Hur påverkas Sverigedemokraterna av det högerextremistiska terrordådet i Norge?

Många frågar hur Sverigedemokraterna (SD) kommer att påverkas av Anders Behring Breiviks högerextremistiska terrordåd i Norge. Låt mig först påpeka att SD som politiskt parti inte har särskilt mycket - eller ens något - gemensamt med den högerextremism som Breivik formulerar i sitt manifest (vilket jag påpekade i Dagens Nyheter igår och som några har reagerat kritiskt på). SD har visserligen sitt ursprung i nazi-influerade högerextremistiska miljöer snarlika dem där Breivik rört sig. Men Jimmie Åkesson och hans kamrater i partiledningen har målmedvetet och skickligt utvecklat SD till ett högerpopulistiskt, främlingsfientligt parti utan inslag av nazism eller högerextremism. Det är bara att läsa partiprogrammet eller studera partiets agerande i riksdagen så framstår skillnaden klart.

På kort sikt sikt har det högerextremistiska terrordådet i Norge skadat SD. Dels eftersom Anders Behring Breivik i sitt manifest lyfter fram SD som ljuset i det svenska politiska mörkret och att han själv under flera år varit medlem av SD:s norska "systerparti" Fremskrittspartiet. Dels eftersom enskilda företrädare för SD (som t ex riksdagsledamoten Kent Ekeroth, Jimmie Åkessons pressekreterare Linus Bylund och kommunpolitiken i Varberg Erik Hellsborn) inte lyckats hålla tand för tunga utan uttalat sig på sätt som skapat tvivel om hur allvarligt partiet egentligen ser på Breiviks attentat. Även om SD i dag inte står för en nazi-influerad högerextremism så finns det i partiets entourage (ungefär: följe) människor som delar världsbild med Anders Behring Breivik och som inte tvekar att uttrycka denna mening på bloggar eller i kommentatorsfält på nätet.

Jimmie Åkesson ställdes genom terrordådet inför ett dilemma. Å ena sidan måste han fördöma attentatet på ett trovärdigt sätt. Å andra sidan måste fördömandet formuleras så att SD:s kärnväljare och kretsen kring SD inte uppfattar det som att partiledaren tvekar i partiets kärnfrågor kring invandring och kampen mot det mångkulturella samhället. Synen på det mångkulturella samhällets negativa sidor är ju något som faktiskt förenar gärningsmannen med SD.

Jimmie Åkessons uttalande kort efter terrorattacken var återhållsamt och kan uppfattas som ett försök att backa sig och partiet ur krisen. När den svåraste delen av sorgearbetet är över kommer blickarna på nytt att riktas mot SD och de kretsar som rör sig kring partiet. Finns där några personband mellan gärningsmannen och enskilda SD-politiker? Hur mycket texter finns det på SD-sidor som uttrycker samma verklighetsbild som gärningsmannen? Vilket ansvar har SD för debattnivån och den våldsfixerade, rasistiska retorik som finns på SD-bloggar av olika slag?

Jag tror att SD skulle vinna på att Jimmie Åkesson vågade formulera sig mera kraftfullt mot dådet och även ta itu med de SD-medlemmar som inte riktigt förstått att partiet gjorts om sedan de högerextremistiska åren. I dag riskerar partiet att tappa marginalväljare som röstat på SD för att peka finger mot makten och etablissemanget, men som aldrig i livet vill förknippas med eller bli en del av den miljö där Anders Behring Breivik kände sig som hemma.