På DN Debatt presenterar i dag Marie Demker resultaten från den senaste SOM-undersökningen om svenska folkets inställning till invandrare och flyktingar. Resultaten är uppmuntrande. Aldrig tidigare har svenskarnas attityder till invandrare varit så accepterande som nu. Även inställningen till flyktingmottagandet är mer positiv i dag än när mätningarna började 1993.
Hela artikeln kan läsas här. Se också Vänstra Strandens blogg här.
Parallellt publiceras den senaste opinionsmätningen från SKOP som visar på bibehållet övertag för det rödgröna blocket (5.1 procentenheter), samtidigt som Sverigedemokraterna rasar till 2.9 procent.
Det är klart att dessa båda nyheter innebär en politisk och psykologisk uppförsbacke för Sverigedemokraterna inför den stundande valrörelsen. Jag tillhör ju dem som konsekvent hävdat att Sverigedemokraterna får svårt att ta sig över fyraprocentsgränsen, samt att den stora svårigheten för de rödgröna inte består i att vinna valet 2010 utan att behålla makten 2014. Hittills håller min bedömning streck.
Kanske att dessa båda undersökningar också förmår bidra till att skapa lite lugn och sans i den stundtals inflammerade debatten om flyktingfientlighet och Sverigedemokraterna. Tonläget i den debatten utgår ibland från att främlingsfientligheten i Sverige ökar och att det är mer eller mindre givet att Sverigedemokraterna tar en plats i riksdagen. Sverige är faktiskt ett av de länder i världen där främlingsfientligheten är lägst och inställningen till invandrare och invandring mest positiv. Det är ett privilegium att få leva i ett sådant land - vilket förstås inte innebär att de problem som finns inom integrationspolitiken (liksom inom alla politikområden) skall sopas under mattan.
Men alla val skall vinnas och mycket talar för att valrörelsen 2010 blir hård och jämn. Dagens redovisade mätningar ger visserligen råg i ryggen åt de rödgröna - men innebär inte att de lugnt kan luta sig tillbaka och reflektera över ministerposternas fördelning. Hårt arbete och ödmjukhet inför uppgiften är nödvändigt för att det rödgröna överläget i opinionen skall räcka hela vägen in i Rosenbad.
8 kommentarer:
Mycket intressant. Sen tror jag att vi fortfarande måste argumentera mot främlingsfientlighet för att förbättra siffrorna mer. Däremot så är det helt rätt att vi inte ska framställa SD som mer än de är. Ett litet missnöjesparti med få kärnväljare.
"Sverige är faktiskt ett av de länder i världen där främlingsfientligheten är lägst och inställningen till invandrare och invandring mest positiv. Det är ett privilegium att få leva i ett sådant land"
Hurra, va ni är bra!!! Men rakt av så kan jag lista 9 länder som ligger flera nivåer högre än Sverige - länder där man är positiv till invandrare i gärning och inte bara i PK-svar på opinionsundersökningar: Kanada, USA, Australien, Singapore, Hong Kong, Israel, Brasilien, NZ och Chile.
GT
Det är glädjade att man inte ser invandrare som syndabockar. Däremot har människan en tendens att vilja utse syndabockar i samhället. Nu är det dom sjuka och arbetslösa som får ta den rollen.
jag undrar också om inte det är de sjuka och arbetslösa som tagit över invandrarnas roll som syndabockar.
Tråkigt då att SD går framåt med 1.3 procentenheter till 5.5 procent i United Minds senaste mätning:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/valet2010/article7182968.ab
Utgår från att denna framgång kommer att uppmärksammas lika mycket som fallet i SKOP:s senaste mätning. Eller vad tror ni?
Ulf, jag har funderat över värdeförskjutningar i ord och begrepp som språket genomgår under, som i detta fall, nästan en 20-årsperiod. Särskilt borde man väl fundera på det i frågan om invandring som under denna period genomgått så stora förändringar i intensitet och tonläge.
Kan man verkligen vara säker på att ett ställningstagande med ett valt svarsalternativ 1993 kan värderas och jämföras med samma svar 2010?
Rörande GT:s inlägg kan jag bara gratuler till att ditt land visar så god score i att ta emot invandrare. Det finns ju stora flyktingläger i er närhet och lösning i närområdet, flyktingarna återvänder till sina gamal hemtrakter och där tas emot med öppna armar, låter som ljuv musik i mina öron.
Jag visste på nåt sätt att enstatslösningen ÄR möjlig. Tack ska du ha för att dui bekräftade det för mig.
Bulten: Du har rätt i att innebörden av en identiskt ställd fråga kan förändras över tid. Det gäller ju alla politiska sakfrågor, oavsett om vi frågar efter inställning till medlemskap i Nato, den offentliga sektorns storlek eller vänster-högersympatier. Tidens gång får man alltid ta med sig i tolkningen av resultaten. Men det råder enighet kring att det bästa är att inte ändra frågeformuleringen, utan alltid använda samma fråga över tid. Sedan kan gamla frågor alltid kompletteras med nya frågor, vilket ständigt sker.
Vad säger du som sosse om detta:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.2002344/har-hanar-ssu-paven
Skicka en kommentar