I dag inleddes rättegången i Oslo mot Anders Behring Breivik, åtalad för terrorbrott, mord och mordförsök i samband med bombdådet i Oslo och dödandet av ett stort antal människor, de flesta ungdomar, på den norska ön Utøya den 22 juli 2011.
Medierna har bekymmer med hur de skall bevaka rättegången. Skuldfrågan är redan avgjord i det att Breivik erkänt de handlingar han ställs till svars för. Hans begäran om straffrihet eftersom handlingarna skulle ha utförts i någon form av "nödrätt" eller "nödvärn" tas inte på allvar. Huruvida Breivik skall klassificeras som psykiskt sjuk avgörs av domstolen först i ett senare skede och betingas sannlikt inte av Breviks agerande under själva rättegången. Brottsoffrens och de sörjandes känslor och erfarenheter har redan skildrats detaljerat - nu återges de en gång till i samband med deras möte med förövaren. Rättegången är heller inte arenan för den politiska förståelsen av Breviks handlingar.
Så hur skall medierna vinkla sin rapportering? Risken finns att mediebevakningen fastnar i Breiviks känsloliv (han grät i rättssalen när hans egen propagandafilm spelades upp) eller i kittlingen att visa upp Ondskan.
Jag har inga goda råd att ge i hur medierna bäst bör hantera problematiken. Hade jag varit producent för till exempel Dagens Eko, SVT Aktuellt eller Studio Ett hade jag känt mig lite tom inför frågan om vika perspektiv som skulle prägla nyhetsrapporteringen.
En näraliggande problematik är hur medierna väljer att benämna Breivik. På Dagens Ekos löpsedel kallas han "den misstänkte massmördaren och terroristen". På Ekots huvudsida om rättegången har man tagit bort "den misstänkte" och kallar Breivik helt enkelt för "massmördaren och terroristen". SVT Rapport använder formuleringen "massmördaren", detsamma gör Svenska Dagbladet. Aftonbladet kallar honom på nyhetsplats för en "högerextrem terrorist".
Frågan är inte enkel. Lyfter man fram terroristen lyfter man också fram den politiska dimensionen av Breviks handlingar. Lyfter man fram "massmördaren" lyfter man fram den enskilde galningen. Eftersom Breivik är åtalad för både mord och terrorbrott förenklas situationen något för medierna - Breivik blir både massmördare och terrorist.
Hade Breivik varit muslim är det mycket möjligt att han hade kallats islamist. Nu är han kristen - med ett uttalat mål att bekämpa Islam. Men hans kristna tro (eller kulturella tillhörighet) lyfts sällan eller aldrig fram som en förklaring till hans handlingar. Jag säger inte att hans kristna tro (eller kulturella tillhörighet) borde lyftas fram. Men just det faktum att den inte lyfts fram ger anledning till eftertanke kring hur vi skildar terrordåd/massmord där gärningsmannen är muslim.
Jag har tidigare formulerat mig om den politiska förståelsen av Breviks dåd, bland annat här.
5 kommentarer:
Enligt RAND-corporation har muslimer stått för 97% av all dödlig terrorism i Europa och Nordamerika under det senaste decenniet.
Därför är det motiverat att tala om en systematisk religiös terrorism där med stöd i nätverk
Breivik är en ensam gärningsman utan hjälp av något nätverk.
Att kalla honom för kristen terrorist ter sig mot den bakgrunden som mycket lurvigt och som ett försök att ekvivalenta kristet och muslimskt våld.
Jag är mest nyfiken på hur media kommer att rapportera om de tre radikala islamister som Breivik kallat som försvarsvittnen.
"Hade Breivik varit muslim är det mycket möjligt att han hade kallats islamist."
Ja, är det inte den distinktionen alla som oroar sig för att man annars ska "dra alla muslimer över en kam" brukar vara måna om? Det finns ju en våldsbejakande global rörelse som är oöverträffad när det gäller dödliga terrordåd; jihadismen eller den våldsbejakande islamismen. Någon liknande våldsbejakande rörelse/ideologi tillhörde dock inte Breivik. Han är en ensamvarg som hakat upp sig på "kulturmarxism och muslimskt maktövertagande" med en förklaring till sitt dåd som är identisk med de mest radikala nynazisternas kamp; att det egna folket är utsatt för "etnisk rensning" genom mångkulturalism och invandring och att man därför har "rätt att ta till vapen" mot den regim som genomför detta. Samtidigt är han väldigt mån om att ta avstånd från nynazister, så han är minst sagt en udda och bisarr figur.
Jag lyfter på hatten för en god analys! :)
Anders Behring Breivik sitter nog och njuter i rätten. Han har uppnått sitt främsta syfte, att sprida ut sitt budskap till världen. Anders Behring Breivik har regiserat en teaterföreställning där media har huvudrollen.
Skicka en kommentar