2013-08-04

Sture Bergwall-rättegångarna: Orimligt att minnesexperten Sven-Åke Christianson vägrar möta media

Samtliga åtal mot Sture Bergwall (tidgare känd som Thomas Quick) är nu nedlagda och han skall betraktas som oskyldig till de mord han tidigare dömts för. Nu pågår debatten om hur rättsskandalen kunde inträffa och hur ansvaret  bör fördelas.

I denna viktiga diskussion saknas en röst. Som P1:s nyhetsmagasin  Godmorgon, världen! i förmiddags meddelade undviker professorn i psykologi Sven-Åke Christianson alla mediekontakter i ämnet och vägrar svara på journalisternas frågor. Sven-Åke Christianson fungerade som sakkunnig i minnespsykologi vid rättegångar mot Sture Bergwall och Christiansons vittnesmål - där han bl a genom ett "minnestest" gav trovärdighet åt Bergwalls erkännanden - hade stor betydelse för bevisläget. Christiansons "test" har i efterhand mött stark kritik från olika håll.

Det är djupt olyckligt att Sven-Åke Christianson inte vill ta sitt ansvar för debatten utan i stället duckar för kritiska frågor. Syftet med debatten är naturligtvis inte att peka finger åt Christianson eller peka ut att han hade fel. Först i mötet mellan Christianson och hans kritiker kan allmänheten själva få göra en bedömning av vilken roll minnespsykologer spelar i rättegångar i allmänhet och i samband med Sture Bergwall-åtalen i synnerhet.

Sven-Åke Christianson är anställd som professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Enligt Högskolelagen skall landets lärosäten samverka med det omgivande samhället. Denna samverkan brukar kallas för "tredje uppgiften" (vid sidan av undervisning och forskning) och skall bidra till att forskarna inte låser in sig i sina elfenbenstorn. Jag har därför svårt att se hur Christianson givet sin anställning vid Stockholms unviversitet konsekvent skall kunna vägra medverka i en debatt som rör en av vår tids största rättspolitiska skandaler och där han själv har varit en aktiv part.

Det är möjligt att Christianson uppdrag som sakkunnig gjordes vid sidan av hans formella anställning som professor. Men det hjälper inte. Det finns ingen trovärdighet i att en professor smiter undan en diskussion om saker han gjort inom ramen för sin kompetens med argumentet att dessa saker låg vid sidan av hans anställning. På sin egen webbsida är Christianson generös med att redovisa sin medverkan i mediesammanhang som inte berör Sture Bergwall-fallet.

Justitieminister Beatrice Ask har lovat att tillsätta en granskningskommission för att förstå hur rättsskandalen kunde inträffa och dra lärdomar inför framtiden. Det är bra. Men den nu pågående debatten mår inte bra av att relevanta aktörer som annars inte skyr mediesammanhang plötsligt stänger in sig på sin kammare.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Nej, han borde verkligen få vissa frågor ställda till sig. Samma sak gäller också den rättspsykiatriska biten, som verkar ha glömts bort. Ansvariga på Säter borde ställas till svars. Det blir väldigt olyckligt om enbart den juridiska sidan av fallet ifrågasätts, medan den medicinska får fortsätta som om inget har hänt.

Anonym sa...

First things first.

Att han vägrar uttala sig är väl höggradigt förståeligt, givet vad som hänt. Med det underlag vi har idag, vad finns att tillägga om S-ÅC:s insats?

Intressantare, och vad som har betydelse, är att S-ÅC med "meriterna" från Bergwallfallet a)öht ÄR svensk professor, och b) att Christianson till denna dag används som akademisk expertis om brottslighet i media.

Christiansons fortsatta existens i offentligheten är symptom på en bred kultur- och kvalitetskris i offentligheten.

Orion77 sa...

Jag håller med i denna fråga; egentligen en helt självklar kommentar av Ulf B.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av Bergwalls öde att läsa Hannes Råstams bok, "Fallet Thomas Quick - Att skapa en seriemördare". En boktitel som verkligen täcker bokens innehåll!

Inga-Stina sa...

Detta kännetecknar hela den psykoterapeutiska världen i detta fallet: EN MUR AV TYSTNAD. Och jag som trodde dom höll på med SAMTALS-terapi?

Orion77 sa...

Idag torsdag rapporterade SR att det nu finns krafter i rörelse för att även en annan juridisk megaskandal ska utredas: Da Costa-fallet. Dvs "obducenten" och "allmänläkaren" som fråntogs sina läkarlegitimationer efter en taffligt genomförd tingsrättsprocess, och som genom en lapsus i domskälen (avsiktlig eller av slarv) berövades möjligheten att begära resning (trots att de inte fälldes för mord påstods i domen att de hade styckat liket!)

Efter snart 30 år väntar de fortfarande på upprättelse. Och skadestånd.

Se Per Lindeberg: "Döden är en man" (1999). En senare pocketutgåva (2008) beskriver vad som hände efter 1999.

Anonym sa...

Da Costa och Quickskandalerna har samma grundproblem, det är samma struktur som åstadkommit båda, och flera skandaler:

Har skrivit om en liten del av det här:

http://www.newsmill.se/artikel/2012/08/10/de-psykologiska-teorierna-bakom-fallet-quick

Mvh
TW


Anonym sa...

Avskeda hjärntvättade professorer!