Ja, Mosul kan befrias från IS. Men vad händer sedan?

Det finns tecken på att irakiska trupper kan vara på väg att inta Mosul, Iraks näst största stad som sedan sommaren 2014 har kontrollerats av IS/Daesh. Ett återtagande av Mosul är en viktig komponent i kampen för att militärt besegra IS/Daesh i hela Irak. En militär seger över IS/Daesh betyder emellertid tyvärr inte att freden med nödvändighet kommer till Irak.

Den 20 mars 2003 invaderade en USA-ledd koalition Irak och störtade landets diktator Saddam Hussein. Invasionen var ett brott mot internationell rätt och den motiverades med påståenden som inte var sanna. Till exempel anklagades Saddam Husseins regim för att gömma massförstörelsevapen och för att träna terrorister. I dag vet vi att dessa påståenden var falska.

Låt oss inte fälla tårar över Saddam Husseins blodsbesudlade regim. Men den USA-ledda interventionen avslöjade obarmhärtigt naiviteten i det tänkande som gick ut på att om omvärlden med militära medel störtade en diktator så skulle frihet och demokrati växa fram mer eller mindre av sig självt. Så försäkrade till exempel förre folkpartiledaren Per Ahlmark att kriget i Irak skulle bli kort och att de amerikanska trupperna skulle välkomnas av "hundratusentals människor" i Bagdad som skulle strömma ut "på gatorna i glädje".

Så blev det inte. I stället öppnade sig helvetets portar i Irak. Vid sidan av kriget mot de USA-ledda ockupationsstyrkorna förföll landet i en mardrömsvirvel av sekteristiskt våld. Enligt en beräkning publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet beräknades ockupationen redan 2006 ha lett till en överdödlighet på omkring 655 000 irakier. Under de tio år som gått sedan dess har våldet fortsatt och i det kaos som uppstod har IS/Daesh kunna ta form och växa sig starkt. En FN-rapport berättar att bara i oktober i år dödades 1 792 människor i Irak, varav 1 120 var civila.

Om IS/Daesh tvingas bort från Mosul är frågan vad som kommer i dess ställe. Har den irakiska statsmakten förmågan att upprätthålla lag och ordning? I den militära kampen om Mosul har de irakiska styrkorna hjälp av shia-milis, som i sin tur stöds av Iran. Mosuls sunni-dominerade befolkning fruktar, inte utan fog, att shia-milisen kan komma att gå våldsamt fram även mot delar av civilbefolkningen. Shia-milisens viktiga roll har oroat Turkiet som stationerat egna trupper norr om Mosul, där man utan den irakiska statsmaktens godkännande tränar kurdiska och sunni-arabiska styrkor.

Turkiet oroar sig för att ett Mosul befriat från IS/Daesh men kontrollerat av shia-krafter kommer att stärka Irans position i norra Irak, på bekostnad av Turkiets intressen och säkerhet. Samtidigt sneglar många shia-muslimer bakåt i historien, då turkarna genom det Ottomanska imperiet lät en elit från sunni-minoriteten styra över en shia-majoritet i det som senare blev Irak. Lägg därtill kurdernas strävan efter ökad autonomi i området och Saudiarabiens intressen av att försvaga Irans positioner i Irak.

Det vore förstås utmärkt om IS/Daesh kunde tvingas bort från Mosul och i förlängningen från hela Irak. I den bästa av världar kan ett nederlag för IS/Daesh följas av åtminstone en kortvarig stabilitet i Irak, som ger tid åt politiskt och diplomatiskt arbete för att främja en långsiktig fred i landet. Och framför allt, ger världen ett visst andrum som kan nyttjas till att med full kraft ägna sig åt fredsarbete i det kanske än värre helvete som råder i landet bredvid - Syrien.

Går det att undvika inbördeskrig i Irak?

Läget i Irak inger djup oro. Igår tisdag intogs Iraks näst största stad Mosul av jihadister anförda av ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien). Sedan dess har även städerna Baiji (där Iraks största oljeraffinaderi ligger) och Tikrit (beläget bara 15 mil norr on Bagdad) intagits av rebellerna. En halv miljon människor uppges befinna sig på flykt. Sedan tidigare befinner sig Fallujah och stora delar av sydvästra Irak i jihadisternas händer. Risken finns att Irak går mot ett inbördeskrig av syriska dimensioner och att Irak faller samman som statsbildning.

Det är möjligt att ISIS får svårt att behålla kontrollen över dessa städer om Irak får ordning på sin armé, eftersom ISIS är numerärt underlägsna och kanske inte har resurser att kontrollera så här stora territorier och städer. Men som Ayham Kamel, chef för Middle East and North Africa for the Eurasia Group, betonar i dagens New York Times får ISIS nu tillgång till Mosuls bankreserver, militär utrustning från de intagna militärbaserna samt 2 500 rebeller som släppts ut ur fängelser i Mosul.

Om jag skulle lista 2000-talets största politiska misstag så kommer USA:s och dess bundsförvanters intervention i Irak på första plats. Interventionen bröt mot folkrätten och genomfördes på falska premisser (det felaktiga påståendet att Irak innehade massförstörelsevapen). Hundratusentals människor förlorade livet i krigshandlingar i samband med och efter interventionen. Landet kastades socialt och ekonomiskt tillbaka i utvecklingen och våldet och terroraktioner triumferade. Diktatorn Saddam Hussein störtades, men det pris det irakiska folket fick betala i blod överskred t o m de värsta pessimisternas farhågor.

Irak blev en dyrköpt läxa för dem som för "den goda sakens skull" förespråkade militära interventioner trots att dessa bröt mot folkrätten och vilade på felaktiga premisser. Jag hoppas av hela mitt hjärta att situationen i Irak stabiliseras och att de demokratiska krafterna i landet förmår skapa en politisk process som gör att inbördeskrig kan undvikas. Men jag är mer orolig för Iraks framtid än vad jag tidigare har varit.

Dagens Aktuellt i SVT hade ett bra inslag om läget.