I valrörelsen framställde sig folkpartiet och kristdemokraterna som garanter för att en moderatledd borgerlig regering inte skulle smita ifrån löftet om en svensk biståndsnivå på en procent av BNI. Till exempel lovade man att skuldavskrivningar inte skulle genomföras genom att pengar togs från andra biståndsinsatser, utan hållas utanför biståndsramen.
I dag antar riksdagen biståndsbudgeten och skuldavskrivningarna räknas - tvärtemot vad fp och kd lovade - in i biståndsramen. Ingvar Svensson (kd) konstaterar i DN en aning yrvaket att ”regeringen består av fyra partier och moderaterna var på en annan linje”. I samma artikel beskriver Birgitta Ohlsson (fp) beslutet som ”en engångshändelse”.
För oss som tidigt varnade för att en moderatledd borgerlig regering skulle innebära en mindre generös biståndspolitik känns situationen inte skadeglad utan bara trist. Särskilt kristdemokraterna som investerat så mycket av sitt förtroendekapital i denna fråga borde skämmas. Förhoppningsvis gör man det också. Ordentligt.
2 kommentarer:
Reinfeldt slog också vid minst ett par tillfällen under valrörelsen (under SVT:s respektive TV4:s utfrågning) fast att stopplagen inte skulle slopas (eller snarare att akutsjukhus absolut inte ska privatiseras).
Och det tog inte mer än tre månader innan Hägglund kungjorde att den just ska det. Ljög Reinfeldt rakt ut, eller körde socialministern över sin regeringschef?
Ja, säg det. Man skulle behöva titta på de exakta formuleringarna för att kunna spekulera mer begåvat om densaken. Men såsom regeringspolitiken bedrivits hittills har jag mycket mycket svårt att se Göran Hägglund köra över Fredrik Reinfeldt.
Skicka en kommentar