2008-12-14

Vill socialdemokratin verkligen överge kravet på FN-mandat? (II)

Vill socialdemokratin verkligen överge kravet på FN-mandat för militär intervention i internationella konflikter? Jag har tidigare uttryckt min oro över att den socialdemokratiska rådslagsgruppen Vår värld i två rapporter föreslagit en skrivning som innebär att Sverige skall överge kravet på FN-mandat: Vid extrema nödsituationer och där säkerhetsrådet är blockerat kan därför annat mandat i enlighet med FN-stadgans principer ge stöd till en fredsbevarande insats. Min kritik - och andras -har bl a gällt att formuleringen öppnar för stormaktspolitik och sänker tröskeln till militär våldsanvändning.

För en dryg vecka sedan diskuterade jag formuleringen med socialdemokraternas talesperson i utrikespolitiska frågor Urban Ahlin. Vi var - för att uttrycka det milt - inte särskilt överens. (Ett utförligt referat av debatten kan läsas här.)

Desto gladare blir jag av att läsa det svar som de socialdemokratiska sidoorganisationerna gemensamt utformat till rådslagsgruppen Vår värld och där just frågan om FN-mandat ägnas stort utrymme. Kärnformuleringen i dokumentet sammanfattar väl min inställning, och kan gärna ligga till grund för fortsatt debatt i frågan:

Det är säkerhetsrådet som enligt FN-stadgan har till uppgift att besluta om militär våldsanvändning för andra ändamål än självförsvar. Alla möjligheter till fredlig lösning måste först vara uttömda. Våldsanvändning utan nödvändigt säkerhetsrådsmandat riskerar att försvaga den internationella rättsordningen. Men nödvändiga åtgärder för att förhindra systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter får inte heller stoppas av ett veto eller ett hot om veto. Då undermineras rådets och FN:s ställning. Världssamfundet kan inte stå passivt inför sådana humanitära katastrofer.

Frågan om hur man ska agera måste prövas från fall till fall. Det är viktigt att också beakta långsiktiga och principiella aspekter och att utveckla det folkrättsliga regelverket. Ett agerande med hänvisning till nödrätten kan bara ske kollektivt inom ramen för en regional organisation, måste söka säkerhetsrådets godkännande, om än i efterhand, och kan aldrig vara praxisgrundande. Även Sverige måste vara berett att, genom EU, ta ansvar i en sådan situation.

En sådan formulering innebär att militära ingripanden utan FN-mandat endast kan grunda sig på nödvärnsrätt. De stater som väljer att agera enligt maximen nöd bryter lag kan inte åberopa folkrättsligt stöd utan får i efterhand stå till svars - på samma sätt som en Plogbillsaktivist som saboterar vapenindustrin får stå till svars för sina handlingar. Eller aktivister som med våld stoppar en utvisning av en flykting till Irak. Uppsåtet må vara gott och förtjäna allt stöd, men lagen måste samtidigt ha sin gång. Om moralen och lagen kolliderar får lagen ändras.

Men att i dagsläget antyda att FN-stadgans principer skapar en legal grund för militära interventioner utan stöd i säkerhetsrådet är att luckra upp gränsen mellan legalitet och legitimitet. En sådan uppluckring bäddar för godtycklig stormaktspolitik och bör därför bestämt motarbetas.

37 kommentarer:

Anonym sa...

Det har ar problematiskt. Problemet ar val ofta att FN anvander for lite vald. Till exempel Rwanda, en av efterskrigstidens stora katastrofer. Dar var det val sakerhetsradets ansvar att folkmordet kunde ske? Ar det inte battre om det blir lattare att anvanda militara interventioner vid sadana situationer? Sakerhentsradets veto kommer i annat fall alltid att stoppa militara inteventioner. Alltid ar det nagot land i FN som inte vill ingripa.och foljden blir att FN star passivt i alla fall. Eller har jag fel?

mvh Eleni S

G. Tikotzinsky sa...

Under sina 60 år har FN orkat med två militära interventioner - Korea och Iraq (1990-91)*. Det är inte mycket, jämfört med alla de humanitära katastrofer och folkmord som hypotetiskt kunde ha stoppats med vapenmakt. Ruanda är bara ett exempel, andra exempel är Kambodia, Biafra, Kongo, osv.

Bjereld ger goda tekniska argument för att stå passiv gentemot nästa folkmord. Men hans argument är inte mera övertygande än "vi visste inget..."

*I övriga fall har FN skickat lätt infanteri för att övervaka vapenstillestånd som de stridande parterna kommit överens om.

Anonym sa...

Jag tänkte också precis på Rwanda. FN's general Romeo Dallaire från Kanada kom därifrån en bruten man som inte kunde få någon att lyssna eller agera. I Bosnien tog det tre år innan någon agerade. Och hur agerar säkerhetsrådet när janjaweed-krigarna begår rasistiska våldsdåd i Darfur?

A-K Roth

G. Tikotzinsky sa...

Några fler tankar kring FNs interventioner:

1. I båda fallen var det knappast en fråga om hot mot världsfreden, utan snarare lokala konflikter som hotade USAs politiska och eknomiska intressen.

2. Gemensamt för båda interventionerna är att en stormakt (USA) ledde både det diplomatiska spelet samt den militära interventionen. Dessutom betalade USA för kalaset genom sin löpande budget, eftersom lejonparten av trupperna var amerikanska. Det är osannolikt att FN kan åtaga sig en militär intervention utan att en stormakt står som huvudsponsor.

3. Sverige deltog inte med trupper i FNs militära interventioner. Det är osannolikt att Sverige ledda av (s) kommer att använda militär makt för att stöda sin utrikes- eller humanitära politik, med eller utan FN mandat. Hela debatten inom socialdemokratin kan avfärdas som en irrelevant låtsasdebatt.

BR sa...

Den socialdemokratiska barnatron på FN har inget stöd i historien.
Utan Sovjets bojkott av säkerhetsrådet hade inte FN kunnat besluta om vapeninsats mot Nordkoreas invasion av Sydkorea 1950 och utan impotensen hos FN hade västmakterna kunnat ingripa mot folkmordet i Rwanda.
FN har också varit en bromskloss mot ingripande mot mördandet i Darfur och utan NATO hade inte det serbiska folkmordet i Bosnien stoppats.
S är snarast på väg att adoptera en mer verklighetsanpassad inställning till när och om internationell vapeninsats mot folkmord och överfallskrig skall tillgripas.
Det är sannolikt att EU, i samråd med NATO och OSSE, i en framtid kommer att vara en bättre likare för internationella insatser än FN.
/BR

Per Tenggren sa...

FN är ju inte en överstatlig organisation vilket gör att det är svårt att sätta FN som överdomare. FN sanktionerade insatser innebär att medlemssataterna (i varje fall de viktigare av dessa) är överens om insatsen. Ett aktivistskt FN är en utrikespolitisk tulipanaros, lätt sagt (och möjligen önskvärt), men i praktiken svårt eftersom USA, Sovjet, Kina m fl aldrig skulle lämna över en sådan makt till FN.

Bulten i Bo sa...

Jag håller med Tikotzinsky, BR och A-K Roth i detta fall. Om FN inte kan enas om beslut bör det vara fritt fram för hugad stat att gå in i Israel medelst "humanitär intervention" och sätta stopp för övergreppen i Gaza och på västbanken.

Att i efterhand komma med ett "vi visste inget..." duger verkligen inte

Niklas sa...

Om FN hade agerat 1948 för att avhysa arabstaterna Egypten och Jordanien, som hade invaderat Israel och i 19 år ockuperade Västbanken och Gaza, så hade det funnits en palestinsk stat från 1948.

Och om FN hade tvingat arabstaterna att sluta fred efter kriget 1967 så hade det funnits då också.

G. Tikotzinsky sa...

En fundering till kring Bjerelds bloggpost:

I grund och botten förespråkar Bjereld en isolationistisk utrikespolitik. Det är en helt legitim ståndpunkt, speciellt för ett litet land med begränsade militära, ekonomiska och politiska tillgångar. Men att förhärliga en sådan policy bakom ett skimmer av "folkrätt," "FN-beslut," eller "neutralitet" är inget annat än bedrägeri.

Anonym sa...

BiB, du anser alltså att övergrepp - som absolut kan och ska kritiseras varhelst det sker - vid polisiär intervention mot terrorister - som bland mycket annat hemskt uppviglar till folkmord och riktar katyushas mot civil bebyggelse - är att jämställa med folkmorden vi sett i Rwanda och Sudan?

Jag måste undra om dessa folkmord bekymrar dig så speciellt eftersom det verkar mer angeläget att tala om en stat som ibland begått övergrepp i sin kamp mot terror.

Vilka stater tror du är hugade att gå in i Gaza och Västbanken och stoppa terroristerna? Lyckas man med det behövs ingen intervention mot israeliska övergrepp. Ingen terror, inga svarsaktioner, inga övergrepp. Nå, vilka fredsälskande stater är hugade?

A-K Roth

Ulf Bjereld sa...

Bulten i Bos poäng är ju att om man låter andra aktörer än Säkerhetsrådet avgöra när det skall interveneras så öppnar man dörren för godtycke. USA kan invadera Irak, Ryssland kan invadera Georgien, Kina kan invadera Taiwan och Iran kan bomba Tel Aviv - allt under förevändning att värna de mänskliga rättigheterna.

Visst vill vi alla göra något åt situationen i Darfur. Knappast någon seriös bedömare tror i dag att en militär intervention är vad som behövs.

G. Tikotzinsky sa...

Det är väl snarare så att de flesta seriösa bedömmare är överens om att en militär intervention i Darfur är enda möjligheten att snabbt stabilisera situationen.

G. Tikotzinsky sa...

Bjereld,

Liksom i många avgörande är det en fråga om vilken risk man föredrar - alpha- eller beta-error. Uppenbarligen föredrar Bjereld risken av utebliven intervention när den verkligen behövs, medan jag personligen föredrar risken för en extra intervention där det visade sig vara onödigt. Kostnaden i människoliv är sannolikt större för en utebliven intervention - ett antagande som naturligtvis är svårt att bevisa eller motbevisa empiriskt. För den "onödiga" interventionen är dock den politiska och framför allt ideologiska kostnaden hög.

Vad gäller svepskäl för aggressionskrig så råder ingen brist på sådana. Sverige kommer inte att ta till vapenmakt oftare bara för att lagen medger intervention utan FN-mandat. På samma sätt gör FN-mandat varken till eller från vad gäller risken för ett ryskt angrepp mot Georgien eller iranskt angrepp mot Tel Aviv.

G. Tikotzinsky sa...

Tack, Bjereld, för tolkningen av Bulten i Bo. Jag har också en tolkning av hans kryptiska kommentar, men jag väljer att bespara honom en offentlig förolämpning. Sedär - så började jag dagen med en god gärning!

BR sa...

Listan över FN´oförmåga att bevara/skapa/framtvinga fred kan göras lång: Det nesliga återtåget från Sinai 1967, oförmågan att implementera UNSCR 1559, 1701 i södra Libanon, Bosnien, Rwanda, Darfur(där det är självklart att Janjaweedmilisens härjningar måste stoppas militärt).
FN har inom sig en rad särintressen varav flera utgörs av starka block av diktaturer vilket skapar beslutsoförmåga och handlingsförlamning.
En demokrati som Sverige skall inte luta sig mot den koloss på lerfötter som heter FN inför beslut om internationella åtaganden.
Sådana beslut skall tas i en krets av demokratier och eftersom USA ofta måste agera motor i internationella insatser är min uppfattning att Sverige, även formellt, skall ansluta sig till NATO som en lämplig plattform för internationella interventionsbeslut.
I NATO är ju f.ö. EU-staterna medlemmar.
/BR

Anonym sa...

Ulf, Bulten i Bo är säkert tacksam att du förklarar hans poäng? Men jag ser att även du tycks gå ifrån tal om att stoppa de grövsta förbrytelserna, folkmord och anfallskrig och vill ägna dig åt att prata om FN-mandat att agera mot brott mot mänskliga rättigheter. O.K. då kan vi tala om att "hugade stater" invaderar Singapore eller varför inte Sverige. Men är inte brott mot mänskligheten mer angeläget?

Men visst, militär intervention är inte alltid den rätta vägen. Vad förespråkar du då att man gör mot de arabiska krigarna till häst - janjaweed - som mördar den svarta befolkningen i Darfur? Gå till Säkerhetsrådet? Då blir det ju bara att man låter detta genocide gå loppet ut. Tala om känsla av vanmakt!

A-K Roth

Anonym sa...

Ulf, varfor ska man inte ingripa med vapen i Darfur for att skydda befolkningen? Blir inte situationen dar bara varre? Du far garna motivera varfor inte. Vad behovs istallet?
mvh Eleni S

Anonym sa...

Igen men kort då mitt inlägg försvann:

BiB och nu även Ulf Bjereld i samtycke talar om intervention i fall om värnande om mänskliga rättigheter. På tal var snarare fall av det allvarligare: brott mot mänskligheten, folkmord.

Vilka tror att Säkerhetsrådet vill eller kan stoppa sådana brott?

Återstår då att vänta ut varje genocide?

A-K Roth

Bulten i Bo sa...

Föga förvånande flyr A-K Roth undan frågeställningen genom att hävda att det är den ockuperades fel att ockupanten är så elak mot honom. Hade vi haft en hutuisk eller sudansk A-K i bloggosfären hade det säkert även varit tutsiernas/Dafurinnevånarnas fel att de var förföljda.

A-K Roth, är du inte längre anhängare till att man fritt utan krav på FN-mandat ska kunna göra "humanitära interventioner" mot länder som i uppenbar trots mot FN-beslut utsätter sina grannländer för ockupationer och blockader?

Jag som minns dig från Irakkrigsdebatten 2003 har lite svårt att hänga med i alla dina svängar.

Jag måste ockå påpeka att en som du som var så övertygad om att de irakiska massförstörelsevapen existerade som dett dödligt hot mot oss alla kanske borde avände lite mindre bokstäver när hon tvärsäkert uttalar sig om förhållanden välden över.

Vad beträffar Tikotzinskys senaste inlägg är jag lite förvånad över hans sätt att kalla Bjerelds framhållande av folkrätten som den är skriven idag (t.ex. FN stadgans förbud mot militära angrepp på andra medlemsstater, Israel är nämnt som exempel i denna debatt) som "bedrägeri"? Har du varit och grävt i Israeliska högsta domstolens arkiv igen, och kanske hittat en dom som du menar har upphävt FN-stadgan?

Ulf Bjereld sa...

Till Eleni: Omvärlden måste sätta politisk press på Sudans regering att acceptera och förstärka internationell truppnärvaro (FN/Afrikanska unionen) i området. I samverkan med Sudans regering kan en sådan trupp spela en roll. Men att sända dit trupp utan den sudanesiska regeringens samtycke riskerar att förvärra situationen.

Omvärlden har goda möjligheter att sätta press på såväl Sudan som på de stridande parterna. USA:s invasion av Irak tog dessvärre bort fokus från Irak, vilket försvårat ett internationellt samordnat agerande i konflikten.

BR sa...

Några korta korrektiv.
1/Katyushas och Kassams avlossas inte från "ockuperat" område.
2/Undsättningen av den muslimska befolkningen i Bosnien och Kosovo liksom den ekonomiska maktdemonstration från USA och EU som fick Ryssland att tagga ner mot Georgien genomfördes utan FN-mandat.
Få människor fördömer idag de ingripandena.

Även jag är anhängare av en väpnad interventionspolitik mot folkmord, terrorism och sjöröveri enligt den statistiska principen om att minimera den maximala skadan. I detta fall hellre ingripa en gång för mycket än en gång för lite,
Precis som de två skribenterna från Försvarshögskolan i dagens SvD är det min uppfattning att Sverige skall samordna sitt beslut om deltagande med, i första hand, NATO.
/BR

G. Tikotzinsky sa...

Bjereld,

Hur många liv är du beredd att offra i Darfur medan omvärlden "sätter press" på Sudans regering?

BiB,

Som du vet redan så är jag inte bara empiriker utan också pragmatiker. För mig är det viktigare att tex stoppa folkmordet i Darfur än att världs-samfundet följer FN stadgan till punkt och pricka.

Ulf Bjereld sa...

Tikotzinsky missförstår. Min bedömning är ju att en militär intervention i Darfur utan FN-mandat och mot de inblandade parternas vilja snarare kommer att leda till ett ökat än ett minskat dödande och lidande för civilbefolkningen.

Guardian sa...

FN är primärt är en fred och säkerhetsorganisation -våldsanvändning är förbjudet, såvida inte säkerhetsrådet beslutar om det, alternativt självförsvar enligt stadgan.

Problemet med Darfur är väl ändå Kina och deras intressen i sammanhanget – vilket inte primärt är ett organisatoriskt problem, så varför skylla på FN?

Kinas värnande om sina ”intressen” är väl i princip ingen större skillnad mot USA:s sätt att använda säkerhetsrådet i sin Mellaösternpolitik –vilket även har varit rent förkastligt och genomgående destruktivt.


Sedan har FN:s roll aldrig varit att agera i inomstatliga konflikter (på gott & ont), lika lite som dess uppgift varit ett ”demokratiernas forum”, och därmed exkludera vissa stater.

I en förändrad omvärld med USA på tillbakagång, och ett starkt kommande Kina & Indien, behöver man fundera över hur FN representerar alla, inte bara Västeuropeiska demokratier, som en gång bildade organisationen.

Anonym sa...

Ingenting går upp mot dina svängar, BiB. Hittar otaliga falska antaganden och grov missrepresentation, ofullständig rapportering i detta svammelinlägg. Gör det på din egen blogg.

Kan ju tillägga att bland despoter ansvariga för folkmord räknas även Saddam Hussein med hundratusentals offer bland kurder, "marsh arabs" och andra. Hans bild fanns även med som folkmördande despot i programmet "Scream Bloody Murder".

Irak kan ju ses som exempel på när störtandet av en folkmördare slår fel pga av felplanering av efterarbetet, krigiska fraktioner och andra vinklar man missat. Tyvärr skapade man ett vakum som fylldes av våldsinriktade grupper. Men detta är väl också en förenkling.

I Darfur - att sitta still medan mördare till häst rensar ut etniskt oönskade, hur kan man leva med att inte ingripa på nagot sätt?

A-k

G. Tikotzinsky sa...

Bjereld,

Vi bedömmer situationen på marken olika, liksom vi bedömmer olika vad man kan och inte kan åstadkomma med rätt militär styrka. Det är helt legitimt, och eftersom våra bedömmanden till viss del är baserad på rena åsikter är det ganska improduktivt att försöka övertyga varandra.

Men ponera följande:

Om ett år, när ytterligar sådär 100,000 människor har mördats i Darfur så möter du en överlevande. Han/hon frågar dig såhär: "Ni visste och ni hade resurser. Varför gjorde ni inget?"

Vad tänker du då svara? Jag tvivlar på att ett svar som "vi bedömde att militär insats skulle ha kontra-produktiv verkan" verkligen kommer att uppskattas.

Ulf Bjereld sa...

Tikotzinsky är retorisk - men det är bara att vända på resonemanget för att påvisa orimligheten i den typen av tankeexperiment:

Ponera följande:

Om ett år, när en USA-ledd koalition utan FN-mandat invaderat Darfur och Sudan och sådär 100,000 människor mördats i Darfur så möter du en överlevande. Han/hon frågar dig såhär: "Varför valde ni att invadera militärt i stället för att skärpa sanktionerna och på allvar sätta politisk press på parterna"

Vad tänker du då svara? Jag tvivlar på att ett svar som "vi bedömde att militär insats skulle lösa problemet" verkligen kommer att uppskattas.

Bulten i Bo sa...

Precis A-K Roth, det finns många diktaturer av Saddma Husseins klass ivärlden. men försök inte smit undan, du ville ha krig mot honom bara för att du var så säker på att han hade massförstörelsevapen.

Och jag noterar att Al-hamatzav gänget gör den lämpligaste arbetsfördelningen dom kan göra i detta läge. De normalt sporadiskt FNresolution refererande A-K och Tikotzinsky mumlar sig förbi frågan om hur framtida folkrätt och krigsförbud ska se ut och lämnar fältet fritt till "BR" som i sin pajasroll kan vara berömvärt ärlig; det ska vara USA som bestämmer vilka länder som ska invaderas eller inte!

BR sa...

FN har redan haft militär närvaro i Darfur, huvudsakligen med små kontingenter från AU(Afrikanska Unionen) så mandatet finns.
De styrkorna har inte lyckats förhindra ett fortsatt folkmord.

Janjaweedmilisen utgörs av irreguljär trupp, delvis beriden med en sådans vanliga opportunistiska taktik att fly för en eldöverlägsen motståndare.

Mycket talar för att ett resolut ingripande av en mindre, professionellt USA-utbildad, styrka från ex.vis Marocko eller Algeriet skulle kunna sätta stopp för milisens härjningar.
Det är bara för FN att bekosta en mer militärt kompetent styrka än den bestående av stackars dåligt utbildade infanterister från AU, för att driva bort den sudanesiska milisen och stoppa folkmordet.
Kommer detta att ske?
Man tvivlar.
/BR

Anonym sa...

Nej, BiB, det är absolut lögn. "Bara för"? Jag skrev alltid om folkmorden, tortyren och internationellt terrorsponsrande plus SH's ambitioner angående WMD. Inte något "bara för". Du minns selektivt och skriver ohederligt.

A-K Roth

G. Tikotzinsky sa...

Darfur är ett sidospår till Bjerelds bloggpost, men jag kan ändå inte låta bli att skriva ytterligare en kommentar om ämnet.

1. Sudans regering ger aktivt logistiskt och militärt stöd till de arabiska marodörerna som utför folkmordet i Darfur. Att invänta Sudans samtycke till internationell militär intervention vars uppgift innebär militär konflikt med Sudans trupper måste vara ett ganska dödfött projekt.

2. Om Sudan skulle ge sitt samtycke så innebär det sannolikt att landets regering drar in sitt stöd till de arabiska marodörerna. Under sådana omständighter blir ipso facto en intervention överflödig.

3. Områdets militära historia karaktiserades av beridna ökenstammar som utförde hit-and-run räder mot den bofasta befolkningen. Utan kännedom om öknen kunde byborna inte förfölja nomaderna. Räderna upphörde först på 1920-talet, när flyg gjorde det möjligt att förfölja marodörerna in i öknen och anfalla deras basläger.

4. Sudans arabiska marodörer använder samma taktik som ökenstammarna på sin tid, och nu med förödande verkan mot den försvarslösa civilbefolkningen. Det är rimligt att flyg, i form av helikoptrar, fortfarande är lika effektivt som lätt beväpnade biplan var för 100 år sedan. Darfurs öppna terräng är nästan idealisk för bruk av helikoptrar mot infanteri/kavalleri och basläger, som i princip skulle bli försvarslöst.

5. Sudans flygunderstöd i form av föråldrade MiG-21 är ingen match för NATOs moderna jaktflyg. Till och med en sådan enkel åtgärd som upprättandet av en no-fly zone i Darfur skulle försvåra för marodörerna och samtidigt signalera till Khartoum att omvärlden menar allvar.

6. Vapenskrammel från Väst skulle utan tvivel utgöra betydligt starkare press på Khartoum än diplomatisk press. ("If you're gonna shoot, shoot, don't talk") Att sätta in en-två airwing baserad i Chad borde inte utgöra något logistiskt problem, då Väst redan har trupp och baser i det landet. Naturligtvis krävs fler framskjutna helikopterbaser i Darfur eftersom avstånden är stora, men det borde inte heller vara något problem för NATOs resurser. Allt under förutsättning att den politiska viljan finnes, samt att medlemsländerna bidrager med trupp och materiel.

Sverige behöver naturligtvis inte medverka, då en sådan militär punktinsats inte är rumsren i svensk utrikesideologi. Men svenskarna bör inte heller förvänta sig att deras röst skall bli hörd i den internationella diskursen om de hela tiden ställer sig utanför.

BR sa...

GT har helt rätt. Mindre, professionellt utbildade marktrupper med understöd av helkoptrar av även utdaterad, ksp- beväpnad, amerikansk Cobratyp(vilka är lätttillgängliga på den internationella marknaden) skulle snabbt och effektivt jaga bort milisen i Darfur. F.ö. betvivlar jag att de sudanesiska MIG-piloterna öht är beredda att flyga efter mörkrets inbrott och jag betvivlar ännu mer deras kompetens i luftstrid mot NATO-flyg från chadiska baser.
Att Sverige inte skulle medverka i en sådan insats med en hycklande hänvisning till okränkbarheten av såväl chadiskt som sudanskt territorium, tar jag för givet. Så det skulle återigen bli NATO som får stoppa ett folkmord.

Bulten i Bo sa...

Tikotzinsky, kommer du och Israel att medverka i de där aktionerna du vill se i Sudan? Ni var väl lika passiva som Sverige i kampen mot de irakiska massförstörelsevapnen, har ni morskat upp er lite nu så att er "röst skall bli hörd i den internationella diskursen"?

A-K, du som icke bloggägare har ju turen att alla dina gamla records har försvunnit i internets svarta hål när debattsidor slutat existera. Därav kan jag inte gräva fram alla inlägg när du satt hemma i Indiana och darrade över de irakiska massförstörelsevapnen.

Har du skrivit några inlägg om behovet av att med våld störta exempelvis den Saudiska diktaturen, borde väl vara lika angeläget som att störta Saddam Hussein. Kul om du kunde visa upp dom för mig, eller dessa kanske du sparar för insändarsidor i USA-pressen?

Men för att återvända till min utgångspunkt, jag uppfattar A-K/Tikotzinskys/BR:s tystnad i frågan som att de inte önskar se någon preemptive strike mot Israel utan vill istället att vi i just detta fall ska stå passiva tills det att folkmordet i Gasa och Västbanken är ett faktum.

Bulten i Bo sa...

Visst är dom för gulliga, skrivbordsgeneralerna GT och BR!

Hoppas ni får många krigsleksaker i julklapp!

G. Tikotzinsky sa...

Bulten,

Israel är fullt upptagen med sitt närområde. Landet har inga ambitioner liknande Sveriges att projektera icke-existerande makt runt om i världen.

Vad gäller "skrivbordsgeneraler:" Jag ber att få erinra Stinger-incidenten.

Anonym sa...

Ulf, detta börjar likna personangrepp. Bulten i Bo, du behöver hjälp.

A-K Roth

Ulf Bjereld sa...

Well, en och annan formulering av flera deltagare borde nog ha förblivit oskriven. Jag väljer att nu stänga diskussionen på denna bloggpost.