Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen. Jag vet inte om det beror på att 2012 är Strindbergsår, men inledningsmeningen ur Hemsöborna kommer över mig när jag samlar kraft för att ta mig an dagens bloggpost om Håkan Juholt och den ihållande turbulensen inom Socialdemokraterna. Mycket yrväder är det.
Håkan Juholt höll ett mycket bra tal på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen igår. Rasism och främlingsfientlighet blev en del av den säkerhetspolitiska hotbilden mot vilken visionslösa politiker i Europa tillsynes står handfallna. Men kärnan i Juholts tal kom helt bort i nyhetsrapporteringen, eftersom Juholt vid en pressträff - igen - använde sig av felaktiga och oprecisa formuleringar. Denna gång gällde det huruvida alliansregeringens försvarspolitik drivits igenom med hjälp av Sverigedemokraterna. Så var det inte - de tunga försvarspolitiska besluten togs av riksdagen våren 2010 redan innan Sverigedemokraterna tagit plats i riksdagen. Jag tror att Håkan Juholt menar att regeringen – genom att tacka nej till inviter om samarbete med S – gör sig beroende av Sverigedemokraterna. Det är det han försöker att säga, men utan att lyckas, säger jag till Svenska Dagbladet. Men det är tungt för partiet om det skall behövas kremlologer för att tolka partiordförandens uttalanden.
I dag är det i stället utnämningen av Urban Ahlin till gruppsekreterare i riksdagen - och inom kort kanske också till biträdande partisekreterare - som väckt starka känslor i partiet. Kvinnoförbundets ordförande Lena Sommestad kritiserar utnämningen eftersom Ahlin tidigare anklagats för sexuella trakasserier. Som företrädare för S-kvinnor skulle jag gärna se att vi inte utsåg en biträdande partisekreterare som har den här typen av problem i bagaget, säger Sommestad till Dagens Nyheter. Jag har respekt för Sommestads tvekan. Men Ahlin är inte dömd och anklagelserna ledde aldrig till någon anmälan. Eventuella åtgärder skulle ha vidtagits i direkt anslutning till de aktuella händelserna, eller när dessa händelser genom tidningspubliceringar blev blev offentligt kända. Att nu vända dessa händelser mot Ahlin är alldeles för sent. Ahlin har också under flera års tid som utrikespolitisk talesperson varit partiets kandidat till utrikesministerposten. Nu urholkar kritiken redan från början Ahlins auktoritet, vilket försvårar för honom att bli det stöd till Juholt som var tänkt.
Men i morgon onsdag är det partiledardebatt, och då kanske Håkan Juholt och Socialdemokraterna äntligen lyckas rikta fokus mot de politiska sakfrågorna. Jag vidhåller att Håkan Juholts avgång inte står på den omedelbara dagordningen för partiet. Yrvädren lär kanske fortsätta, men när jag läser avslutningsmeningen ur Hemsöborna är det trots allt fortfarande Håkan Juholt jag ser sitta i båten: Och till rors i sin egen eka lät den nya herren till Hemsö sina drängar ro sig hemåt, för att styra egen farkost över det nyckfulla livets blåsiga fjärdar och gröna sund.
12 kommentarer:
Strindberg, inte Lagerlöf. En petitess i sammanhanget, men rätt ska vara rätt
Johan: Tack, nu åtgärdat. :-)
Klokt och bra som vanligt Ulf. Förr eller senare kommer våra drevbenägna medier att tvingas kommenter den sakpolitik som Juholt framför. När den förda politiken kommer i centrum och ställs mot ett mänskligare och jämlikare socialdemokratiskt alternativ kommer drevens frågor att framstå som futtiga. Vid det laget kommer nog Jonas sötebrödsdagar att vara över och vänstervargarna i partiet att bita honom i hälsenorna. Dagens politik kan skifta fokus snabbt.
Jag är mkt oroad över Håkan Juholts bristande kunskaper i jämställdhet och din slutscen ur Hemsöborna är ju rent förfärande. Saknas genuint såväl jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv ska f-nskapet bort.
B.
Ja, nu är det ju inte samma gubbe som sitter i ekan som den som kom som ett aprilväder, och det är väl ganska olycksbådande för din profetia?
Jag tror det är kört. Talet var säkert bra. Jag, och de flesta andra, har dock inte hört det. Dessutom är jag minst sagt tveksam till om mer pengar till försvaret, som han antydde, är vad Sverige behöver.
Juholt har nu nått en nivå där så många grodor och ogenomtänkta uttalande kommit ur hans mun att alla spänt lyssnar på honom för att höra vad som kommer härnäst, och där journalister naturligtvis vill vara först. Uttalandet om Sverigedemokraterna och regeringen var klantigt, men under andra omständigheter hade detta knappast blivit någon större fråga. Som Kielos skriver i dagens AB-ledare: "Men rättvist eller orättvist, det blir fel nästan hela tiden. Svenska folket kan knappt minnas honom utan minst en fot i klaveret. Varje utspel möts av frågan vad det innehåller för sakfel."
Dessutom, 23,4% (var det väl) i senaste opinionsundersökningen var ju heller inget glädjebud...
Ahlinfrågan är synnerligen sorglig. Han var en av få som jag ansåg hade en hög kompetens inom S-toppen. Vad jag förstår så är det ingen oenighet i sakfrågan, däremot om hr allvarligt det hela var. Jag anser att han inte bör vara politiskt diskvalificerad för evigt efter detta, men gruppledare i Riksdagen är en uppgift för en person som har mycket stort förtroende bland kollegorna, och därmed en uppgift som inte är lämplig för honom i dagsläget.
Och Juholt, ja han får alltså snart gå.
Olof Johansson-Stenman
Hör du professorn, jag vet inte hur du läst Hemsöborna men nog var det en våghalsig liknelse! Du liknar alltså Juholt med Carlsson, lyckoriddaren och smilfinken som bara hade i sinnet att på sonen Gustens bekostnad ta över hemmanet. "Och så kommo de äntligen i båt, men Carlsson ville styra, och det kunde han inte, för han hade aldrig sett en råseglare förr, och därför skrek han, att de skulle hissa focken, som inte fanns. Men han gick ju ömkligen under och "den nye herren" i slutorden är ju Gusten som äntligen kommit till sin rätt.
Förr i världen när det fann humor i Sverige och när folk kände till litteraturens klassiker, t.ex. Hemsöborna, kunde man nog ha gjort en ganska festlig satir med Juholt som Carlsson - jag avstår från att "casta" Madam Flod och Gusten men det finns flera möjligheter. Vad kunde inte Hasse och Tage ha gjort av detta!
Så det var ett bra uppslag men litet riskabelt för Juholts vänner.
"Det här går aldrig längre! yttrade Carlsson,"
Jaha, så Hemsöborna skrevs av Lagerlöf? Var inte Strindberg sosse också?
Det roliga är ju att fredrik slant med sanningen idag flera gånger i partiledardebatten inte har någon tagit upp det. http://www.alliansfrittsverige.nu/2012/01/reinfeldts-osanningar-i.html
Liknelsen med Carlsson kan kanske inte i förstone verka alltför smickrande – en skrävelgubbe och pratmakare som ofta trampade i klaveret. Dessutom kunde han inte tygla sina köttsliga lustar, vilket ledde till hans undergång. Men som jag minns Hemsöborna så var Carlsson inte fullt så endimensionell. Han pratade vitt och brett, men han fick ordning på den misskötta gården, och han drog in pengar genom att hyra ut till rika stockholmare. Om nu Juholt är en Carlsson vore det trist på många vis – vi får hoppas att han inte blir ertappad ute i snön. Men Carlsson var segare än vad folk trodde. Lite skrot på matbordet tålde han. Och han lämnade över en gård som var i bättre skick än när han anlände.
AW i Skottland
"han drog in pengar genom att hyra ut"
Hmm...
Ursäkta, jag märker att mina kommentarer -och andras- av någon anledning rubriceras som "anonym" trots att jag fyller i email och website i formuläret.
Emellertid är 11:04 min, likaså svaret till "AW i Skottland" (om uthyrning) som tydligen också registrerats som "anonym".
Bengt O. Karlsson
http://www.karlsson.at
Skicka en kommentar