2010-05-16

Lars Vilks och Åke Green - lika som bär?

Försöket till mordbrand mot konstnären Lars Vilks hus utanför Nyhamnsläge är ett illdåd och måste beivras med alla lagen till buds stående medel. Det samma gäller för överfallet på Vilks i samband med hans föreläsning i Uppsala för några dagar sedan.

Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. På samma gång som vi starkt tar avstånd från och bekämpar hoten och attentaten mot Lars Vilks är det viktigt att komma ihåg att han inte är någon hjälte. Lars Vilks väljer i sina konstnärliga projekt att konsekvent kränka och förödmjuka många människor. Det är hans konstnärliga frihet att göra så - och den konstnärliga friheten och yttrandefriheten måste vi värna. Först om Vilks använder sin konstnärliga frihet till att begå hets mot folkgrupp skall han lagföras och dömas i domstol.

Debatten kring Lars Vilks har klara beröringspunkter med debatten om pingstpastorn Åke Green, som i en predikan den 20 juli 2003 uttalade sig om homosexuella på ett sätt som många uppfattade som djupt kränkande och förödmjukande. Åke Green dömdes av tingsrätten för hets mot folkgrupp, men friades därefter av hovrätten och högsta domstolen.

På samma sätt som Lars Vilks söker sig till offentligheten för att visa upp sin konst så inbjöd Åke Green medierna till sin predikan för att få uppmärksamhet för sin syn på de homosexuella. På samma sätt som yttrandefriheten ger Lars Vilks rätt att genomföra sina provokationer så ger religionsfriheten Åke Green rätt att genomföra sina provokationer. Yttrandefriheten och religionsfriheten är fundamentala i en demokrati och i en rättstat och skall värnas med full kraft.

Men Åke Green kränker och förödmjukar människor genom sina predikningar och han är ingen hjälte. Lars Vilks kränker och förödmjukar människor genom sina konstverk och han är heller ingen hjälte.

Likheterna mellan Lars Vilks och Åke Greens agerande har också diskuterats här.

49 kommentarer:

Pär sa...

Bra parallell som säkert inte många reflekterar över. Jag hade inte gjort det förrän nu.

Anonym sa...

Ett tredje "bär" är tveklöst fotografen Elisabeth Ohlson Wallin (hon med den kränkande utställningen "In hate we trust").

- Lasse

Anonym sa...

Menar du alltså att i Sverige får man räkna med att bli attackerad och hotad till livet om man säger eller publicerar något som en del retar sig på?

Göran Johansson
Kivik

Anonym sa...

Jag glömmer inte hur muslimerna försvarade oss kristna när Elisabeth Ohlson Walins kränkte oss med sin Ecce Homo-utställning.

Det är inte mer än rätt att vi nu sluter upp bakom dem och visar vem Vilks verkligen är.

Det känns så tragiskt att det inte kan gå en dag utan att vi troende blir bespottade i media.

Skönt att se att du kan se över konfessionsgränserna och ställa upp till muslimerna försvar - så som de gjorde för oss när det begav sig.

Andreas Bjurström sa...

Så likheten består i att båda provocerar? Hmm, känns som en väldigt ytligt liggande likhet.

På samma sätt kan man säga att Bo Rothstein liksom många andra forskare, hela 68 rörelsen, större delen av finkulturella etablisemanget och konst-världen, det mesta av populär musik som t.ex. progg, punk, rock, osv. osv. är lika som bär.

Provokation är något som så många sysslar med att det knappt ens känns intressant. Känns gammalt och tröttsamt, lite 68-attityd.

jag ser ytterst få likheter i övrigt. Vilks står i grunden upp för västerländska ideal, det är så han uppfattar sig själv i alla fall.

Ulf Bjereld sa...

Pär: Tack!

Göran: Läs gärna den bloggpost du kommenterar. I den betonar jag bl a vikten av att "vi starkt tar avstånd från och bekämpar hoten och attentaten mot Lars Vilks".

Angående Elisabeth Ohlson Wallin: Jag börjar med att citera Andreas Johansson Heinös kommentar från min Facebooksida: "EOW reproducerar den hegemoniska diskursen medan Vilks och Green bryter mot den och därför måste straffas med diverse exkluderingsmekanismer. Därför är det mer relevant att jämställa de sistnämda."

Flera viktiga frågor hamnar då på bordet: Vilken diskurs är det egentligen som är hegemonisk? Och diskursens hegemoni bör ju spegla de reella maktförhållandena. Men jag uppfattar det som att både Vilks och Green sparkar neråt, och därför blir deras agerande förödmjukande och kränkande. Elisabeth Ohlson Wallin uppfattar jag i stället som att hon värnar de svaga och sparkar uppåt.

Så här får frågor om hur vi ser på rådande maktförhållanden och vilka värden vi står för en avgörande betydelse.

Andreas: Nej, provokationen är bara ett ytfenomen. Likheten ligger i den förödmjukelse som följer ur Vilks och Steens agerande.

Andreas Johansson Heinö sa...

Vilks och Ohlsson Wallin hädar medan Green åtminstone snuddade vid att hetsa, det är en väsentlig skillnad. Det ena är möjligen klandervärt medan det andra åtminstone av somliga kunde tolkas som ett lagbrott, något Vilks eller EOW aldrig varit i närheten av. Kritik av Vilks eller EOW är därmed också implicit av nuvarande lagstiftning medan kritik av Green inte måste vara det.

Däremot förenas Vilks och Green av deras utanförskap i förhållande till den kulturella, politiska och religiösa makten. Ska vi snacka riktning på sparkar upplever jag nog att Vilks siktar uppåt (mot kulturetablissemanget) även om det är tveksamt om han lyckas, medan Ohlson Wallin snarare sparkade nedåt (åtminstone om man ska anlägga ett maktperspektiv på de olika reaktionerna på hennes konst). Green befinner sig däremot så långt från makten att det är nästan omöjligt för honom att sparka neråt.

BR sa...

Åke Greens och Elisabeth Ohlsson-Wallins provokationer bemöttes med utbredda fördömanden av de som kände sig kränkta.
Vilks har dessutom bemötts med mordhot och fysiskt våld.
Den skillnaden är, enligt min mening, den springande punkten.

/BR

Anonym sa...

Sedan när blev frireligiösa (Green) och homofobiska kristna (EWO) starka grupper i Sverige?

Ulf Bjereld sa...

Med risk att vi hamnar i stereotypa grupptillhörigheter: Jag har svårt att se hur "gruppen homosexuella" - d v s dem som Green förödmjukar och Ohlson Wallin vill värna - skulle vara en maktelit att sparka uppåt mot. På samma sätt har jag svårt att se hur "gruppen muslimer" - d v s dem som Vilks förödmjukar - utgör en global maktelit att sparka uppåt mot.

Jonte sa...

Vi måste acceptera att man kritiserar och t.o.m. kränker Islam om man accepterar motsvarande kränkningar av Jesus. Den enda lösningen är då att införa en paragraf där man inte får yttra sig förklenande om någon tro eller viktig person inom en religion. Då faller för de flesta kristna "ecce homo" utställningen in i detta eventuella lagrum. Jag ogillade den utställningen väldigt mycket, men vill jag förbjuda henne att yttra sig. NEJ OCH ÅTER NEJ. Vad får vi för ett samhälle om Muslimska fundamentalister skall kunna ta svensk lagstiftning som gisslan?

Andreas Johansson Heinö sa...

Som Vilks själv påtalat otaliga gånger är hans syfte att utmana konstvärldens gränser och jag ser hans teckningar och föreläsningar som en medveten provokation mot i första hand den kulturelit som han vet har svårt att hantera frågan. I den meningen är det en spark uppåt, riktad mot dem med makt. Att generalisera "gruppen muslimer" i termer av makt ser jag som helt lönlöst; bland dem som känner sig kränkta finns säkerligen både mäktiga och maktlösa, men jag inte se att det är relevant här.

Samma sak med "gruppen homosexuella", det är varken en möjlig eller meningsfull utgångspunkt för ett resonemang. Däremot går det att analysera EOW och Green som individer och då ser jag å ena sidan en erkänd konstnär med inbjudningar från riksdag och domkyrka och å andra sidan en pastor i en liten församling i utkanten av en svensk periferi. EOW har därigenom en maktposition som faktiskt går att missbruka (därmed inte sagt att hon gjort det) vilket Green saknar. Han är en fullständig outsider, förvisad till driftkucku-roll i den offentliga diskursen, likvärdig ex.vis Anna Ankas eller Linda Rosings.

Lars Vilks är mer svårbedömd, om än med armbågen erbjuds han en plats i den offentliga debatten, om än med reservationer tas hans verk ändå på allvar.

Anonym sa...

Maktelit kan väl vara en grupp som har stort inflytande över lagstiftning? I så fall värnar EWO en maktelit och sparkar nedåt mot konservativa kristna som i debatten förminskats till "intoleranta homofober".

- Lasse

Erik Vestin sa...

Förvisso är Vilks inte är någon hjälte (det har jag rentav fått intrycket även är hans egen åsikt).

Men är det rimligt att påstå att han sparkar nedåt? Han är trots allt en enskild konstnär, visserligen från väst, men utan någon institutionell uppbackning, och han ger sig på en religon som omfattas av mer än en miljard utövare. Hur kan det vara att en starkare ger sig på en svagare?

Därmed menar jag inte att han sparkar uppåt. Jag vill helst skippa den skalan.

Ulf Bjereld sa...

Tack för många intressanta inlägg!

Jag har länge tyckt att debatten om Vilks präglas av dunkelhet. I breda kretsar råder det enighet om hans självklara rätt att utöva sin konst och ett massivt avståndstagande mot hot och våld. Men trots denna enighet blir debatten så engagerad och ibland infekterad. Vilka är egentligen skiljelinjerna?

Jag tror att Vilks - vilket flera påpekar - verkligen vill strida uppåt, mot kulturelitien och tänja konstens gränser. Problemet för Vilks är att denna sekulära kulturelit inte bryr sig, förment tolerant (och religionsdöv: "muslimer överreagerar och måste lära sig yttrandefrihet") som den är. Det Vilks och den sekulära kultureliten inte förstår eller vill ta till sig är den kränkning som många muslimer känner sig utsatta för.

Så visst: Vilks vill slå uppåt - men träffar neråt. Och det finns en underutforskad spänning mellan sekularism och religion i debatten.

Åke Forsmark sa...

Visst, Vilks är en fånig provokatör. Vilken konstnär är inte det?

Men är Vilks och Åke Green två sidor av samma mynt? Själv misstänker jag att de som vill tysta Vilks har mer gemensamt med Åke Green än vad Vilks har.

Anonym sa...

Åkes misstanke tycks mig tänkvärd. Tack!

Sedan till Anonym 5:16 em: Hur muslimerna slöt upp med kränkta svenska kristna vid EOWs Ecco-Homo utställning - om de nu verkligen gjorde det; vilka var det? - kan mycket väl vara för att Jesus ses som profet, ett guds sändebud, även i Islam. Men det finns inga skäl att sluta upp med grupper som tar till våld!

Idé: Hoppas någon kommer och porträtterar Abraham, tre religioners stamfader, på något provocerande sätt. Då kan muslimer, judar och kristna sluta upp till hans försvar. Frid på jord!

Ulf: Det känns sannerligen gammalt och utnött att tala om att sparka uppåt och neråt. Sparkar du inte själv lite härsomtvärs då och då? I betraktarens öga förstås.

A-K Roth

Jan E sa...

Det är otroligt enkelspårigt att göra jämförelser mellan en konstnär som vill diskutera konstens villkor - inte minst i länder som saknar yttrandefrihet - och en reaktionär, bokstavstroende pastor!

Vilks en fridfull person som diskuterar viktiga ämnen. Och som konceptuell konstnär är han faktiskt viktig. Han vill testa gränser och han får tydliga svar var gränserna går.
Om han gör bra konst eller inte har egentligen inte med saken att göra.
Som många sagt om rondellhunden: ”Den där rondellhunden är kanske inte angelägen konst men hans ärende är ju mycket angeläget.”

Hans föreläsning i Uppsala på temat konsten och yttrandefrihetens gränser är ett självklart led i hans mission. Den video han visade är gjord av en iransk konstnär på temat ”Islam, profeten och homosexualitet” – ett rätt angeläget ämne kan man tycka med tanke på hur homosexuella behandlas i muslimska länder. Videon har haft svårt att nå ut eftersom det är ett känsligt ämne, men tack vare grobianerna i föreläsningssalen i Uppsala så lär intresset för den öka rejält. Hmm, undrar om de hade räknat med det ;-)

Vad har Åke Green för mission annat än att hävda att Bibeln ska ses som en manual för hur människor ska leva sina liv?

Stardust sa...

Jag tycker att Vilks resonerar klokt i chatten från Sydsvenskan (http://www.sydsvenskan.se/sverige/article875233/rdquoPa-det-folkliga-planet-harjar-rasismen-ostortrdquo.html). Instintivt fann jag parallellen mellan Green och Vilks attraktiv, men nu har jag tänkt om - de spelar inte i samma intellektuella division. Vilks är förvisso ingen hjälte - jag håller med om att han delvis sparkar nedåt - men han motiverar sig väl.

Kerstin sa...

Visst, Vilks yttrandefrihet är viktig, mycket viktigare än exempelvis Maja Lundgrens var då hon tydligen talade illa om personer inom kultureliten i Stockholm, och då samma kulturelit som nu anser att Vilks yttranderätt är mycket viktigare än att fördöma hans låga moral, fördömde Bonnier för att man hade det dåliga omdömet att publicera Maja Lundgrens bok. Varför var hennes yttrandefrihet inte lika viktig att försvara undrar man?

Lag är en sak, menar jag, moral en annan. Allt som är lagligt är inte moraliskt och Vilks moral är så unken att det inte finns ord att beskriva den. Han ska fördömas, i samma andetag som man fördömer dem som attackerar honom, och hans moral ska fördömas lika starkt som man fördömer dem som attackerar honom.

Sedan har vi verkligheten. Den ser sådan ut att det finns hatare på alla sidor, och folk som går till attack. När nu några få muslimer gör så, då kommer hela debatten att handla om deras omoral och fördömvärda beteenden. Det är visserligen en skillnad mellan fysiskt våld och verbalt sådant, men gör man vad Vilks gör, då får man räkna med att sådant här kommer att hända, och räknar man inte med det, då är man dum. Räknar med det, tänker alltså, då är man riktigt ordentligt otäck.
(Någon som funderat på hur kriget i fd Jugoslavien började?)

Sedan skulle jag vilja se dem som idag försvarar nidbilderna av judar i trettiotalets Tyskland, och kallar dem för konst och anser att deras yttrandefrihet, som ritade nidbilderna, var viktigare än allt annat.

Nej de här Vilkshistorierna stinker, på alla håll och kanter och just nu anser jag att Uppsala Universitet stinker. Vilka är det som har ett djupt känt intresse av att uppmuntra Vilks? Och varför har de det?

BR sa...

Kerstin har tyvärr helt rätt.
Gör man som Vilks gör så får man, i dagens värld, räkna med att sådant här händer.
Det är det som är problemet, inte Vilks konstnärliga kvaliteter.
/BR

Åke Forsmark sa...

Man må väl ändå kunna skilja kränkning från kränkning. Att förtala enskild person och kränka folk pga etnicitet har vi i demokratisk ordning beslutat inte är okej. Att häda mot religiösa föreställningar får vi göra med lagligt stöd alltsedan 1970.

Inom konsten brukar man ha högre i tak än inom exempelvis tryckt text vilket slagits fast i processer bland annat mot Peter Dahl på sextiotalet. Det här är en möjlighet till mer långtgående debatt än vad som kanske är möjligt i övriga samhället som vi ska vara rädda om.

Att som "Kerstin" gör försöka klistra på obehagliga underliggande agendor på de som försvarar Vilks rätt att använda sina möjligheter som konstnär och konstdebattör tycker jag är både oförskämt och obehagligt. Jag har intresserat mej för konst och för yttrandefrihet ända sedan sextiotalet.

Stardust sa...

Kerstin, jag tycker att du ska se filmen från Vilks föreläsning. Hela filmen, inte bara bråket. Den finns här: http://www.unt.se/tv/default.aspx#category=390&date=2010-5&clip=933445&startTime=0m0s

hans sa...

om (och det är ett stort "om"; jag är inte övertygad) man köper resonemanget att vilks och green är lika goda kålsupare och man lägger till det faktum att de behandlats olika av rättsväsendet (green dömdes för hets mot folkgrupp, vilks konst och yttrandefrihet har inte lagförts) så måste man fråga sig vad som är den politisk slutsatsen: skall vi lagstifta mot hädelse eller avskaffa lagen om hets mot folkgrupp? eller skall vi bara vara stolta över att vi är tillräckligt intellektuella för att "hålla två tankar i huvudet samtidigt" och inte ta ställning i den principiella frågan om yttrandefrihetens gränser?

Ulf Bjereld sa...

Jämförelsen mellan Lars Vilks och Åke Green har provocerat och givit upphov till en hel del inressanta diskussioner kring yttrandefrihet och toleransens gränser. Det är bra. Men som jag inledde diskussionen: det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Lars Vilks har (liksom Åke Green) en ovillkorad rätt till yttrandefrihet och alla hot mot honom måste beivras. Men även alla de som är djupt kritiska till Lars Vilks (liksom Åke Greens) verksamhet har en ovillkorad rätt till yttrandefrihet. Lars Vilks är ingen hjälte bara för att hans rätt till yttrandefrihet kränks av extremister. Kring detta till synes enkla faktum rådde det också enighet i debatten mellan bl a Heidi Avellan, Ulrika Knutson och Andreas Malm i Studio Ett i P 1 i dag.

Men trots enigheten i sak väcker frågan starka känslor. Debatten i Studio Ett var t ex länge ytterst hetlevrad kring huruvida Publicistklubben (PK) under Ulrika Knutsons ordförandeskap med tillräcklig kraft försvarat Vilks yttrandefrihet. Det blev en lätt absurd ordväxling, där debattörerna i sak var ense om värdet av att värna Vilks yttrandefrihet samtidigt som de bildligt slog varandra i huvudet kring när och var och hur PK uttalat sitt stöd för Vilks (TT, DN Kultur, PK:s hemsida etc).

Som jag tidigare sagt finns det ett drag av sekularism vs religion i debatten, men även inslag av främlingsfientlighet och synen på Islam. Den berör också frågor kring maktförhållanden i Sverige och i världen i dag. Därför är den viktig och därför lär den även fortsättningsvis väcka starka känslor.

Staffan Dopping sa...

Jag har ingenting att tillägga i sakfrågan. Jag kan bara säga att det är en ovanligt sansad och konstruktiv debatt som äger rum på Ulf Bjerelds blogg. Det är jag lite avundsjuk på Ulf för!

Bulten i Bo sa...

Först om Vilks använder sin konstnärliga frihet till att begå hets mot folkgrupp skall han lagföras och dömas i domstol.

Så som hets mot folkgrupp-lagen är skriven (det är ju t.ex. förbjudet att "ringakta" en folkgrupp och/eller en viss typ av trosbekännare) är det väl egentligen inte omöjligt att Lars Vilks skulle kunna åtalas för vad han redan har gjort.

Om jag inte minns fel har ju folk åtalts och fällts enligt denna lag för bärande av diverse symboler och utan att ha "hetsat" enligt den mening vi vanligen lägger i ordet.

Därmed inte sagt att jag är anhängare av att kasta Vilks i fängelse, absolut inte. Jag funderar bara över töjbarheten i HMF-begreppet och vad praxisen är/har varit.

Ulf Bjereld sa...

Tack Staffan!

Kerstin sa...

Jag måste fråga: Har rätten att kritisera islam eller Muhammed hotats i Sverige? Har någon politiker föreslagit förbud mot hånande av någons religiösa uppfattning?

Jag har inte hört att något sådant skulle vara i görningen och därför förstår jag inte vad det är för vits att försvara yttrandefriheten genom att kränka troende muslimer. Det är ju lika ointressant att försvara yttrandefrihet på det sättet som att rita björkar eller tulpaner.

Vilks utmanar muslimer och deras tro, det vore modigt om han reste till Saudiarabien och provocerade för att verka för yttrandefrihet och demokrati där, som en Mario påpekat på sin blogg, men här i Sverige blir det mest löjligt som försvar för yttrandefriheten.

Vidare: Vad exakt innebär "yttrandefriheten"? Jo, att man har rätt att yttra vad man vill och skriva och publicera vad man vill, så länge det inte strider mot annan lag, lagen mot hets mot folkgrupp eller sekretesslagen ex, men denna rätt innebär inte automatiskt att media, utställningssalonger eller universitet, som man inte själv äger, har skyldighet att låta vem som helst yttra vad han vill just genom dessa. Den innebär inte att man ska ha rätt att yttra sig i andras media. Det finns massor av människor som inte får yttra sig i DN exempelvis, eller på ett universitet, eller ställa ut sina alster på kända salonger. Så vad är det man försvarar här? Anser man att just Vilks och just hån av islam är så viktigt att det ska få framföras varhelst hånaren vill föra fram det? Vilket syfte är man ute i då - egentligen?

Guardian sa...

Lars Vilks är ingen hjälte bara för att hans rätt till yttrandefrihet kränks av extremister.

Tack Ulf för att du sammanfattar hela stormen i ett vatten glas kring Lars Vilks, i en mening! :)

Anonym sa...

Kerstin verkar inte förstå att Vilks var inbjuden till Uppsala universitet.

Han bjöd inte in sig själv.

Det var utomstående som avbröt föreläsningen.

Kerstin verkar heller inte förstå att yttrandefriheten kan kränkas både av staten och individer.

Statens uppgift i relation till yttrandefriheten består både i att hålla sig själv i schack och i att se till att inte medborgarna kränker varandras yttrandefrihet.

Det är för övrigt mycket modigt av Kerstin att uppmana Vilks att åka till Saudiarabien och visa sig modig.

ATEIST

gustav sa...

Folk som skriver här, särskilt de som verkar ha ett horn i sidan till Lars Vilks av olika skäl, verkar inte ha insett sammanhanget i vilket det här tumultet uppstod.

För att klargöra: Det var alltså helt frånkopplat från Vilks egna gärningar och rondellhundar och allt vad det kan vara, utan handlade om att han var inbjuden för att hålla en föreläsning på ett ämne han rimligen är bekant med, det vill säga konsten och yttrandefrihetens gränser. Jan E nämner detta ovan. Det var inte ens fokuserat på islam.

Vad han visade innehöll inte hans egna verk utan var en exposé över olika typer av utmaningar mot religiösa tabun, däribland den omtalade filmen av Soora Herah som fick ett gäng grottmänniskor att börja leva rövare. Dessa individer angriper alltså fel person för fel sak och sökte högst troligen bara en anledning att stoppa föreläsning just för att den hölls av Lars Vilks. Ingen eftertanke, bara hat.

Även sådana yttringar är faktiskt okej under yttrandefriheten, det är till och med tillåtet att visa det på ett otroligt svagbegåvat sätt, med skrän och skrik. Desto värre blir det när sådan aggressivitet uppstår att man inte ens kan slutföra föreläsningen. Då har en gräns överträtts.

Att en grupp är "utsatt" är ingen ursäkt. Att Vilks de facto djupt upprör folk är ingen ursäkt. Våra universitet skall klara av att hålla föreläsningar om kontroversiella ämnen utan att de avbryts på detta vis och jag hoppas innerligt att Vilks blir inbjuden att hålla den här sessionen på åtskilliga andra lärosäten.

Kerstin sa...

Gustav:
Jodå, jag förstår visst att Vilks inte bröt sig in på Uppsala Universitet för att få framföra vad han ville framföra.

Och jag anser inte att man ska ge den mannen den ena arenan efter den andra, för något som inte tjänar något annat syfte än att förnedra och förhåna muslimer. Jag anser detta vara dålig moral även om det inte är olagligt.

Vill Vilks ställa ut i egen ägandes lokal, varsågod, vill ha starta en tidning för att föra ut sitt budskap, så varsågod, vill han föra ut sina åsikter eller sitt hån på egen blogg, visst varsågod, men även i de fallen är han värd klander och kritik för det han gör. Gör han så här och blir attackerad så ska de som attackerar honom lagföras.

Så enkelt är det att både agera moraliskt och respektera yttrandfriheten i det här fallet.

.

gustav sa...

Men Kerstin, läste du alls vad jag skrev? Har du tittat på premisserna för föreläsningen? Har du tittat på själva föreläsningen?

Hela saken var ju att det inte handlade om att håna muslimer och det var inte i syfte att ställa ut hans verk. De var inte ens med, om man nu inte skall räkna in hela debaclet efteråt som del i Vilks konceptkonst.

Eller tror du att Vilks har någon slags dold agenda som handlar om att gå på muslimer i alla fora där det går, eller? Hans mål är ju att jäklas med (kultur-)etablissemanget och undersöka gränserna för konsten och det har det alltid varit. Detta är bara ännu ett sätt. Du borde följa hans blogg lite närmare, så ser du att det här bara är en del i ett större pussel.

Sedan är det självklart tillåtet för alla och envar att klandra och kritisera Vilks, vilket jag gärna gör själv för hans lite väl messianska åsikter om hur västvärlden skall sprida moral bland "vildarna".

gustav sa...

Jag funderade lite efter den senaste posten och skall våga mig på att posta igen, ursäktar mig på förhand om det liknar spam.

De senaste dagarna har jag argumenterat en del emot diverse antimuslimska kommentatorer som helt enkelt har bestämt sig för att alla muslimer är illvilliga och all invandring till Sverige är av ondo och intimt förknippad med alla brott som finns, ungefär. De vägrar att ta in nya siffror, förklarande resonemang, djupare förklaringsmodeller än "invandrare är onda", med mera. Extremt tröttsamt.

Jag kanske övertolkar lite, men den här attityden fast från andra hållet är ungefär vad jag tycker mig se här och i flera andra trådar med "yttrandefrihet, men..."-argumentation. Folk som fördömer Vilks som omoralisk eller som en som sparkar på de svaga har inte tittat på filmerna, inte kollat upp vad Lars Vilks själv skriver, vet inte vad Soora Herahs film faktiskt handlar om, framställer och är riktad emot, med mera. De har gått ut och stämplat en sida som offer och den andra som översittare. Detta viker man sedan aldrig ifrån och man kommenterar ofta inte ens de komplicerande faktorerna. Man har bestämt sig på förhand, precis som SD-gänget och nätets muslimhatare.

Det är okej att attackera Lars Vilks för att han är Lars Vilks, verkar vara budskapet. Jag tycker att hela den här diskussionen förtjänar lite mer research än så. Man måste inte byta ståndpunkt, alls icke. Men man bör faktiskt läsa på litegrann och ta hänsyn till fler faktorer än offer-förövare-dikotomin.

Kerstin sa...

Nej Gustav,
ledsen men jag läste inte det du rekommenderade. Det iddes jag inte för för jag är så innerligt trött på gullandet med Vilks och månandet om hans rätt att vara korkad och omoralisk. Han underhåller bara en hatspiral.
Han har dessutom inte gjort något nydanande själv, bara härmat en dansk som tecknade andra Muhammedbilder, och hans enda målsättning är att få strålkastarna på sin egen höga person. Och han har hittat det idiotsäkra sättet att fixa den saken.

Den mannen ska man inte ge en plattform för någonting. Han har ingenting viktigt eller förnuftigt att säga. Vill han framföra sina oförnuftigheter, låt honom göra det i egna media eller i egna lokaler och strunta i honom för övrigt. Det är bara korkat att försvara en frihet som inte hotas. Vilks rätt att uttrycka förakt för islam har aldrig ifrågasatts av staten eller av några myndigheter nämligen och kommer inte heller att ifrågasättas inom överskådlig framtid.

Så ja, jag har bestämt mig. Det handlar delvis om dagens politiska situation delvis om att jag vet hur hatspiraler fungerar och vad de kan ställa till med, delvis om att det här inte har ett dugg med yttrandefriheten att göra. I synnerhet som statsmakter runtom i Västvärlden de senaste 20 åren har verkat för att skapa hat mot muslimer, precis som man gjorde vad gällde judar före och under 30-talet.
Därmed anser jag dessutom att Vilks går maktens ärenden i den här saken, vilket inte är det minsta heroiskt hur sofistisk han än är på sin blogg. Det är just muslimer som världens mesta makthavare vill att vi alla ska vara rädda för, förakta och misstro och att vi ska koppla dem alla till terrorism, så att makteliterna får folkets stöd att angripa och bomba alla stater i muslimska länder - som har olja eller gas.

Vi har fullt av politiker i det här landet som hotas, dagligen, och av just dem som hurrar för det som gjort Vilks så "berömd", nämligen hans Mohammedhundar, politiker som tom hoppar av politiken av den orsaken. Och när politiker hoppar av av det här skälet då har demokratin redan förlorat. Men detta tycks inte uppröra eller oroa medias eliter över hövan.

Tala om att försvara fel saker vid fel tidpunkt och av fel orsak!

Anonym sa...

Kerstin skrev: "Vi har fullt av politiker i det här landet som hotas av dem som hurrar för Vilks Politiker som tom hoppar av. Men detta tycks inte uppröra eller oroa medias eliter över hövan."

Hur menar du nu? De politiker som verkligen hotas och hoppar av är ju Sverigedemokrater. Och om jag har förstått dig rätt så hävdar ju du att det dem - och inte de vänsteranhängare som hotar dem - som hurrar för Vilks?

Eller är det så att du inte vill läsa på om vilka politiker det egentligen är som hoppar av?

Precis som du inte vill ta del av Vilks föreläsning?

Sanningen kan ju ibland smärta. Framförallt när den inte stämmer överens med den ideologiska kartan.

EWO

gustav sa...

@Kerstin

Ett säkert sätt att få folk att förbli just rädda, föraktfulla och misstrogna är att undanhålla dem information och inte låta dem fördjupa sig i och vrida och vända på problemen.

Du vet rimligen ingenting om huruvida Vilks har något förnuftigt att säga, eftersom du vägrar lyssna eller läsa.

Men om du vill förkasta all djupare analys bara på grundval av dagens maktförhållanden står det dig givetvis fritt. Det är dock en extremt antiintellektuell och i mitt tycke helt oförståelig attityd.

Jag tror inte vi kommer längre i den här frågan.

Kerstin sa...

Anonym:
Hur många SD:are har hoppat av politiken för att de hotats?

Sedan tycker jag visst att man ska kunna kritisera islam för somligt, men det är skillnad mellan att kritisera i sak och att förhåna och i just det här fallet, och just nu är förhånandet sällsynt fult.

Jan E sa...

Kerstin,
Att häda är inte att kränka. Och man kan håna människor men inte religioner. Om man gör en nidbild på en jude, en muslim eller en folkgrupp bestående av judar eller muslimer så kränker man människor. Men religioner har inte exklusiva rättigheter i en demokrati. Att med hjälp av en provokativ video vilja diskutera bristen på yttrandefriheten i ett muslimskt land och förtrycket av homosexuella i detta land är inte samma sak som att kränka muslimer.

Anonym sa...

Kerstin skriver om hatspiraler och judar på 30-talet som vore Sverige fritt från den sortens hat nu. Bara i våra drömmar! Dessvärre förs antisemitiska yttringar idag fram, de ena mer försåtliga än andra, på de mest otroliga institutioner och platser, tom i Centerpartiet (Svidén) och vänstergrupper jag inte vill nämna en gång till.

Vilks är nog en equal-opportunity-provocerare? Undrar om Kerstin går lika mycket i affekt över hans "judesuggan" eller är hennes raseri någon variant på ett "sparka nedat/uppåt" mindset där muslimer ses av henne som långt ner? I min syn sparkar Vilks på judar i "judesuggan" men inte direkt på muslimer i "Rondellhunden". Är det inte värre att sparka på folk än på en religiös ikon? Han borde i rättvisans och den heliga jämlikhetens namn ha hittat på någonting kränkande om Moses!

Jag måste hålla med dem som kräver att man ska ha läst Vilks presentation innan man bestämmer sig för att sparka på denne. Annat vore varken logiskt eller schysst. Det sagt, känner jag för muslimer som tar illa upp av Vilks provocering. Mitt råd är att man kan hålla sig förstående till alla som eventuellt kränkts av hundar och suggor medan man avstår från att sparka på konstnären. Antar att Kerstin kanske föraktar Vilks nästan lika mycket som jag föraktar Dror Feiler, som i min syn gjorde konst av att försköna och psov ursäkta en massmörderskas handling. Vilks gick inte på när lika långt som Feiler. Vore intressant se Feilers syn på våldet mot Vilks.

A-K Roth

Anonym sa...

Hej kerstin,

För hot mot lokalpolitiker kolla in denna länk:

http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=15069

Som du ser så har 33 procent av de Sverigedemokratiska lokalpolitikerna hotats.

Detta kan jämföras med att 6 procent av alla lokalpolitiker har hotats.

EWO

Kerstin sa...

A-K Roth:
Ja, jag tycker att hans "judesugga" var lika vidrig, trots att jag är mycket kritisk till Israels politik. Men den har liksom sedan inte varit på tapeten, så det är inte den som diskuteras nu, eller i media.

Jan E sa...

Frågan är om inte Lena Andersson har skrivit det bästa när det gäller Vilks och yttrandefriheten. Hon exemplifierar med ordföranden för broderskaparna Peter Weideruds groteska jämförelse mellan Vilks och Åke Green. ”En pikant jämförelse med tanke på att Vilks genom sin religionskritik tar strid för homosexuellas rättigheter medan islamisterna har ett och annat gemensamt med Green i frågan”. På pricken!

http://www.dn.se/ledare/kolumner/vanskap-eller-friktion-1.1109608

Steva sa...

"Försöket till mordbrand mot konstnären Lars Vilks hus utanför Nyhamnsläge är ett illdåd och måste beivras med alla lagen till buds stående medel. Det samma gäller för överfallet på Vilks i samband med hans föreläsning i Uppsala för några dagar sedan.

Men..."


Överfallet och våldtäkten som Anna utsattes för är ett illdåd och måste beivras med alla lagen till buds stående medel.
Men...hon hade ju trots allt kort kjol?

Anonym sa...

Steve, insiktsfullt. Båda provocerar, eller hur? Skrev något liknande - men inte lika koncist - sominte kom in.

"Kerstin: "...Ja, jag tycker att hans "judesugga" var lika vidrig, trots att jag är mycket kritisk till Israels politik..."

Hm, "judesuggan" hade med Israel att göra?

A-K Roth

Anonym sa...

Nu är det dags för alla som påstår sig värna yttrandefriheten att stå upp mot JK:s beslut att åtala Skånepartiets Carl P. Herslow för partiets affischer om Muhammed.

Var är engagemanget? Var är stridsviljan? Nu är det ju staten - som via JK - hotar yttrandefriheten. Det är väl ändå värre än att ett gäng extremister avbryter en föreläsning?

Varför stöder så få Herslow, medan så många stöder Vilks.

Detta gäller förstås också Ulf och alla andra som kritiserar Vilks, samtidigt som de försvarar hans yttrandefrihet.


Är det inte dags att ni är konsekventa?

ATEIST

Kerstin sa...

A-K Roth:
Jag trodde inte att jag skulle behöva upplysa dig i den här saken men du har tydligen lite svårt att förstå somligt.

Judesugga var sådant som nazister kallade judar för. De förkastade ALLA judar, betraktade ALLa judar som mindervärdiga och ansåg av det skälet att ALLA judar skulle utrotas. Alltså anspelar Vilks med sin judesugga just på nazisternas antisemitism, anser jag. Det är vidrigt.

Jag, och tror jag de allra flesta svenskar med mig även om det finns undantag, anser INTE att alla judar är underlägsna människor. Jag anser INTE att alla judar är ansvariga för de brott mot palestinierna som Israels regering gör sig skyldig till. Jag sätter INTE likhetstecken mellan judar i allmänhet och Israels regering, lika lite som jag sätter likhetstecken mellan mig och den svenska regeringen. Jag anser INTE att judar bör utrotas bara för att Israels regering beter sig vedervärdigt mot palestinierna. Jag anser INTE heller att Israel som stat bör förintas.

Vidare anser jag att all diskriminering är förkastlig och bör fördömas, all mobbing likaså, och idag är det muslimer som utsätts för den typ av förföljelse som judar utsattes för fram till tiden efter WW2.

Men jag kan ju inte anse att Kalles vana att skrämma och ge grannens ungar stryk är helt OK bara för att jag vet att Kalle fick massor av stryk av sin pappa.

Försök A-K, att leva upp till mina normalt höga tankar om judar i allmänhet. Jag tror att du klara, om du anstränger dig, att förstå vad jag anser i den här saken och varför jag gör det.

hans sa...

"Nu är det dags för alla som påstår sig värna yttrandefriheten att stå upp mot JK:s beslut att åtala Skånepartiets Carl P. Herslow för partiets affischer om Muhammed."
Johan Ingerö har JK-anmält en liknande bild (om katoliker) i SSU-tidningen Tvärdrag i akt och mening att visa på hur absurd lagstiftningen om hets mot folkgrupp är i en demokrati som säger sig värna yttrandefriheten.
http://www.expressen.se/Nyheter/1.2002344/har-hanar-ssu-paven