Hur värnar vi demokratin - i ljuset av Trump och utvecklingen i Polen?

Med klar majoritet - 235 röster mot 192 - röstade det polska parlaments underhus idag igenom ett lagförslag som stärker regeringens kontroll över rättsväsendet och som innebär att samtliga ledamöter av Högsta domstolen avsätts. Förslaget är en av flera lagändringar som begränsar rättsväsendets oberoende i Polen.

I USA har president Donald Trump attackerat rättsväsendet, bland annat genom att flera gånger uttala sig nedsättande om enskilda domare och domstolsbeslut. Trumps beslut att avskeda FBI-direktören James Comey samtidigt som FBI undersökte Trumps kopplingar till Ryssland uppfattades av många som ett angrepp på det amerikanska rättsväsendets oberoende.

Parallellt med angreppen på det oberoende rättsväsendet florerar konspirationsteorier om att massmedia "mörkar" sanningar om bland annat invandring, och antisemitiska tankefigurer om att miljardären George Soros finansierar och indirekt styr den amerikanska proteströrelsen mot president Donald Trump.

Den politiska demokratin består av två grundkomponenter - folkviljans förverkligande och mänskliga rättigheter. Utöver dessa brukar vikten av ett oberoende rättsväsende lyftas fram. Komponenterna hänger samman. En demokratisk stat där medborgarna i fria val beslutar att avskaffa till exempel yttrande- mötes- och tryckfriheten kan knappast längre göra anspråk på att kalla sig för en demokrati. Folkviljans förverkligande kräver mänskliga rättigheter för att kunna mobiliseras och komma till uttryck. Ett oberoende rättsväsende är viktigt för att en regering inte ska kunna använda domstolarna till att sätta åt oppositionen och bruka lagarna till att stärka sin egen makt.

Det är inte bara i USA och Polen som vi på senare tid i västliga demokratier har kunnat iaktta angrepp på de mänskliga rättigheterna. Jag vill vara tydlig på denna punkt: om lagar om mänskliga rättigheter står i vägen för att ta itu med extremism och terrorism så kommer vi att ändra dessa lagar, sa till exempel Storbritanniens premiärminister Theresa May efter att sju människor dödats i ett brutalt dåd i London för några veckor sedan.

Hur ska vi då bäst skydda de mänskliga rättigheterna i de västliga demokratierna och i Sverige i dag? Vi kan inte längre förutsätta att auktoritära, nationalkonservativa partier med populistisk retorik som till exempel Sverigedemokraterna varaktigt utestängs från politiskt inflytande. De mänskliga rättigheterna har ett ganska starkt grundlagsskydd i Sverige i dag. Men de är inte huggna i sten.

En möjlighet vore att  införa en Författningsdomstol med uppgift att pröva nya lagars förenlighet med grundlagen. Jag har länge varit motståndare till en sådan. Jag delar kollegan Bo Rothsteins uppfattning att sådana domstolar riskerar att bli politiserade, men utan möjlighet för medborgarna att utkräva politiskt ansvar. Det är också svårt att hitta belägg för att sådana domstolar eller motsvarande institutioner är effektiva och verkligen utgör ett starkt värn för de mänskliga rättigheterna.

Jag är fortfarande motståndare till en svensk författningsdomstol. Men kanske börjar mitt motstånd vackla? Jag ser gärna en förutsättningslös diskussion om hur en sådan domstol skulle kunna arbeta för att se till att vi inte får en utveckling där de grundlagsskyddade mänskliga rättigheterna urholkas genom annan lagstiftning. Eller finns det andra sätt att starkare värna de mänskliga rättigheternas ställning? Det vi nu ser hända i Polen och USA är en varningssignal som måste tas på allvar.

Donald Trump tar in på Hillary Clinton. Kan han vinna presidentvalet?

Sedan några veckor tillbaka har Hillary Clinton sett ut att gå mot en trygg och säker seger i det amerikanska presidentvalet. Men den senaste veckan har Donald Trump knappat in på Hillary Clintons försprång. I sin senaste bedömning menar den välrenommerade valanalytikern och statistikern Nate Silver att Hillary Clinton nu har 77.3 procents chans att vinna valet, mot 22.7 procent för Donald Trump. Det kan låta som ett betryggande övertag. Men för bara en vecka sedan bedömdes Hillary Clintons chanser till 86.3 procent mot Donald Trumps 13.7 procent. Kurvan nedan ger en suggestiv bild av trenden över tid (blå kurva för Hillary Clinton, röd kurva för Donald Trump).

Dramatiken ökade än mer sedan FBI-chefen James Comey i fredags berättade att FBI avsåg att undersöka ytterligare mejl med eventuell anknytning till Hillary Clinton. FBI slog i somras fast att Hillary Clintons sätt att hantera sin mejl var olämpligt, men att det inte rörde sig om något lagbrott. Men nu öppnar således FBI för att de nya mejlen kanske trots allt kan visa att lagbrott har begåtts.

Hur kan då James Comeys utspel om Hillary Clintons mejl påverka presidentvalet? Å ena sidan kan avslöjandet bidra till att demobilisera väljare som tidigare efter stor tvekan varit beredda att rösta på Hillary Clinton. Å andra sidan kan avslöjandet bidra till att mobilisera potentiella halvljumma Clinton-väljare som absolut inte vill se Donald Trump som president, men som kanske röstskolkat om valet uppfattats som i praktiken avgjort.

Kritiken har varit hård mot FBI-chefen James Comey, då många bedömare menar att hans agerande innebar en illegitim intervention i valkampanjen. James Comey har också fått kritik för att FBI inte med tillräcklig kraft undersökt Donald Trumps påstådda kontakter med Ryssland och Vladimir Putin.

Vi vet sedan tidigare att dramatiska, oväntade händelser under oktober månad före presidentvalet (October Surprises) sällan sätter starka spår på valresultatet. Hillary Clinton är fortfarande stor favorit i presidentvalet. Även om hon bara leder med några få procentenheter i de nationella opinionsundersökningar så står hon tillsynes stark i flera av de delstater som vid ett jämnt val anses kunna få en avgörande betydelse förutgången (t ex Colorado, Pennsylvania). Det ser också bra ut för Demokraternas möjlighet att ta över majoriteten i den amerikanska senaten.

Men denna valrörelse liknar ingen annan. Och hur säkra är egentligen de opinionsmätningar som även Nate Silvers modeller vilar sig så tungt uppå? Osvuret är fortfarande bäst.