Ja, vem vann egentligen kyrkovalet?
Den främsta vinnaren tycker jag är Svenska kyrkan och dess medlemmar. Vid varje kyrkoval brukar det klagas på att medlemmarnas engagemang är för svagt och att valdeltagandet därför blir så lågt. I år slog valdeltagandet i stället rekord med 18.2 procent, den högsta andelen röstande sedan 1950. En så stor ökning i engagemanget (vid kyrkovalet 2013 var deltagandet 12.8 procent, 2009 var deltagandet 11.9 procent) är förstås väldigt glädjande och ett tecken på att Svenska kyrkan förmår väcka känslor och engagemang.
Nu finns det säkert en och annan dysterkvist som anser att valdeltagandet hölls uppe med hjälp av konstlade medel, att socialdemokrater, centerpartister och Sverigedemokrater mobiliserade sina respektive anhängare att gå och rösta, oavsett om dessa anhängare var intresserade av kyrkopolitik eller ej. Men en sådan tolkning tror jag leder helt fel. Utifrån mina insikter inom socialdemokratin var det i stället så att kyrkovalskampanjen väckte ett ärligt intresse och en genuin nyfikenhet hos många medlemmar i kyrkan som tidigare inte varit engagerade i kyrkopolitiska frågor. Många av Svenska kyrkans medlemmar är kanske inte så trägna kyrkobesökare, men kyrkan har ändå en plats i deras hjärtan. Nu har Svenska kyrkan ett ansvar för att ta vara på dessa medlemmars nyväckta engagemang och utnyttja dess potential till att vitalisera livet i och kring kyrkan. Låt oss sikta på ett valdeltagande över 20 procent i kyrkovalet 2021, och upp emot 25 procent i kyrkovalet 2025.
I övrigt kan vi notera att de tre nomineringsgrupper med partipolitisk bas som nämndes ovan samtliga stärkte sina positioner och nu utgör en majoritet i kyrkomötet. Socialdemokraterna och Centerpartiet är två folkrörelsepartier, och det är knappast någon slump att dessa två partier tillsammans har en så stark ställning i kyrkopolitiken. För mig som vill att kyrkan ska vara en öppen folkkyrka och att partierna ska finnas där människorna finns är detta en positiv relation.
Sverigedemokraterna ökade visserligen från 6.0 till 9.2 procent, men det var en mindre ökning än vad de själva hade hoppats och vad många hade befarat. Konservativa Frimodig kyrka tappade två mandat och fick endast 2.9 procent av rösterna. Borgerligt alternativ, som bildades strax efter att Moderaterna klippt sina band till kyrkopolitiken, minskade från 12.6 till 8.7 procent. Vänstern i svenska kyrkan (ViSK) okade med tre mandat och fick 3.6 procent. Miljöpartister i Svenska kyrkan blev en stor förlorare och halverades, från 4.7 till 2.3 procent. Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) gjorde ett bra val och ökade från 15.3 till 17.2 procent.
Sammantaget tycker jag att valresultatet bidrog till att befästa kyrkans öppenhet, omvärldsengagemang och solidaritet med dessa våra minsta. Jag ser med stor glädje och kärlek fram mot att följa och delta i Svenska kyrkans olika verksamheter de närmaste åren.
8 kommentarer:
Det kraftigt ökade valdeltagandet jämte de goda valsiffrorna för c och s kan också tolkas som ett andligt-kristligt uppsving inom svenska folket, inte minst bland yngre människor. De som "proteströstade" mot SD stod upp för den kristna människosynen och visade att de tog budskapet om "Kristi efterföljelse" på allvar! Kristus-Anden lever och verkar även hos den icke-kyrvana delen av befolkningen med andra ord!
Jag tror inte det ökade valdeltagandet är en reaktion på en kyrka i hjärtat. Det är en motreaktion till den befarade SD politiseringen av Svenska kyrkan. Om svenska kyrkan var en hjärteangelägenhet skulle inte kyrkan ha tappat så många medlemmar de senaste året. Du tror, jag tror men bara en vet sanningen!
Du tolkar medan jag tror. Det är skillnad. Var fanns Kristus-Anden när så många tog beslutet att lämna gemenskapen i fom av att inte längre vara medlemmar. Var försiktig med tolkningar för andra ofta räcker den personliga tron mycket längre.
Väldigt konstigt att Svenska Kyrkans ledande organ ska fungera som en miniatyr av Sveriges Riksdag. Om detta är bra, så finns det kanske en rad andra organisationer som bör förses med "allmänna val" av samma typ, t ex Sveriges Radio, Sveriges Television, Statens Järnvägar, Svenska Filminstitutet; kanske rentav LO, TCO, SACO ... etc?
Orion 77 det är helt andra konstruktioner vad gäller de organisationer som du nämner. Svenska kyrkan har en helt annan bakgrund från att ha varit en statskyrka sedan Gustav Vasa fram tills den skildes från staten år 2000. Relationen ändrades och kyrkan blev då relativt fristående från svenska staten. Jämförelsen med statliga myndigheter, statsägda företag och folkrörelser är inte relevant. Ägar- och medlemsinflytande utövas på andra sätt inom dessa organisationer.
Orion77
Nej, det är naturligtvis inte bra för endera. Politiken ska inte blanda sig i kyrkans affärer och kyrkan ska inte smutsa ned sina fingrar i politiken. Church and state.
Svenska kyrkan är inte den stora vinnaren, utan den stora förloraren. Världslig partipolitik har lyckats tränga in i en religiös sammanslutning, och totalt förtränga de kyrkliga frågor som borde avgöras i ett kyrkoval. Det extremt låga valdeltagandet stärker hypotesen att medlemmarna saknar intresse för partipolitiken och de frågor som framhävdes i valrörelsen.
hej, har bevakat många kyrkomöten. Följde också kyrka och statdebatten. Sen har jag sett att du fått ett regeringsuppdrag att utreda pengar till samfunden. Men har förgäves letat efter vad ni kom fram till? Du skriver heller inget på¨din blogg i ämnet? Sv T hade häromdan en nyhet om att shiamuslimer misstror staten och får inte troende att registrera sig.. Är det här inte ett ämne värt att fördjupa sig i?
Skicka en kommentar