Är Saudiarabien inte en diktatur? Om faran med ministrars nyspråk.

Varför vägrar försvarsminister Karin Enström (M) att beskriva styrelseskicket i Saudiarabien som en diktatur? "Vi gör inte listor på länder", är det argument hon anför när hon får frågan av radions Ekot. Med den argumentationen blir det förstås också olämpligt att påstå att Sovjetunionen var en diktatur. Och gjorde Olof Palme fel när han i mitten av 1970-talet kallade den tjeckoslovakiska regimen för "diktaturens kreatur"?

Det har bara gått några månader sedan näringsminister Annie Lööf (C) i Ekots lördagsintervju vägrade kalla Kina för en diktatur. Vad håller den borgerliga alliansregeringens ministrar på med egentligen? Varför har de så svårt att använda ordet "diktatur" om auktoritära, icke-demokratiska stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna?

Jag kan hålla med om att dikotomin demokrati-diktatur är för grov för att på ett klargörande sätt påvisa skillnader mellan staters styrelseskick i dag. Ett stort antal stater uppvisar varierande brister när det gäller de egenskaper vi brukar tillskriva ett demokratiskt system: folkviljans förverkligande, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstat. Här finns inom samhällsvetenskapen en pågående begreppsutveckling över hur vi bäst skall benämna och förstå de olika styrelseskick som växer fram.

Men denna pågående utveckling är knappast något skäl till att utmönstra ordet "diktatur" ur språket. Och vilken definition av diktatur vi än väljer har jag väldigt svårt att se ett utfall som inte inrymmer såväl Kina som Saudiarabien i denna kategori.

I stället ser jag en risk att västvärldens politiker börjar dela in världens stater i goda och onda diktaturer. Goda diktaturer är sådana som är nära knutna till väst i det internationella maktspelet och med vilka väst vill värna goda handelsrelationer - till exempel Saudiarabien och Kina. Onda diktaturer är sådana som uppfattas som västs fiender i det internationella maktspelet och där handelsrelationerna inte är lika avgörande - till exempel Kuba och Iran. Onda diktaturer kallas med nyspråk kort och gott "diktaturer". Goda diktaturer kallas med nyspråk "auktoritära stater" eller "icke-demokratier".

Det är svårt att bortse från frågan om svensk vapenexport när vi tolkar Karin Enströms och Annie Lööfs ordval om Saudiarabien och Kina. Men låt oss vara försiktiga med orden. Väl medveten om de skillnader som finns i styrelseskicken mellan till exempel Kina, Saudiarabien, Kuba och Iran är en spade fortfarande en spade. Att påstå motsatsen är att göra demokratin en otjänst.