Den israeliska reaktionen är inte på något sätt oväntad. Redan i samband med det svenska erkännandet för ett par månader sedan beslöt Israel att tillfälligt kalla hem sin ambassadör från Stockholm. Just nu befinner sig Israel mitt i en valrörelse, och att kritisera det svenska beslutet att erkänna Israel ger inrikespolitiska poäng. Dessutom fruktar Israel att fler EU-länder kommer att följa Sveriges exempel, och försöker på det här sättet stämma i bäcken.
En del menar att de försämrade relationerna mellan Sverige och Israel försvårar Sveriges möjligheter att spela en medlarroll i konflikten och att det svenska erkännandet därför var olyckligt. Men de som resonerar så bortser från ett avgörande faktum: Sveriges erkännande av Palestina var inte en del i en medlingsprocess. Sveriges erkännande av Palestina syftade i stället till att jämna ut maktbalansen i konflikten, genom att stärka palestiniernas ställning på Israels bekostnad. Det är klart att ett sådant agerande inte mottas med välvilja få den israeliska sidan.
De svenska-israeliska relationerna har haft många kriser de senaste decennierna, och denna är inte mer än en i raden. Jag minns när Socialdemokraterna i slutet av 1980-talet förvägrade representanter från sitt socialdemokratiska israeliska systerparti att gå med i 1 maj-demonstrationerna i Stockholm, på grund av Israels brutala våld mot stenkastande palestinska barn i samband med den första Intifadan. Det var en kris det, vill jag säga.
Jag kommenterar den aktuella svensk-israeliska konflikten för Ekot idag - inslaget kan lyssnas på här.
Hur synen på Palestinakonflikten och på Israels agerande förändrades under 1970-talet har jag skildrat i min doktorsavhandling Svensk Mellanösternpolitik (Carlssons, 1989).
11 kommentarer:
Bl a Jan Björklund (FP) har kallat Sveriges erkännande av Palestina för "förhastat".
År 1947 beslöt FN att dela det dåvarande "Palestinamandatet" som då förvaltades av Storbritannien i två delar, en för Palestina, den andra för en ny stat (Israel). Detta gjordes utan konsultation med eller hänsyn till dem som bebodde området (huvudsakligen palestinska araber).
Sverige erkände Israel i juli 1950, trots att israeliska terrorister i september 1948 i ett manstarkt k-pistattentat hade mördat FN-medlarna greve Folke Bernadotte och översten André Sérot på deras uppdrag i Jerusalem.
DET var ett förhastat erkännande!
Israel betecknar nu Sveriges erkännande av Palestina som "en mot Israel ovänlig handling". Det säger allt om Israels skeva verklighetsuppfattning och brist på känsla för fair play.
Både PLO och Hamas, som för övrigt är en terrororganisation, har ett tydligt mål: att eliminera staten Israel och landets judiska befolkning. Detta mål är alldeles tydligt och öppet för var och en att ta del av.
Frågan är därmed vad för slags fred ev. förhandlingar ska handla om? Menar Margot Wallström på allvar att Israel ska medverka i förhandlingar om sin egen förintelse?
Ulf, får se om du väljer att ta in detta, men här en tankebana om hur erkännandet enligt Wallström var menat och om hur det rationellt kan uppfattas. Läs det åtminstone:
Du skriver, "...Sveriges erkännande av Palestina syftade i stället till att jämna ut maktbalansen i konflikten, genom att stärka palestiniernas ställning på Israels bekostnad..."
Ja, och på bekostnad av israelers liv, kan man också tänka, efterom erkännandet inte villkorades på något sätt, som både EU och Spanien gjorde. Israel hade just genomgått ett krig framtvingat av Hamas och igen många blodiga massakrar,samtidigt som Abbas styre fortsätter att hylla massmördare, gamla som nya. Sett mot det har Israelerna alla skäl att ta det som fientligt mot folket. Om det bara syftade på maktbalansen! Hade Wallström dålig rådgivning?
För att vara exakt så drog Palme tillbaka en inbjudan till Peres att deltaga i 1:a majdemonstrationer år 1982. Officiellt hette det att Sverige inte kunde garantera Peres säkerhet.
G. Tikotzinsky
Tel Aviv
Lätt att förstå att Israel sa nej till en officiell visit av Wallström i Israel. Hur kunde hon öht inbilla sig att hon skulle få ett officiellt välkomnande?
Usla rådgivare på UD?
Orion77
Vilket år enligt dig skulle Israel ha erkänts av Sverige?
Ett sätt att undvika kriser i relationer är väl att inte ha några. Om man misstagit sig är ju skilsmässa många gånger en bra utväg. Jag tycker Israel skall avbryta alla förbindelser med stater som handlar på ett sätt som Israel ogillar eller säger saker Israel tar illa vid sig av.
@ A-K Roth
Om inte komplicerande omständigheter hade förelegat borde båda erkännandena ha skett samtidigt.
Men år 1948 mördades i Jerusalem två viktiga personer i FNs medlingskommission, i ett bakhållsattentat på gatan. Medlingsuppdraget avsåg gränsdragningen mellan Israel och Palestina, i FNs delningsplan av Palestina-mandatet.
En av de mördade var chefen för medlingsuppdraget, den svenske greven Folke Bernadotte, medlem av Sveriges kungahus. Greven var vid denna tid en internationellt mycket välkänd person, efter sitt uppmärksammade humanitära uppdrag i Tyskland under Andra världskrigets slutskede ("de vita bussarna"). Vad gäller särskilt Israel borde denna insats ha tillförsäkrat greve Bernadotte inte bara aktning och tacksamhet, men fullständig immunitet.
Förövarna identifierades som Stern-ligan. Senare framträdde förövarna i media som hjältar, där de skryter med sitt attentat som ansågs ha "räddat Israel". Några av dem avancerade senare till höga poster i den israeliska staten. Greve Bernadotte hade uppfattats som arabvänlig.
Mot bakgrund av de senare händelserna under 1900-talet, och särskilt Israels fortsatta illegala ockupation och brutala framfart mot palestinierna under 2000-talet, vore ett erkännande av staten Israel från svensk sida inte möjligt.
När Sverige nu, sent omsider, har erkänt Palestina, blir mitt korta svar på Din fråga: Ett svenskt erkännande av Israel har ännu inte blivit motiverat.
Jag rekommenderar Göran Buréns bok "Mordet på Folke Bernadotte", ISBN 978-91-7343-467-6.
Orion 77, till det kan sägas mycket. Det var desperata tider men ingenting ursäktar dödligt våld. Men tydligen ursäktas det fortgående och pågående våldet mot civila oskyldiga icke-politiska israeler och specifikt judar från de grupper som har som uttryckt mål att krossa den judiska staten och dess folk.
Folke Bernadotte ska stå som symbol i all evighet för israeliskt våld medan mördande och falskspelande PLO/Fata/PM/Hamas ges trovärdighet - trots vad som står i deras stadgar?
Kan israeler och världens judar glömma vad medlöperi som hände inom svenska styret och bland medlemmar av kungahuset under WWII kan du och Israels andra hätska kritiker beklaga men hålla er från att använda politiskt det som hände Folke Bernadotte. Under samma tid som judiska ligor härjade var det inte bättre från arabiska!
Jag köper inte ditt resonemang. Andra intifadan visade klart och tydligt att det inte fanns en fredspartner och Abbas agerande nu visar att han inte vill förhandla direkt. Fortgående krig och terror visar det varje dag. Kanske du kan använda din energi på att ställa något litet krav även på det palestinska styret/styrena som verkar ha fått full immunitet?
@A-K: "det som hände Folke Bernadotte", kan det uttryckas ynkligare? -- Jag kan hålla med dig på EN punkt: Jag köper inte ditt resonemang.
Vet du inte utan beskrivning, Orion77, vad som hände Bernadotte? Han mördades i ett terrorattentat! Hände det något med Bernadotte eller hände det inte? Men det är lätt att hänga upp sig på ord när man känner så starkt. Jag kallade åtminstone inte terrorn motstånd. Jag försvarar det på inga sätt! Tala om det! Men tala då också om arabisk terror som fortgår än idag.
Jag vill tillägga en sak jag missade: Det fanns inga allvarliga planer bland palestinska förespråkare att ur det brittiska mandatet skapa ytterligare en arabisk stat då 1948, sida vid sida med den judiska staten, och det är inte någon annan grupps fel. Det man var intresserad av var att inte låta en judisk stat etableras.
Skicka en kommentar