I dag skriver Svenska Dagbladets politiske kommentator Göran Eriksson att moderaterna vill göra flykting- och integrationspolitiken till en valfråga.
Visst finns det problem inom svensk flykting- och integrationspolitik. På samma sätt som det finns problem inom socialpolitiken, hälso- och sjukvårdspolitiken, skolpolitiken, miljöpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och försvarspolitiken - för att bara räkna upp en handfull politikområden.
Att förneka att det finns problem inom dessa och andra områden blir absurt. Att påstå att det finns problem inom dessa områden blir banalt. Avgörande är i stället hur vi uppfattar och väljer att definiera problemen, och vilka lösningar vi förespråkar. I det avseendet skiljer sig inte flykting- och integrationspolitiken från andra politikområden.
Jag tror inte att moderaterna väljer att göra flykting- och integrationspolitiken till en valfråga (om man nu verkligen väljer att göra det) i syfte att vinna röster från Sverigedemokraterna. Den moderata partiledningen håller sig ideologiskt för god för en sådan strategi. Sverigedemokraternas väljarbas är också så liten att det skulle vara irrationellt för ett stort parti som moderaterna att sikta in sig på just den väljargruppen.
Men moderaterna - som ju faktiskt har de mest invandringskritiska väljarna bland riksdagspartierna - skulle ha ett intresse av att visa alla sina väljare att Sverigdemokraterna inte har frågan om integrationspolitik på egen entreprenad. En sådan strategi skulle kunna bidra till att Sverigedemokraterna hamnar utanför riksdagen och därmed garantera att en ny borgerlig alliansregering inte skulle riskera att bli beroende av Sverigedemokraterna.
Men politiken styrs ibland av sin egen logik. Visst skall integrationspolitiken diskuteras i valrörelsen på samma sätt som andra politiska sakområden. Men det är viktigt att moderaterna och de andra partierna ser till att de inte definierar problemen på samma sätt som Sverigedemokraterna, eller att de förfaller till Sverigedemokraternas retorik och språkbruk. I så fall är steget inte långt till att mer än fyra procent av väljarna skall uppfatta också Sverigedemokraternas lösningar på problemen som rimliga. Spåren från Danmark - där de traditionella partierna inte lyckades hålla rågången till det högerpopulistiska Dansk Folkeparti klar - förskräcker.
Så diskutera gärna flykting- och integrationspolitiken - men utifrån en demokratisk värdegrund och inte utifrån en högerpopulistisk retorik. Jag citerar t ex med glädje ur Ulf Kristerssons (m) anförande den 28 november om moderaternas integrationspolitik:
Några av världens mest dynamiska och framgångsrika länder är också några av världens mest internationaliserade. I klassiska invandrarstäder som New York och London är invandraren en lika viktig del av gatubilden som av självbilden. Min favoritborgmästare Michael Bloomberg påpekar stolt att 40 procent av New Yorks invånare är födda utanför landets gränser. Och att i stadens skolor pratar eleverna 198 av de olympiska spelens 202 olika språk. I New York City bor 800.000 muslimer och en kvarts miljon kineser.
Det är just ur ett sådant perspektiv vi skall diskutera flykting- och invandringspolitiken. Då finns det en möjlighet att få upp sakfrågorna på bordet samtidigt som man stämmer i bäcken för högerpopulistisk flyktingfientlighet.
9 kommentarer:
Samma inställning som en gammal Sovjet-kommunist således, typ ”… diskutera gärna den ekonomiska politiken - men utifrån en kommunistisk värdegrund och inte utifrån en kapitalistisk retorik.”
Bra inlägg Ulf! Katrine Kielos skriver bra om Moderaternas tokiga förslag om invandrarkontrakt: "Hur innehållet ska se ut är oklart. Men Schlingmann menar i alla fall att det där med jämställdhet är en svensk värdering (uppfanns av Gustav Vasa 1527 ?) som det är viktigt att lära invandrare.
Moderaterna har antagligen fantiserat fram någon mörkhyad man som skriker om heder och Allah men i sista stund hindrar sig själv från att knuffa ut sin dotter från balkongen eftersom det plötsligt slår honom att han skrivit på ett kontrakt där det står att detta beteende är osvenskt. I Sverige är det istället pappaledighet, allemansrätt, genusteori och kollektivavtal som gäller. Skriv på att du är integrerad- nu!"
http://www.dagensarena.se/text/2008/11/skriv-pa-att-du-ar-integrerad-nu
Jag konstaterar att dagens moderata regering underkänner den förra moderata regeringens åtgärder vad gäller flyktingpolitiken. Det var nämligen den förra borgerliga regeringen som bestämde att flyktingarna skulle få bosätta sig var de ville redan under asyltiden.
Detta tillsammans med den höga arbetslöshet vi fick efter den förra borgerliga regeringen, har skapat den ghettoisering vi sett sedan dess, och bäddat för många av de problem vi ser nu. De var inte svåra att förutse - redan då regeringen Bildt beslutade som den gjorde. Konsekvenserna var solklara redan då för alla som hade lite kunskaper om området.
Skillnaden mellan USA (och england) ar att det ar mkt svarare att ta sig in pa den svenska arbetsmarknaden.
Eleni s
Ulf, jag tänkte på precis det här igår när jag lyssnade på "Godmorgon, världen!" i P1. Det blir ju rent av patetiskt när "invandringsfrågan" kommenteras med "Ingen kan väl säga att vi har lyckats". Eh, ja, för arbetsmarknaden och sjukvården är områden där ordning och reda och utopiska förhållanden råder? Är det inte snarare så, angående "integrationspolitiken" att Sverige lyckats relativt bra (RELATIVT, alltså - inget förhållande är perfekt) än så länge - jämför situationen i Hammarkullen med Paris banlieues! Det betyder däremot inte att vi inte kan misslyckas framöver. Inget är för evigt - särskilt inte om vi sätter igång och politisera misstro i avsikt att plocka kortsiktiga poänger!
Men den här frågan aktualiserar väl en intressant klyvning i svensk höger - den mellan konservativa och nyliberala krafter. De senare dominerar ju - och har dominerat - moderaterna länge. Kan inte den här typen av utspel tjäna till att försöka dölja frågor om äktenskap och försvar? Och vad betyder den här sprickan inom högern i sig? Både för högerns handlingsmöjligheter (till skillnad från den vilda vänstern tycks högern kunna rycka upp sig och samla sig kring frågan om aktieavkastning i vilket fall) och den samlade vänsterns möjlighet att bedriva politik i frågor som tangerar det socialkonservativa (t.ex. hur pass mycket man kan utmana på det området utan att driva besvikna konservativa in i famnen på SD)?
Apropå ett helt anant ämne - kan du inte blogga något om Wanja Lundby Wedins raseriutbrott på Sven Otto Littorin för att han beskyllt henne för att vara socialdemokrat!
Vore intressant hur du ser på att LO-basen vägra kännas vid att hon sitter i sossarnas VU!
Kan man verkligen skilja på sina roller som Wanja vill göra? Blir inte ni i resten av partiet sura av att hon förnekar sitt medlemsskap?
/ATEIST
Tack för många kloka och intressanta kommentarer. Till Krigstid och Ateist skall jag försöka återkomma i ett annat sammanhang.
"Men moderaterna - som ju faktiskt har de mest invandringskritiska väljarna bland riksdagspartierna - skulle ha ett intresse av att visa alla sina väljare att Sverigdemokraterna inte har frågan om integrationspolitik på egen entreprenad."
Not till det tack. Visar inte valanalyserna att om LO-medlemmarna fick bestämma, skulle SD komma in i riksdagen, lätt?
Till Hans: SOM-undersökningarna är entydiga i frågan om att moderata partisypmpatisörer har den mest negativa synen på flyktingmottagning.
I den senaste undersökningen från 2007 ansåg 60 procent av moderaternas partisympatisörer att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar. Motsvarande andel för kristdemokraterna var 54 procent, folkpartiet 50 procent, socialdemokraterna 48 procent, centern 40 procent, vänsterpartiet 31 procent och miljöpartiet 26 procent.
Skicka en kommentar