Sedan en tid rasar debaten om huruvida det är rätt att ställa ut konstnären Lars Vilks teckningar där han avbildar Muhammed som en rondellhund.
Formellt är frågan inte särskilt komplicerad. Yttrande- och tryckfriheten garanterar den konstnärliga friheten. I det fall någon menar att ett enskilt konstverk utgör t ex "hets mot folkgrupp" finns det lagar som reglerar vad som gäller. I det här fallet skulle en rättslig process inte ha några förutsättningar att stoppa visandet av konstverken.
Är en visning motiverad av konstnärliga skäl? Det avgör förstås konstbranchen. Gerlesborgsskolan förnekar inte det konstnärligt intressanta i teckningarna - men vill ej ställa ut av säkerhetsskäl. Det är allvarligt. Moderna Muséet tycker inte att konstverken är tillräckligt intressanta för att ställas ut där. Det är inte mycket att säga om. Linda Fagerström i Helsingborgs Dagblad skrev t ex att Lars Vilks teckningar känns lika provocerande som en ögonbrynspiercing 2007. De konstnärliga bedömningarna skiftar.
Även tidningarna är tvehågsna. Finns det ett nyhetsvärde i att visa bilderna? Redaktionerna får göra en journalistisk bedömning. Bör läsarna få ta del av just dessa bilder (nyhetsideologi)? Finns det ett intresse från läsarna att få ta del av just dessa bilder (marknad)? Den redaktionella bedömningen avgör.
De juridiska, konstnärliga och mediala processserna är således relativt okomplicerade. Här finns vedertagna regler, rutiner och värderingar som ligger till grund för bedömningen.
Svårare blir det när bilderna skall bedömas utifrån politiska och moraliska överväganden. Två frågor som kan ligga till grund för en diskussion är syftet med bilderna och konsekvenserna av en visning. Vad är det t ex som drivit Vilks att måla dessa bilder? Vad vill han uppnå? Satir och karikatyr brukar fungera bäst när den riktas uppåt och så är inte fallet här. Jag har inte sett att Vilks själv givit något utförligt svar på frågan (men jag kan ha missat det). För mig blir hundteckningarna mera ett rop om uppmärksamhet: Kom och se, kom och se, jag har tecknat Muhammed som en hund! Därför blir teckningarna i mina ögon ointressanta för en visning. Vilka blir konsekvenserna av en visning? Jo, ett antal människor med muslimsk tro känner sig kränkta. (Visst - det finns kanske positiva konsekvenser också. Men jag har inte så lätt att komma på några.) Så för mig känns bilderna ointressanta och jag ser inte särskilt mycket positivt med en visning. Men eftersom vi dessbättre lever i en demokrati så är det konstbranchen och media som avgör - så länge bilderna håller sig inom lagens ramar.
Exkurs: Jag kommer osökt att tänka på konstnären och karikatyrtecknaren Lars Hillersberg. Han hade en olycklig förkärlek att - trots att han var uttalad och hängiven motståndare mot all antisemitism - ändå envisas med att teckna israeliska politiska ledare i en form som ibland överensstämde med antisemitiska schabloner och stereotyper. Stilgruppet var dumt, eftersom det bidrog till att ge legitimitet åt dessa schabloner. Det tog också bort fokus från det som konstverken ville lyfta fram och det tillförde ingenting i konstnärligt avseende.
Men Hillersberg hade såväl en konstnärlig som en politisk målsättning som han aldrig drog sig för att synliggöra. Vilks målsättning förblir för mig höljd i dunkel.
29 kommentarer:
Konstigt att alla antingen inte vill ställa ut dem för att de är för provocerande, eller för att de inte alls är provocerande. Svaret är dock snarare att man är rädd för repressalier. Bad man dem ställa ut något om ett kriminellt motorcykelgäng skulle det bli samma svar.
Ja, man är rädd, tydligen. Och det är allvarligt som Bjereld säger.
Jämförelsen med Hillersberg blir intressant. Men var Hillersberg "hängiven och uttalad" motståndare mot all antisemitism? Hur kunde han isf låna sitt verk till Ahmed Ramis bok om den s.k. judiska häxprocessen?
DN: "...Själv menade Hillersberg att beskyllningarna var avsedda att desarmera hans Israelkritik..."
Denna beskyllning mot dem som berördes så illa av hans teckningar låter inte så lite kall och fördomsfull heller. Ska man gå efter hans agerande blir frågan inte lika lätt.
Ulf ägnar en stor del av sin post åt det konstnärliga värdet av Vilks´teckningar och syftet och konsekvenserna av offentliggörande av dem.
Jag uppfattar det mångordiga resonemanget som en dimridå för den egentliga frågan; minst två arrangerörer har backat från att ställa ut Vilks´ "Muhammed som rondellhund" eftersom man inte kan garantera säkerheten vid utställningen. Detta är den kärnfråga som Ulf försöker smita undan genom tomt prat om syfte med, och konstnärlig kvalitet hos bilderna. Att inflytandet av extrema muslimer nu har blivit så stort i väst att arrangörer idkar självcensur är uppenbarligen inget problem för Ulf.
När det gäller Hillersbergs judekarikatyrer som är tämligen lika de som förekom i Nazitysklands "Der Stürmer", försöker Ulf på ett försåtligt sätt ursäkta dessa med att de karikerade var israeliska ledare. Eftersom även dessa var judar fortsätter nog det postuma omdömet om Hillersberg att vara att han var en antisemit.
Denna bloggpost, liksom flera andra här indikerar att det socialdemokratiska brödraskapet sitter, om inte i, så bredvid, knäet på extrem islamism.
Den overgripande effekten av Muhammed-teckningarna i Jyllands-Posten blev att visa vilken brist pa respekt for yttrandefrihet som finns i djupa lager bland muslimer, inte minst utanfor vastvarlden. Men aven reaktioner bland danska muslimer visade hur langt manga av dem fortfarande har att ga. Nar man vagrar stalla ut teckningarna med hanvisning till repressalierisk eller "provokationsrisk" bekraftar man bara att det ar ratt att inte respektera yttrandefriheten.
Vad galler det konstnarliga vardet finns det bara ett satt att bedoma det: stall ut dem och se hur manga som ar beredda att betala for att se dem.
Ulf har svårt att se något positivt med teckningarna. Det har inte jag - det faktum att teckningarna provocerar religiösa inskränkta extremister är bra i sig!
Dessutom kan det föra det goda med sig att de galningar som känner sig kränkta av en teckning på en hund blir lite mer hårdhudade och tolernata om de gång efter annan utsätts för dylika "kränkningar".
För att göra en analogi med professorns egen arbetsplats: Inte avstår väl professorn från att kritisera en dålig uppsats bara för att en student känner sig kränkt av kritiken? FÖrhoppningsvis lär sig "kränkta" studenter efeter hand att ta kritik på ett bra sätt - eller är det inte så professorn jobbar?
Eller för att göra en analogi med posten om AIK och huliganism nedan. Tycker du att det är rätt att huliganer hotar med - och använder - våld för att de känner sig "kränkta" av motståndarlagets banderoller och lagtröjor? Sådana är npg ofta av ännu sämre kvalitet än Vilks teckningar?
Anonym 2 skriver:
Dessutom kan det föra det goda med sig att de galningar som känner sig kränkta av en teckning på en hund blir lite mer hårdhudade och tolernata om de gång efter annan utsätts för dylika "kränkningar".
Mobbing skulle alltså bara vara bra för den mobbades personlighetsutveckling, enligt dig. I konsekvensens namn säger du alltså också: Fram för mer mobbing i våra skolor! Eller?
Idén om Hillersberg som antisemit går ett varv till. Vad är det frågan om - tre eller fyra tveksamma karikatyrer plockade ur ett helt livs produktion? Visst var det kanske omdömeslöst, särskilt en kontakt med Rami (men hur var det nu - gav Hillersberg verkligen Rami tillåtelse att använda bilden?) men samtidigt är det värsta med antisemitkopplingarna att högern nu kan avfärda allt det riktigt bra Hillersberg gjort med att han ju "var antisemit". Tydligen är det okej att förolämpa islam oavsett syfte, men att utmana den goda smakens anti-antisemitism är inte tillåtet? Med det sagt så vill jag understryka att JAG inte finner något större värde i den typen av tomma, osmakliga provokationer. Men de som i offentligheten "berördes så illa" av Hillersbergs teckningar var samma människor som förordade användandet av vit fosfor mot irakiska civila i syfte att demokratisera dem. Om vi ska följa samma "guilt by association"-kedja som i fallet Hillersberg. Deras moralistiska brösttoner får mig mest att gäspa.
Konsten har alltid utmanat det heliga och det uppbyggeliga. Eller snarare - bra konst har alltid gjort det. Dålig konst gör det emellanåt. Det är klart att Bjereld som varande troende vill hoppas på en viss respekt för det heliga och gudomliga han vördar så ömt, han kan helt enkelt se sig själv i andra i fallet muslimer. Det är väl fint, på nåt sätt, men ändå. Tacka vet jag konst som är en örfil åt den offentliga smaken!
Till kerstin:
Om man känner sig kränkt och mobbad av teckningar av rondellhundar förtjänar man att mobbas till man inser det löjliga i situationen!
/ANONYM 2
Här är ytterligar ett exempel på kränkande och dålig konst som vars syfte endast verkar vara att provocera. Det krävs ju inte alltför mycket fantasi för att klippa in Jesus på ett bögporrfoto! Vad säger professorn - bör man även i detta fall i den goda smakens namn låta bli att publicera?
Anonym 12:47 antar och säkert inte på goda grunder att dem som
"...'berördes så illa' av Hillersbergs teckningar var samma[sic] människor som förordade användandet av vit fosfor mot irakiska civila i syfte att demokratisera dem."
Hur vet anonym detta? Hur man kan anta så vilt övergår mitt förstånd. En överlevande från Förintelsen som kanske idag är vänster, pacifist eller av annan övertygelse, men som berördes illa av dn sorts karikatyrer man minns från Tredje Riket skulle alltså "förorda" användande av vit fosfor mot civila?
Anonyms inlägg är ignorant och fördomsfullt, precis som Hillersbergs beskyllning mot dem som tog illa vid sig.
Det var ju tur för oss alla att Monet, Renoir, Pissarro, Sisley, Cezanne, med flera kunde hitta en alternativ utställningsplats när Salon de Paris portade dem. Juryns motivering att refusera dessa framtida mästare var att deras målningar saknade konstnärligt värde.
Som redan skrivits ovan, Ulf missar poängen när han försöker värdera konstens värde. Det hela rör sig om åsiktsfrihet och bruk av våld.
Bra om uppsåtet och konsekvenserna av Vilks rondelhund:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2207&a=683478
"Mobba dom som inte tycker som vi tills dom gör det"... Det var väl ungefär så Stalin resonerade?
G. Tikotzinsky :
Jag citerar vad jag skrivit på min blogg om konst och utställningar:
Att försvara Vilks tilltag, genom att göra om hela saken till en fråga om yttrandefrihet, är ingenting annat än ett förtäckt försvar för förhånande av muslimer. Tryckfrihet, och yttrandefrihet, ger inte vem som helst rätten att ställa ut vilken smaklöshet som helst på vilket konstevenemang som helst, lika lite som dessa friheter garanterar vem som helst att få in en debattartikel i DN.
Ingen skulle skrika högt om censur om jag försökte ställa ut på ett antal erkända salonger och refuserades - så ärligt, vad är det man talar om - egentligen? Vad är det du försvarar egentligen? Knappast högstående konst, för de där teckningarna är ganska usla, ligger ljusår från de stora impressionisternas konst, som dessutom inte handlade om förhånande av några folkgrupper.
Så ytterligare ett citat från min blogg:
Vill Vilks rita sådana teckningar så kan ju ingen förbjuda honom, men däremot har han ingen oförytterlig rättighet att ställa ut på salonger eller andra etablissemang. Vill han absolut visa bilderna i alla fall så får han väl hyra en lokal och ordna en egen visning, eller bjuda in för visning i sitt eget hem. Det är endast detta yttrandefrihet och tryckfriheten garanterar honom, och det har ingen, vad jag vet, hindrat honom från att göra.
Ingmarie Froman hade en mycket läsvärd artikel i ämnet i Svenska Dagbladet den 21/8. Jag tar mig friheten att citera ett par längre passager:
"Vilks påstår på sin hemsida att teckningarna ingår i en västlig tradition som ifrågasätter föreställningar om okränkbar helighet. Jag har därför ett anspråkslöst förslag till Vilks: varför inte rita en modern judesugga?
Judesuggan är en medeltida antijudisk karikatyr som framför allt finns i kyrkorum och som – med vissa variationer – visar hur några judar diar en sugga och äter hennes avföring. Den ifrågasätter helt klart föreställningen om okränkbar helighet, det vill säga vad andra uppfattar som heligt. Judesuggan är avbildad i olika kyrkor i Europa, bland annat i Martin Luthers Wittenberg, i Regensburg och i Köln.
Om nu någon konstnär får för sig att kritisera Israels politik genom att teckna en grupp israeliska ministrar runt en judesugga, skulle det vara märkligt om den bilden refuserades? Och skulle man försvara konstnärens rätt att skända med att säga att ”judar måste lära sig att tåla kritik”?"
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_16783350.asp
A-k roth:
Med mitt inlägg menar jag naturligtvis de personer på DN:s ledarsida och liknande institutioner som drev frågan om Hillersbergs antisemitism och konstnärslön - som jag faktiskt skriver och du tydligen inte läser - I OFFENTLIGHETEN. Men låt mig bli FÖRDOMSFULL på riktigt: jag utgår från att personer som tog så pass illa vid sig av Hillersbergs teckningar valde att reagera så eftersom de inte vill se de VERKLIGA problem Hillersberg attackerar. Hellre vill man gråta över att man blivit kränkt än att ta ställning mot förtryck och ockupation. Patetiskt - och det är en anklagelse som f.ö. drabbar även alla dem som upprörs över nedriga avbildningar av Muhammed.
Kerstin,
Om konsten är usel eller inte är irrelevant. Vad som är relevant är om salongen i fråga refuserar konsten på grund av rädsla, vare sig rädslan är befogad (verkliga hot) eller inte.
Yttrandefriheten garanterar salongen rätten att ställa ut politiska verk utan att råka ut för påtryckningar, hot om våld osv.
Eftersom du jämför med tidningar, så bör du göra rätt jämförelse: Tidningen har rätten att trycka vilken debatt-artikel som helst, vare sig den är skriven på perfekt svenska eller på lågstadienivå. KPML(r) och SD har samma rätt som du att sprida sitt budskap. Men om en tidning refuserar artiklar på grund av rädsla för våldshandlingar, då är demokratin död.
Den verkliga parallellen du bör dra är NSPA*-demonstrationen i Skokie** år 1977. Den tilläts till slut av domstolarna med hänvisning till amerikanska konstitutionens första tillägg.
*Ett amerikanskt nazist-parti
**En judisk förort till Chicago där det bodde många överlevande från Förintelsen.
Ulf,
När jag tänker efter så är kanske Skokie-prejudikatet det mest relevanta i frågan. Utan tvivel så var den tilltänkta demonstrationen både smaklös och provocerande, och dessutom etniskt riktad. Men slutfacit var att domstolarna tillät den, utan hakkors.
Men hakkorsen förbjöds inte principiellt, utan därför att symbolen blev påtvingad de kringstående när de gick genom ett judiskt område. En konstutställning i en inomhus-salong kan ju inte på något sätt bli påtvingad en person som inte vill se.
Ulf,
Angående judesuggan. Det är helt OK att bli upprörd över en sådan bild. Det är också helt OK för en tidning eller salong att refusera den. Skillnaden är att med stor sannolikhet skulle den inte refuseras på grund av rädsla för represalier och våldshandlingar. Jag har svårt att tänka mig att redaktören skulle känna någon större rädsla att svenska ambassaden i Tel Aviv skulle brännas ned om DN publicerade en sådan bild. Eller att någon skulle skjuta en italiensk nunna som hämnd.
GT m.fl. har givetvis helt rätt. Hela arabvärlden publicerar regelbundet karikatyrer av judar,i allmänhet, i sin dagspress utan att riskera hot mot liv och lem. När något som kan uppfattas som förolämpande mot "profeten" offentliggörs, drar konstarrangörer tillbaks visningar med hänvisningar till "säkerhet".
Detta om något visar med all önskvärd tydlighet varifrån hotet mot yttrandefriheten i väst kommer.
Enbart rädslan för islamska retributioner kan alltså inskränka yttrandefriheten vilket Ulf med apologeter inte ser som något som helst problem.Men det kan man givetvis förstå, så intimt som det socialdemokratiska brödraskapets samarbete med muslimer blivit. Deras kompis Aldebe har ju krävt sharialagstiftning i den islamska kommuniteten utan att sossarnas brödraskap haft den minsta invändning.
Lars Vilks har för övrigt nu publicerat en egenhändigt tecknad "judesugga" på sin hemsida. http://www.vilks.net/?p=954#comments
Publiceringen av judesuggan har fått SEMUS (Sekulära muslimer i Sverige) att dra tillbaka sitt tidigare beslut att ställa ut Lars Vilks rondellhundar. SEMUS vill inte samarbeta med enkonstnär som framställer antisemitiska nidbilder. http://semus.wordpress.com/
Lars Vilks är ett geni och avslöjar verkligen intoleransen inom konstvärlden och samhället i stort.
Tänk om vi hade fler av honom och färre professorer som alltid lägger sig ner när det börjar blåsa snålt
Här har professorn ytterligare ett verk att förfasa sig över:
http://www.expressen.se/debatt/1.809445/darfor-ar-det-ratt-att-jk-anmala-tintin
Tänk att detta litterärt undermåliga verk har prackats på barn i över 50 år trots den uppenbara rasistiska propaganda det innehåller.
Det är verkligen på tiden att vi tänder bokbålen. Trots allt är det ju skräplitteratur"
Hej Ulf! Vad tycker du om detta:
http://www.expressen.se/ledare/1.809406/070823-erkann-folkmordet
Bör man verkligen alltid ta hänsyn till alla som känner sig kränkta - vílket dina partikollegor i S och Mona Sahlin tycks mena?
Hoppas innerligt att de flesta människor tar avstånd från Mona(S) osmakliga agerande!
G. Tikotzinsky:
Jag ger dig rätt i en sak. Argumentet för att inte visa Vilks teckningar var verkligt dåliga. De var lika fördomsfulla och spädde på lika mycket på förhånandet och förtalet av muslimer, som teckningarna, eftersom det antydde att salongerna riskerade terrordåd om de visade bilderna.
Även detta skrev jag på min blogg.
Rätt argument hade varit att teckningarna var dåliga, rent konstnärlilgt, eller att det strider mot god etik och moral, samt mot humanistiska värden, att hetsa folkgrupper mot varandra. Hetsande mot judar under 30-talet stred mot precis samma värden, som jag gissar att du är beredd att hålla med om.
Ulf, incidenter liknande det du funderar om, även om inte lika medeltida, har ju redan ägt rum i form av politiska ledare (AB, Den korsfäste Arafat) och offentligt sponsrade installationer (Feiler, Historiska Muséet). Kanske du klandrade dessa också när det hände. Men handlar det inte i detta fall primärt om såukerhet, om rädsla för upplopp och attacker?
Ja, anonym, jag missade "i offentligheten" men även då undrar jag om du har belägg för din anklagelse att, typ, "samma" personer i offentligheten "förordade" användandet av vit fosfor etc. Kanske har du rätt men jag vet inte. Du kan ju isf nämna namnen på dessa personer.
Det är nu modernt att undergrupper förklarar sig kränkta och det följer att andra reagerar mot detta i artiklar och kåserier. Sedan kommer andra som reagerar mot denna s.k. "folkrörelse"- som psov visar att de är "kränkta" å de kränktas vägnar osv. (se Johan Sjölanders blogg). Vem kommer sedan som uttalar sig kränkt av Sjölanders raljerande av dem som raljerar? :)
"Kränkt" är sannerligen inne. Men - det som fortfarande gäller är att det troligen är "vanligt folk", inte di offentlige, inom våra mest utsatta grupper, muslimer, judar, kristna, homosexuella etc, som berörs illa när man offentligt skriver eller tecknar det som sårar.
Kerstin,
Jag är verkligen förvånad över din jämförelse med 30-talets tyska anti-semitism. Två uppenbara skillnader mellan diverse Muhammed-teckningar (även Jyllandsposten) och nazisterna:
1. Anti-semitismen i Tyskland vände sig i första hand mot judarna som folk, inte mot judendomen som religion. Der Stuermers nidbilder visade judar med kroknäsor osv, inte karikatyrer av Moses, Eliyahu eller andra judiska profeter. Det är inte riktigt samma sak att göra satirer av religionens symboler som att gasa ihjäl kristna som hade judiskt påbrå två generationer tillbaka.
2. Anti-semitismen i Tyskland var statligt sponsrad. Just pressens (eller konstens) oberoende förhållande till staten i Väst verkar vara problematiskt för militanta muslimer världen över att förstå. Staten har naturligtvis ingen business som sponsor av Muhammed-karikatyrer, men så har inte heller skett.
"...Staten har naturligtvis ingen business som sponsor av Muhammed-karikatyrer, men så har inte heller skett..."
Precis! Jämförelsen med hitlertidens karikatyrer haltar på många sätt.
"...Staten har naturligtvis ingen business som sponsor av Muhammed-karikatyrer, men så har inte heller skett..."
Enkelt och fixa. Låta Lars bli statsminister och alla andra som stöder "yttrandefriheten" kommer att stödja honom.
Men OK! vi behöver alltså inte oroa oss förrän det är statligt sponsrat och påhoppen ändrar karaktär. Låter väldigt betryggande.
Men saken är att då är det försent! och då skulle jag förmodilen inte kunna skriva en sån här kommentar.
Skicka en kommentar