Visitationszoner och anonyma vittnen bör inte införas

Idag presenterade regeringen och SD ett så kallat trygghetspaket baserat på Tidöavtalet. I paketet ingår att nu utreda införandet av anonyma vittnen och visitationszoner i syfte att bekämpa gängkriminaliteten.

Möjligheten att använda sig av anonyma vittnen finns redan i våra nordiska grannländer, men utnyttjas sällan eller aldrig. Anonyma vittnen påverkar bevisvärdet påverkas negativt, rättssäkerheten hotas och det är erfarenhetsmässigt svårt att garantera anonymitet. 

Frågan om anonyma vittnen utreddes så sent som 2021. Justitierådet i Högsta domstolen Stefan Johansson menade då att anonyma vittnen inte borde tillåtas. Nackdelarna var för stora ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Eller som en av Sveriges tyngsta jurister, nuvarande riksmarskalken Fredrik Werzäll i DN för bara några veckor sedan: De länder som har anonyma vittnen använder det mycket sällan. Det är inte uteslutet att det kan ha effekter på marginalen. Men bevisvärdet påverkas. Bevisvärdet blir högre om såväl parter som rätten känner till identiteten. Nu blir det Fredrik Werzäll som tilldelas utredningsuppdraget om att införa ett system med anonyma vittnen.

Bara för ett år sedan var Liberalerna emot idén med visitationszoner. Sådana zoner förstärker stigmatiseringen av de bostadsområden där de kan komma att användas och innebär ett allvarligt ingrepp på individens integritet - att bli kroppsvisiterad utan att det finns någon misstanke om brott. Det finns heller vad jag känner till inget stöd för att visitationszoner skulle påverka brottsligheten på ett signifikant sätt. Men Jimmie Åkesson anförde ändå i P1 Morgon i morse på fullt allvar att visitationszoner kan ha "en avgörande effekt" för att komma åt gängkriminaliteten. Avgörande effekt? Tror han på det själv? Det får vi inte veta, för den naturliga följdfrågan ställde aldrig journalisten.

Det gäller att stå emot den repressiva omläggningen av svensk kriminalpolitik som nu pågår. Jag noterar med glädje att Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi är kritisk till anonyma vittnen och visitationszoner. Bra - Socialdemokraterna har alltför länge traskat patrull efter Moderaterna och SD i en fåfäng tävlan om att framstå som mest beslutsam i kampen mot gängkriminaliteten.

Nej, SCB:s partisympatiundersökning är inte "beställd av DN"...

Idag presenterade SCB sin första partisympatiundersökning efter valet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 52.0 procent, Tidöpartierna 46.1 procent. Socialdemokraterna samlade ensamma 34.6 procent, partiets bästa resultat i SCB på över åtta år.

Det är noterbart att de tre rödgröna partierna ensamma samlar 46.6 procent, det vill säga mer än vad de fyra Tidöpartierna samlar tillsammans.

Den första SCB-mätningen efter ett val är sällan särskilt betydelsefull. Mandatperioden är lång, och såväl partier som medier och väljare vet att mycket kommer att hända. Ändå väcker mätningens resultat - med ett tydligt övertag i opinionen för oppositionen - starka känslor. Så snart jag i en neutral tweet i morse kommunicerat resultatet började raljanta och föraktfulla kommentarer strömma in, till exempel Beställd av DN, så den litar man inte så mycker på. (Jag hade länkat till en artikel i DN.)

Nej, SCB:s partisympatiundersökningar är naturligtvis inte beställda av DN. Det känner den person som påstod så i den ovan citerade tweeten sannolikt till. Hens tweet fyller i stället tre funktioner. För det första - att ifrågasätta att oppostionen faktiskt har ett övertag i opinionen just nu. För det andra: Att ta bort fokus från det aktuella opinonsläget och i stället diskutera "partiska medier". För det tredje: Uppmuntra mig till att ge mig in i grisbrottning (det vill säga ge mig in i en diskussion som smutsar ner mig lika mycket som den som lockat in mig). Kanske lyckades hen med det tredje - jag sitter ju här just nu och skriver dessa rader.

De senaste veckorna har varit en tung tid för regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna. Mycket av debatten har kretsat kring löftesbrott. Vi vet från statsvetenskaplig forskning att politiker i allmänhet håller sina vallöften. Men det högkostnadsskydd för elpriser som skulle vara på plats i november blev varken ett högkostnadsskydd eller några pengar i plånboken förrän tidigast i februari. Den snabba sänkningen av priset på bensin med 5-6 kronor litern stannade vid 14 öre från den 1 januari. Nej, det är mot denna bakgrund inte konstigt att samtliga Tidöpartier har tappat opinionsstöd i förhållande till valresultatet. 

Det är viktigt för tilltron till det demokratiska systemet att partier avstår från populistiska och verklighetsfrämmande vallöften som de inte kan uppfylla efter valet. Anders Holmbergs intervju med Ebba Busch i SVT:s 30 minuter igår visar vådan av att lova sådant som man inte kan hålla.

Socialdemokraterna har hittills kunnat begränsa sin oppositionsinsats till att sitta på parkett och äta popcorn. Det kan fungera ett tag till. Men på sikt krävs förstås att partiet framställer sig som ett kraftfullt, energiskt och trovärdigt alternativ till sittande regering. Det ska bli spännande att se hur partiet tänker kombinera oppositionsrollen den hårde kritikern med rollen av den statsmannaktiga, konstruktive samarbetspartnern. Till det temat återkommer jag i en senare text.