folkgrupper. "Jag är X, därför ska jag göra såhär" har tex. hållt miljontals svarta amerikaner i fattigdom (läs Sowells bok "Black rednecks" för en mängd exempel). Vad värre är så uppmuntras många av dessa självdestruktiva värderingar ofta av politiker/utbildningsväsende.
Könsnormerna -som fortfarande år 2015 är extremt trånga,deprimerande och instängande i världens självutnämnt mest jämställda land!
Skicka en kommentar