Nej, de misstänkta morden i Bjärred är ingen "familjetragedi"

Igår kväll hittade polisen fyra människor döda i en villa i Bjärred, två vuxna och två barn. Fallet utreds som misstänkt mord. Ändå valde polisen att genom sin kommunikatör i region syd snabbt karaktärisera det inträffade som "en familjetragedi".

Jag trodde vi var förbi den tid då ett misstänkt mord på en make/maka och deras gemensamma barn betraktas som en "familjetragedi", och att välrenommerade svenska medier sprider detta budskap utan att ställa någon kritisk följdfråga.

Synen på ett kvinnomord och mord på barn (om vi hypotetiskt förutsätter att det är mannen som är misstänkt) som en "familjetragedi" förminskar brottet och reducerar våldshandlingen till något som inte berör samhället eller det gemensamma, utan i stället något för det civila, det familjära, det individuella. Kvinnomordet och mord på barn blir en privat uppgörelse, eller till och med en olyckshändelse. Jag har hittills heller aldrig sett en nyhetsartikel som beskriver ett fall där en kvinna mördar sin man som en "familjetragedi". Kön spelar roll. Förr i tiden doldes kvinnomisshandel ofta bakom formuleringen "lägenhetsbråk". Alla mord är naturligtvis "tragiska". Varför använda dessa ord just när en man misstänks ha mördat sin sambo/fru (om nu så är fallet)?



Jag är inte ute efter att hänga ut någon enskild polis. Men saken blir extra allvarlig när uttalandet kommer från en officiell kommunikatör, inte från en enskild, chockad polis som talar utan att tänka efter. Nog borde det finnas explicita regler om att i offentliga sammanhang aldrig beskriva fall där män misstänks för mord på kvinnor (eller det omvända) och barn som en "familjetragedi".

Britta Svensson skriver mycket klokt om detta i Expressen i dag. Familjetragedi? Britta Svensson skriver: att mörda andra människor kan aldrig införlivas i den egna tragedin. Den rätten har ingen.

Jag har skrivit om fenomenet tidigare, här och här.