Uttrycket ”det postsekulära samhället” börjar få fäste i samhällsdebatten. En sökning på Google på ordet "post-secular" uppvisar närmare 100 000 träffar. Med uttrycket det postsekulära samhället menas på ett allmänt plan att samhällslivet och den offentliga debatten åter präglas av ett samspel mellan religion och politik. Det postsekulära samhällets möjligheter och risker kommer vi att återkomma till på denna blogg.
Filmindustrin brukar vara en spännande skildrare – och kanske till och med skapare - av tidsandan. Matrix-triologin med sin enorma genomslagskraft byggde på en i det närmaste övertydlig Kristus-symbolik. Mel Gibsons ”Passion of the Christ” blev mycket omskriven och en succé på biograferna. ”Häxan och lejonet” introducerade C. S. Lewis Narnia-svit för en helt ny publik, med lejonet Aslans offerdöd och uppståndelse som filmens klimax. Och nu kommer den nya Stålmannen-filmen ”Superman Returns”, som i dagens DN recenseras under rubriken ”Fräsig frälsare”. Marlon Brando har fått ge röst åt Stålmannens pappa Jor-El som förkunnar att han utgivit sin enfödde son till människorna.
Vad månde bliva i nästa film? Kommer den onde Lex Luthor att spika fast Stålmannen på ett kors av kryptonit? Och hur blir det i så fall med uppståndelsen?
Jesus lever – inte minst i populärkulturen!
1 kommentar:
Han är sannerligen uppstånden!
Skicka en kommentar