I dag avslöjade Demokratiutredningens ordförande Olle Wästberg att utredningen föreslår en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år i val till kommun och landsting. Jag tycker det är ett bra förslag, och hoppas utredningen också diskuterar former för att på något sätt inkludera val till riksdagen i försöksverksamheten. Fler 16-åringar kommer sannolikt att utnyttja sin rösträtt om valen gäller den högsta politiska nivån, det vill säga riksdagen.
Sänkt rösträttsålder innebär en möjlighet att stimulera ungdomars intresse för politik och samhällsfrågor. Sänkt rösträttsålder initierar ungdomars vuxenblivande, med ökade krav och förväntningar såväl på ungdomar som på samhället. Sänkt rösträttsålder kan stärka de politiska partiernas incitament att utveckla politik för ungdomsgrupper och för att mobilisera ungdomar i det politiska arbetet. Allt detta är bra.
Förslaget tycks i dag ha mottagits i huvudsak positivt. Själv har jag svårt att se några starka argument emot. Visst kan man invända att myndighetsåldern är satt till 18 år - är det rimligt att en person är betrodd att rösta utan att vara myndig? Well, Straffbarhetsåldern är satt till 15 år och för att få handla alkohol måste man vara 20 år. Så myndighetsåldern är inte en självklar riktningsgivare.
Statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson skriver intressant om forskningsläget om sänkt rösträttsålder här. Docent Mikael Persson skriver likaså intressant om hur valresultatet skulle påverkas av sänkt rösträttsålder här.
Jag har svårt att se att den försöksverksamhet som Demokratiutredningen och Olle Wästberg förordar inte skulle bli verksamhet redan i valen 2018. Hoppas bara att regering och riksdag markerar att rösträtt för 16-åringar även riksdagsvalen är målet.
12 kommentarer:
Intressant resonemang, men varför just 16 då? Varför inte 15 som med straffmyndighet, sexuellt samtycke etc. eller varför inte yngre ändå? Oavsett så är det ju en godtycklig gräns och vad har myndighetsåldern för funktion överhuvudtaget i så fall?
Nej. Om något så koppla åldern ihop med rätten till att köpa spritt. Jag menar, om man inte är vuxen nog till att ta ansvar för sitt eget liv, varför skall man då ha inflytande på andras?
Om man inte anses mogen att ta ansvar för sitt eget liv och de beslut som ansvaret för den egna personen medför, t.ex. ekonomiskt, då kan man inte heller vara mogen att ta ansvar för landet och delta i styrandet av våra gemensamma affärer. Som föregående inlägg konstaterar är detta just meningen med myndighetsålder. Sedan är det väl välbekant från div. undersökningar att ungdomar tenderar att vara mer av idealister, och att en inte allt för vild slutsats då kan bli att partier med en mer idealistisk ådra hoppas på att öka på sitt eget röstetal om en sådan förändring införs. I detta fallet har tydligen utredningen tillsats av en av miljöpartiets ministrar, dvs det parti som har starkast idealistisk ådra i nuv. regeringen. Att föreslå (och genomföra) förändringar i regelverk, tex väljarkollektivets sammansättning etc, när man misslyckats att övertyga om den egna politikens förträfflighet, för att på det sättet förbättra sina egna och det egna partiets möjligheter att sitta vid makten, är något som brukar förekomma i länder med svag förankring i demokratiska principer. Vad som kännetecknar sådana förslag är till syvende och sist en omsorg om den egna personen, det egna partiet eller grupperingen, istället för en omsorg om demokratin och landet. Eftersom de större partierna, S inkluderat, inte kännetecknas av den typen av idealism kan man hoppas på att detta lämnas utan åtgärd. På det hela taget påminner den underliggande grundtanken om det senaste demokratiska debaclet (DÖ) som nu lyckligtvis försvunnit. Bättre att den regering som sitter fokuserar på att sköta landet enl. de grundregler som finns än att ägna sig åt tankar kring regelverkets former istället för politikens innehåll. Det behövs en regering varje dag och den är ansvarig inför riksdagen, dvs istället för att drömma om fler röster genom ändrade regler kan man lägga fram förslag som kan röstas igenom av den riksdag väljarna har valt.
Tyvärr är det inte vara "fina värderingar" utan även ett spel om kommunal makt.
Är vänsgtern medveten om hederskutlurer, och att MUF med flera driver på om röstning från nätet, dvs att det blir enklare att kontrollera rösten för den enskilde. I Sverige tycker vi att individen är ett subjekt, så är det inte över allt.
Unga människor, i synnerhet de utsatta, riskerar att bli röstboskap, och kanske har delar av vänstern glömt bort moderaterna interna valfusk inför valet 2010, där det tydligt framgick att det var i just vissa kretsar son köpslåendet var vanligast.
Man kan tycka vad man vill, och mena väl, men detta är inte helt genomtänkt, alla vet att ungdomar normalt tenderar att vara mer vänster (idet gamla Sverige) och det Sverige vi är på väg mot, om det blir ekonomisk tillbakagång i EU, ska man inte vara lika säker.
Dessutom är ungdomar lite av flockdjur, så det kan slå lite hur som helst, för de ungdomar som växer upp helt fritt, och beror alltså lite på vilken trend på twitter eller nätet som gäller just där, dvs risk för populism.
Att rösta är en rättighet för individen som subjekt, och innebär att man är beredd att ta ansvar för sin egen handling, dvs att acceptera utslaget. Om rösträtt för 16 åringar införs, av skäl som är något grumliga, riskerar det att bli en pseudo-fråga, om individers lokala rättigheter. Varför inte rösträtt i riksdagsval? Skolplikt?
I vart fall är frågan inte självklar, ens för en pressad vänsterrörelse, ungdomarna kommer väl inte rösta på S, utan på endera V eller SD, dvs polarisera.
Lukktar helt enkelt lite panik inför valet 2018 i fråga om kommunala balanser, och det går att ta gift på att det i åtminstone vissa kommuner kommer att gyanna sd, för den som studerar valdeltandet från valet 2014, vet ju lite vad det var för soffa som reste sig, och proteströstade.
Hör får nog professorn ta och skilja på:
- partiintressen (och vad som är spekulativt bra/dpligt outgängligt)
- partsintresse, är detta bra för ungdomar, och kan vissa ungdomar bli utsatta
för press av sina målsmän?
- Stasvetarprofession, är detta demokratiskt ritkigt, och varför kommer förslaget?
- Allmänintresse, ligger detta i demokratins intresse, långsiktigt?
Det bör tänkas till lite, innan man ändrar på regler, för det går ju inte alltid som man önskar, och förslag kan vara kontrapdoduktiva, även om nu någon skulle ha ädla rena intressen att stärka ungdomars intressen att rösta för sitt eget intresse, populismen kommer inte att minska.
S.W
Ja du - Ulf Bjereld. Då sänker vi väl också körkortsåldern! Kan man vara med och ratta landet, kan man väl också köra en enstaka bil!
Förvånar mig att du så lättvindigt köper det här förslaget, Ulf. Men om nu det här förslaget går i genom bör man inte också då sänka myndighetsgränsen? Nej, det här verkar inte alls vara nåt vidare genomtänkt beslut.
Jag har varit lite skeptisk till detta tidigare för jag tror inte alla är erfarna eller insatta nog när de är 16 (jag var det inte), men å andra sidan så är inte alla 30-åringar eller för den delen 70-åringar det heller. Sanningen är väl den att man aldrig är mogen nog, det kan alltid bli bättre. Men när man bor hemma så är man i stark beroendeställning till sina föräldrar, och de flesta förstagångsväljare röstar väl även idag som sina föräldrar har jag hört.
Jag tycker dock de argument som Ulf framför är positiva (ökat valdeltagande och samhällsengagemang hos yngre). Jag lyssnade på Olle Wästberg också som påpekade att i och med att det är fyra år mellan valen så blir förstagångsröstarna i praktiken från 18 till 22 år gamla med genomsnittsåldern 20 (+-2). Tycker man 18 år är en lagom ålder för att rösta första gången är faktiskt 16-årsgräns bättre då det innebär att genomsnittsåldern då blir 18 (+-2).
Begränsningen av rösträtt till myndiga och därmed till personer som blivit ansvariga för sitt eget liv innan, eller möjligen samtidigt, som de får ta del i styrandet av våra gemensamma angelägenheter har inte att göra med en genomsnittsålder bland de röstande, som Olle Wästberg verkar ha funderat kring i tidningarna, utan snarare på att man på så vis garanterar att alla personer, också den yngsta väljaren, har eget ansvar för sin person, dvs det är en tröskel att passera för den enskilde och inte en genomsnittlig gruppegenskap det handlar om. Att en annan person har haft ansvar för sina egna angelägenheter i 4 år, pga mandatperiodernas längd, kompenserar inte för att en annan person inte har det ansvaret och den erfarenheten.
Tänk om Wästberg i stället hade kommit med förslag om hur
vi ska förebygga att riksdagen för en politik som inte har
folkets stöd. T ex förslag om medborgarinitiativ.
Eller i Finn Bengtssons och A-M Pålssons anda tagit upp
idéer om hur riksdagsledamöterna ska bli mer självständiga
i förhållande till sina partiorganisationer.
Varför kan inte folk avstå från argument såna som: det finns
sjuttioåringar som inte är så väl orienterade i samhället. Har
de slutat tro på att ålder i genomsnitt ger större vetande? /AN
Poängen med att det även finns äldre som inte är mogna nog att rösta var främst för att konstatera att det inte finns någon skarp gräns för när man är tillräckligt "mogen". Tycker man 18 år är en lagom ålder att börja rösta är faktiskt en 16årsgräns en bättre regel.
Som det är nu får en del vänta tills de är nära 22 år innan de får rösta första gången och det leder alltså till att folk tappar intresse och engagemang för politiken, något som är viktigt för att demokratin ska fungera. Påverkan på valresultatet skulle inte vara speciellt märkbart med en 16årsgräns, men om människors intresse och engagemang ökar kan det få positiva effekter på lång sikt.
Sedan är det också så att det handlar om olika intressegrupper och det är viktigt att alla är representerade. Om vi bara ska utgå från teorin att ålder ger större vetande borde vi kanske bara låta pensionärerna rösta?
Ser inte att det finns inte någon personlig rättvise- eller orättvisefråga i att rösträttsåldern är en tröskelålder givet av myndighetsåldern (kommentaren 'innan de får rösta'). Det handlar bara om att man i en demokrati behöver säkerställa att de som deltar i besluten är myndiga och således har ansvar för sig själva och därför även får ta ansvar för de konsekvenser som de beslut man deltar i via val medför, för samhället i stort och för den enskilde. Myndighetsålder och rösträttsålder sattes därför båda till 18 år senast detta justerades. Och man får nog anta att de som skrev lagen då var medvetna om att medelvärdet för förstagångsväljarnas ålder därmed blev högre än 18 år, dvs att 18 år var en minimiålder som var acceptabel. Detta är ju ingen nyhet även om det av någon anledning framställdes så häromdagen. Den medelvärdesbildningen, som mao inte tillför något i sak ang. personligt ansvar, klarade de säkert av att göra även då på 70-talet. Så långt har det iaf inte framförts något förslag att sänka myndighetsåldern till 16 år med de konsekvenser det skulle ha för samhällets och föräldrars ansvar för dem som nu är minderåriga (konsekvenser som jag antar att vare sig de som föreslår rösträtt vid 16 års ålder, eller de 16-åringar som ev. gärna vill rösta, är beredda att ta, tex självförsörjningsansvar osv).
Ofta blir det förstås en rättvisediskussion när man pratar med ungdomar och barn iom att de gärna jämför sig själva med, och upplever förmenta orättvisor visavi, syskon och skolkamrater och kanske inte har ett större perspektiv utanför den närmsta omgivningen alla gånger. Då kan det bli centralt för dem hur de upplever att de behandlas i jämförelse med tex. ett något år äldre syskon. Upplevda orättvisor är ju något man ofta får försöka reda ut speciellt i familjen men även generellt i relationer med ungdomar. Men det är alltså ett stickspår här.
Om man får skämta till det så är det väl dessutom så att de som är 16 eller 18 år idag i de flesta fall kommer uppleva pensionsåldern och kommer rösta då? Som saker och ting utvecklat sig så långt så kan man nog tom tänka sig att dagens ungdomar kommer att bli äldre i genomsnitt än dagens pensionärer och då kommer de ju att få rösta fler gånger än de som är i pensionsåldern idag, pensionärer som ju fick börja rösta senare! Det är ju en orättvisa som ännu inte hänt men med all sannolikhet kommer inträffa! Detta sagt för att visa att det inte finns någon verklig ålders- eller generationskonflikt i den här frågan. Ungdom är ju ett problem som brukar gå över!
Och om man funderar litet till varför skall vi bara se till erfarenhetsfördelningen +- 2 år kring 18 år? Om den äldres erfarenhet från egenansvar kan kompensera för den yngres brist för densamma i genomsnitt då borde väl 21 åringen kompensera för 15-åringen (som ju nästan är 16), och 22 åringen för 14-åringen (som nästan är 15!). Faktum är väl att med genomsnittsresonemanget borde 36 åringen kompensera för den nyföddes brist på erfarenhet av eget ansvar! Och iom att det finns många som är äldre än så överkompenseras ju bristen på erfarenhet hos nyfödda flera gånger om av alla som är över 36 år gamla!
Ang. det andra stickspåret så tror jag nog personligen att man lär sig saker med åren, iaf till en viss gräns även om det inte är centralt för just denna fråga.
Det finns fler roliga kopplingar man kan göra här, tex. är det väl så att MP, eller en del av deras medlemmar iaf, också vill att föräldrar skall få extra röster för sina barn, med förhoppningen att de då skall rösta på ett mer idealistiskt vis. Dock är nog det ett självbedrägeri iom att föräldrar oavsett politisk hemvist, tenderar att fästa visst avseende vid sina barns framtid. De har bara olika ideer om hur den goda framtiden bäst förverkligas. För att inte prata om far- och morföräldrar och deras förhoppningar för barnbarnen. De borde väl nästan få 2 röster per barnbarn, eller iaf 1.5 extra...
Ursäktar detta alldeles för långa inlägg och tackar därmed för mig.
Så här tio månader senare reflekterade jag lite... https://liljeros.wordpress.com/2016/10/30/sank-rostrattsaldern/
Skicka en kommentar