2019-05-16

Trist att M begär misstroendeförklaring, i stället för att invänta KU:s granskning

I dag meddelade moderatledaren Ulf Kristersson att partiet begär misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i riksdagen. Moderaternas motivering är Annika Strandhälls agerande i samband med att Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler för ett år sedan skildes från sitt uppdrag.

Möjlighet till misstroendeförklaring är ett viktigt demokratiskt redskap, där riksdagen får möjlighet att utkräva ansvar av enskilda ministrar. Men för att misstroendeinstrumentet ska fungera som det är tänkt krävs förstås att det används med återhållsamhet, och inte används som ett medel i den inrikespolitiska striden.

Vid sidan av möjlighet till misstroendeförklaring kan riksdagen genom Konstitutionsutskottet (KU) granska och "pricka" enskilda ministrar. Just nu granskar KU Annika Strandhälls agerande i samband med att Ann-Marie Begler tvingades avgå.

Det är djupt beklagligt att Moderaterna inte inväntar Konstitutionsutskottets granskning, som kommer att vara klar inom några veckor. Dels eftersom riksdagen nu får ett sämre underlag att förhålla sig till i samband med omröstningen än vad man hade fått om man inväntat KU:s betänkande. Dels eftersom moderaternas agerande nu får ett drag av bristande seriositet och valtaktik över sig - varför i fridens dar inte vänta de få veckor som är kvar till KU:s granskning kommer, om inte syftet är att framstå som handlingskraftiga inför väljarna i slutspurten av valrörelsen?

11 kommentarer:

Anonym sa...

Själva sakfrågan, hur Begleraffären uppstått, varför, är själva grunden.


- 2004 bildades den nya myndigheten Försäkringskassan, vars tidigare verksamhet omfattats av Riksförsäkringsverket jämte de allmänna länsförsäkringskassorna.

- Socialförsäkringen omfattade år 2009 cirka 481 miljarder kronor, 15 % av BNP.
2010 låg utgifterna på 211 miljarder kr, eller 6 % av BNP). Minskningen berodde på att att försäkringar/bidrag till pensionärer fördes över till den nya Pensionsmyndigheten.

- Försäkringskassan är med omkring 13.000 anställda en av Sveriges största statliga myndigheter, och den största/näst största om man beaktar anslagen.

- Försäkringskassan är sedan 1 januari 2011 en enrådighetsmyndighet med insynsråd.
(ett borgerligt beslut) Myndigheten har därmed ingen egen styrelse, där GD har det yttersta ansvaret för verksamheten och rapporterar direkt till regeringen.
(bara detta säger något om hur viktigt alliansen tyckte det var att inte ha någon mellanliggande styrelse, för Sveriges

Curt Malmborg, (statssekreterare vid Finansdepartementet) blev förste GD 2005–2008.
Därefter:
2009–2011: Adriana Lender. Riksdagsledamot Solveig Zander (C) krävde att Lender skulle avgå pga obalans i Försäkringskassans ekonomi. Lender ville inte fortsätta.
2011–2014: Dan Eliasson, mannen, myten legenden.
2015: Ann Persson Grivas fick vikarieria innan Begler utsågs.
2015–2018: Ann-Marie Begler
2018–tf. Maria Hemström-Hemmingsson.

Det är alltså en mycket strategisk myndighet som påverkar de flesta svenskars ekonomi,
och kassan påverkar så klart statsbudgeten, på fler än ett vis.

- Begler var generaldirektör för Skolinspektionen, med gott anseende.

- Försäkringskassan hade inte haft det enkelt under borgerlig ministär, eftersom de blev styrda av alliansen som en enrådsmynighet med Eliasson vid spakarna.

- Begler rekryterades till Försäkringskassan sommaren 2015, dvs så fort det börjat stabilsera sig efter den lite kaosartade regeringsbildningen. Dvs Begler rekryterades för att styra upp en av Sveriges viktigaste myndigheter, efter 8 år med alliansen.

- I samband med kassans julfest 2017 lät Begler meddela att regeringen var nöjd med F-kassans arbete med att få ner sjuktalen i Sverige.

- I april 2018 fick Begler gå.

- På F-kassans intranät la Begler upp en film där hon meddelade att hon att hon sparkats.

"Det finns kritik mot Försäkringskassan, det kommer alltid finnas kritik mot Försäkringskassan. Det är valtider nu, nu blåser de politiska vindarna, vilket jag personligen nu fått erfara".

"Men jag känner mig väldigt trygg i att den kritik som finns mot Försäkringskassan faktiskt är ganska grundlös"

Det finns ingen vettiga väljare i Sverige som inte tror att våra departement inte används för politikens genomförande dvs styrning, och det är bara att acceptera att något hände våren 2018, både S och M började kana i opinionen.

Alltså, common sense säger att Begler fick gå för att det var valår. Det blir nästan pinsamt att tro att valet och myndighetens tongivande roll för socialpolitik inte spelar roll. S.W

Anonym sa...

KU är det organ som granskar statsråden och utövar en del av riksdagens kontrollmakt över regeringen. Framkommer det att det framförts oriktiga uppgifter i KU-förhör, som kan motbevisas, undergräver detta förtroende ytterligare, och då är frågan vad som händer när KUs granskning är klar. Dvs varför kan inte potentiellt misstroendevotum
riktas då, och svaret är som sagt att då blir det enklare för Fp att slippa undan väljarnas dom.

Men affären är inte bra som den är för regeringen, inte mot bakgrund av händelseutvecklingen för transportstyrelsen, där det väl inte var särskilt smart att säga upp GDn från elefantparken. Vad hade hon för val då, och lojal var hon.

Annika Strandhäll är möjligen just nu, momentant, en belastning för regeringen, men stormar blåser över. om tre år är det valrörelse.
Stefan Löfven kan agera enligt följande:
- Ombilda regeringen, dvs utse en nytt statsråd.
- Invänta misstroendeomröstningen den 28 maj.

Ingenting kommer att ske före EU-valet, så frågan är då om affären påverkar detta, eller om valet sas överskuggar Begler-affären. Den frågan är det Fp och delvis som ska besvara. Förmodligen kommer de värja sig, in i det längsta.

Lägger sig C och Fp, så är det bara att invänta KUs rapport, och det är heller inte något lått beslut, om det kommer att framkomma kritik, och vad sedan tidningarna
kommer att kunna vaska fram. Således kommer det att bli fel för Fp, hur de än gör.
S.W

Anonym sa...


Konstitutionsutskottet granskar:

Följer regeringen och ministrarna reglerna för regeringsarbetet? tex RF och RO.
Utskottet granskar om de ministrar som anmälts har gjort fel eller inte.
Andra områden som KU granskar är grundlagarna, PS, pressfriheten, offentlighetsprincipen
Utskotten följer upp och utvärderar riksdagens beslut. Tanken är att det utskott som förberett ett beslut även utvärderar resultatet.


Konstitutionsutskottets ledamöter

1. Karin Enström(M) - Ordförande
2. Marta Obminska (M)
3. Ida Drougge (M)
4. Erik Ottoson(M)
5. Tuve Skånberg(KD)
6. Matheus Enholm (SD)
7. Fredrik Lindahl (SD)
8. Mikael Strandman(SD)

Regeringen
1. Hans Ekström (S) - Vice ordförande
2. Ida Karkiainen (S)
3. Per-Arne Håkansson (S)
4. Daniel Andersson(S)
5. Laila Naraghi(S)
6. Jonas Eriksson(MP)

Stödpartier
1. Mia Sydow Mölleby (V)
2. Bengt Eliasson(L)
3. Linda Ylivainio (C)

Sålunda 9 ledamöter som stödjer regeringen, och 8 i opposition.
Notera att endera C, Fp eller V har utslagsröst.



tisdag 14 maj - KU-sammanträde - granskning

torsdag 16 maj - KU sammanträde - granskning

16 maj - Finansutskottets sammanträde

21 maj - Finansutskottets sammanträde

23 maj - Finansutskottets sammanträde

27 maj - Interpellationsdebatt

26 maj - EU-val

28 maj - KU sammanträde

28 maj - Socialförsäkringsutskottets och Socialutskottets sammanträde

28 maj - Förtroendeomröstning



KU-20 ligger nog på bordet offentligt första veckan i juni, och blir väl inte enkel att slutjustera, pga av att rapporten kommer att få politiska implikationer, oavsett.
Mot bakgrund av att det är en minoritetsregering och vad som ligger på bordet, jämte behoven att vässa sig inför EU-valet, så kommer nog fler än ett statsråd att få sina fiskar varma.

Misstroendevapnet är ett ganska kraftfullt vapen. Men som tar tid att ladda om, dvs man ska inte skjuta, om det inte finns chans till träff. Så allt hänger på Folkisarna, eftersom C inte enkelt kan lira i en egen division, men om vi ska gå på den väg Lööf börjat vandra, så inser hon att 2022 inte kommer att dansas med UK och M, så hon kommer få svårt att sänka Strandhäll :-)

Regeringschefen kan så klart kontra genom att utlysa extra val, eftersom det är hans eget statsråd, och själva misstroendet ytterst handlar om att om Löfven inte anser att Strandhäll gjort något fel, så ska hon sitta kvar, men om det framkommer uppgifter i KU, om att statsrådet varit ute och cyklat för långt ut i tassemarkerna, och inte entledigar statsrådet, så lär det väl egentligen handla om ett misstroende för statsministern själv, och då hamnar ju C och Fp onekligen i en underlig dager.

Fp är livrädda för både EU-valet, valet av ny partiledare, och inte minst ett hot om analkande extraval, så det blir inte enkelt för de små partiklarna, i synnerhet inte som det vr Fp so karskt mälde Strandhäll till KU. Den som lever får se. S.W

Anonym sa...

Begler fick lämna sitt jobb för ett år sedan,
- hon hävdar att hon fick sparken.
- statsrådet hävdar samförstånd.

bara här blir det vajkalle för en vanlig väljare, om hur man kan vara oenig huruvida ett samförstånd föreligger, eller inte.

- Annika Strandhäll har ändrat sin version med tiden.

- C + Fp var mycket fräna kritker inför valrörelsen.

- Fp har anmält Strandhäll till KU, innan regeringsbildningen var klar.

- Strandhäll har vittnat i KU

- efter detta har tre tidigare chefer inom Försäkringskassan publicerat detaljerade redogörelser som vitsordar att Begler fick gå av politiska skäl. Utöver detta påstående att Strandhäll farit med osanning i KU.

- Nu riktar UK misstroende under statsministerns frågestund, och detta beror rimligen på uppgifter som framkommit, som ännu inte blivit kända, om hur man resonerar i KU, och gur lojaliteten ligger. Rimligt att anta att i vart fall C velat mildra kritiken, så då är det Fp som har utslagsröst i KU, och då sätter M in en extra (ut)press, inför valet, som inträffar 2 dagar före förtroendeomröstningen.

Misstroendevotum finns ett val att göra. lägga ner eller rösta för att entlediga Strandhäll. Det måste vara 175 för att fälla, dvs om Fp röstar för att fälla och C lägger ner, så blir det 174 för UKs förslag, och det är väl mest sannolikt, att sprickan i alliansen därmed djupnar :-)


Konstitutionsutskottets granskning om ca 3-4 veckor blir därmed underlig, dvs om det framkommer allvarlig kritik, och det dessutom framkommer ännu mer överraskningar i media.

En misstroendeomröstning föregriper KU:s arbete, och kommer, so oder so, att påverka KUs granskning, eftersom om C gular ut sig, så ska detta sedan motiveras, och Fp har trots allt utslagsrösti KU.

Anders W Jonsson kallade Strandhälls förklaringar för dumheter och trams
Jan Björklund gav ett vallöfte - att en borgerlig regering skulle återanställa Ann-Marie Begler.

- PM Nilsson anför ett hyfsat starkt argument, som kan påverka EU-valet, ja tom utnyttjas av länder i EU som regeringen själv kritiserat:

"Kritiken från svenska partier mot länder som ingriper mot institutioner
som åtnjuter lagskydd är med rätta hård.
Premiärministrar ska inte avskaffa domares anställningsskydd och inte attackera universitet. Och en svensk regering ska inte sparka en generaldirektör bara för att det närmar sig val."

Det blir spännande för värderingsvalet minsann.
S.W

Anonym sa...

Den enda förklaring jag hört av Annika Strandhäll, är att Ann-Marie Begler gjort ett bra jobb, men att försäkringskassan behövde en nystart. Fantastiskt bra förklaring tycker jag.

Kjell Eriksson

Anonym sa...

Det var nog så att det var på gång att bli en relativt ordinär granskning av Strandhäll, som skulle innehålla kritik, som sannolikt skulle vara möjlig att svälja för S (och C+Fp), eftersom Löfven vill ha kvar sin minister, och samarbetet kräver viss lugn och ro i båten.

Vad de sannolikt inte var eniga om i KU var hur kritiken skulle framföras, eftersom C+Fp+V måste vara överens, för att inte oppositionens uppfattning i KU skulle vinna bifall. Så lugnt var det en kalkylerbar ekvation, men så kom då de här tre breven.

Dvs det ha visst dykt upp nya omständigheter senaste veckan, det går inte att förklara bort, och det var väl bl.a det som SvD fnissade åt.

En tidigare GD jämte rättschefen, är inte vilka som helst och har tillsammans framfört uppgifter i ärendet som slår undan mattan på Strandhälls vittnesmål, det är det som är det lilla problemet. Att stadsrådet farit med osanning i KU vid granskningen av hennes eget fögderi, där hon vill sitta kvar, motiverar helt enkelt ett misstroendevotum, att bevisvärderingsfrågan i KU, kom i helt nytt ljus, vems uppgifter som stämmer.

Det har helt enkelt framkommit uppgifter till KU, som blivit offentliga, som innebär att själva granskningsprocessen, tillkommande omständigheter som som innebär att KU-ärendet blivit en än svårare nöt att knäcka.

Även om en svarande i KU inte vittnar under vittnesed, så förutsätts vederbörande tala sanning, vid riksdagens skrank. Kullkastas ett vittnesmål i egen sak, bevisligen,
så övergår nog frågan från KU-juridik, till politik, förtroende prövas skarpt, eftersom
det sätter samarbetet i regeringsfrågan på prövning.

Det är alltså nya omständigheter som framkommit den senaste veckan, som inte tidigare framkommit i den årslånga processen. Detta kommer KU att pröva oavsett, och det har nog inte förenklat förmågan att komma överens om en skrivning som går att svälja.

Att inte avvakta KU-granskningens slutredovisning, utan rikta misstroende dessförinnan, innebär förenklat att C+Fp+V offentligt måste ta politisk ställning i en skarp votering, något de hade kunnat göra även efter granskningen var klar. Så nu påverkar detta den "juridiska" granskningen i KU, som trots allt i slutändan är ett kompromisshantverk i utskottet, där man ska försöka enas, så gott det nu går. S.W

Anonym sa...

Nä, det här blir tidernas rävspel, som det lite går att fundera på, om någon har kontroll över, till på köpet EU-val den 26e. Ockham säger att C helt enkelt inte har bestämt sig riktigt, av en rad skäl, att C helt enkelt:
- behöver betänketid
- vill vänta och se, om ngt nytt framkommer i media, som är vad som spelar egentlig roll
- riskminimera,
- förankra beslutet i riksdagsgruppen, om det råder oenighet (jmfr FRA-lagen)

Trots allt är EU-valet viktigt, och viktigast av allt för Folkpartiet. Men C går in för två platser, och är trots allt ansatta av M, Kd, Fp och Mp. dvs hur det går i EU-valet, kan också komma att påverka C ställningstagande.

21 maj - Finansutskottets sammanträde
21 maj - Cs riksdagsgrupps sammanträde

23 maj - Finansutskottets sammanträde

26 maj - EU-val

27 maj - Interpellationsdebatt, om Strandhäll inte avgått nu, anar man nog utfallet

28 maj - KU sammanträde
28 maj - Socialförsäkringsutskottets och Socialutskottets sammanträde

28 maj - Cs riksdagsgrupps sammanträde
28 maj - Lööf håller hov på presskonferens

28 maj - Förtroendeomröstning

4 juni - KUs granskning offentlig.

SW

Anonym sa...

Det är ju ändå en del på spel, en ekvation som ska bli intressant att följa.
- C har gjort en inmutning på Fps OCH Mps planhalva under fru Lööf
- C har under Lööf försökt (kopiera) och utmana M, inte minst genom idéprogram.
- Andelen mandat för Mp+Fp+C tillsammans* är: 60 - 70
- Mp + Fp har problem med spärren, Mp för att de regerar, Fp för att de är splittrade.
- Det vägval som C+Fp gjorde inför 2019 är beroende av varandra, dvs bägge partier
- valda ett inte regera med UK, utan valde att stödja Löfven
- Mp+Fp+C har samma inställning i migration, som också är en kabinettsfråga.
- Bgge partier valde att inte ingå i regeringen.
Bäge partier är samtidigt måna om att behålla sin borgerliga profil.

Om Fp ändrar policy, så påverkar detta C, och vice versa. Samtidigt har bägge intresse att driva självständig politik utanför överenskommelsen, där alltså regeringen + V har
två mandats övervikt, men Sd är absolut vågmästare. I utskotten har regeringen + C+Fp 8 röster mot oppositionens 8, där V har utslagsröst. Om endera C eller Fp byter sida, har oppositionen majoritet i utskotten = 9, även om V stödjer regeringen.

Nu är det klart att Ullenhag kandiderar, och den falangen ville nog helst ligga lågt med detta före valet. Dvs om Fp inte klarar spärren, kanske inte Ullenhag kandiderar, medan om de klarar sig, så kanske det finns hopp för DN och Stockholmsfalangen, att fortsätta
på det inslagna spåret.

Innebär just nu att C nog helst av allt inte vill fälla Strandhäll, eftersom C sitter på ett förhandlingskort gentemot S, och dessutom har andra planer. Dvs fru Lööf räknar med:
- att S ska tappa i opinion denna period, pga uppgörelsen.
- att M ska tappa ner mot 15, så att det går att utmana M om statsministerposten.

Om C ska växa, (tillsammans med Fp + C som är ett nollsummespel), går det att utesluta:
- V
- Sd
- Kd
Återstår S och M.
Det är väl rätt uppenbart att C valt att ta konfrontation med M,och tagit fram fredspipan med S. Så nu när Ullenhag äntligen dykt upp ur skuggorna, så handlar
ekvationen för C den 28e att avtakta EU-valets utfall. Fp har redan tagit ställning,
men C kan gå en egen väg, dvs om Fp klarar sig, klarar sig inte Fp i EU-valet är det tveksamt om Björklunds adept kan övertyga resten av gänget utanför Stockholm.

Klarar sig Fp, ökar sannolikheten att fru Lööf väljer att ligga lågt med Strandhäll, för
att ge M en näsbränna, eftersoom om hennes mål är att bli statsminister, så ser det inte väldigt ljust ut att bli det med stöd av M+Kd. Så då återstår helt enkelt att söka stöd på annat håll, och frågan är då om det går att tvinga ner S under 20% 2022?


* Mandat för Mp + Fp + C från 1991 - 2018
----- -91 * -94 * -98 * -02 * -06 * -10 * -14 * -18 *** -22 min -22 max
Mp ... 00 -- 18 -- 16 -- 17 -- 19 -- 25 -- 25 -- 16 ---- 00 ---- 20
Fp ... 33 -- 26 -- 17 -- 48 -- 28 -- 24 -- 19 -- 20 ---- 00 ---- 20
C. ... 31 -- 27 -- 18 -- 22 -- 29 -- 23 -- 22 -- 31 ---- 25 ---- 32

CFpMp: 64 -- 71 -- 51 -- 87 -- 76 -- 72 -- 66 -- 67 ---- 30 ---- 70
Sd/NyD 25 -- 00 -- 00 -- 00 -- 00 -- 20 -- 49 -- 62 ---- 60 ---- 70
Diff : 39 -- 71 -- 51 -- 87 -- 76 -- 52 -- 17 -- 05 --- -30 ---- 00

Dvs vägställningen mellan blocken avgörs även av om firma Mp+Fp+ blir
mindre tillsammans än Sd, och det ser ju onekligen ut som att det är
på väg att inträffa. Svensk politik kommer att fortsätta att handla
om en folkomröstningen om migration, och om vems fel det är att
integrationen inte fungerar som det är tänkte enligt den nyliberala
bibeln. Det är alltså fel på löner och arbetsrätt? S.W

Anonym sa...

Än så länge har inte M+Kd+kd minskat i opinionen, så C har väl dilemmat att den nya uppgörelsen har gjort det svårare att nalla röster från M. Det är därför som det är så spännande att fundera på var fru Lööf ska hitta nya marknader av sympatisörer..

Gisses vad det ligger i luften, att försöka komma åt M, dvs om C väljer att inte fälla Strandhäll är det för att dra undan mattan för U.K, och frågan är då om detta påverkar
valet av ny partiledare för Fp?, där så klart fru Lööf är mycket mån om att finna vägar fram med Ullenhagarna, eftersom Björklund nu tvangs välja sida, före valet.

------- S+V -- M+Kd - MpFpC - Sd -- MKdSd - SVMp
April - 36,0 . 28,0 . 16,1 . 18,1 - 46,1 - 40,1
Mars -- 36,4 . 27,6 . 15,4 . 19,0 - 46,6 - 40,4
Febr. - 37,6 . 26,1 . 15,3 . 19,7 - 45,8 - 41,2
Janu. - 38,3 . 25,8 . 15,3 . 19,0 - 44,8 - 42,1

Efter EU-valet en ny giv, eftersom det är två helt olika ekvationer,
huruvida Fp klarar ribban eller inte, som alltså påverkar sannolikhetsläran för Sabuni eller Ullenhag, som påverkar förutsättningarna att kunna bilda ett mittenblock under Lööf. Gissa varför DN är så måna om att Mp ska gira högerut, gängar sig Mo för mycket med S, så blir det inget att spela med där heller, eftersom Mp ändå inte köper U.K.
som vanligt, bollen är rund. Värderingsvalet lär fortsätta, så länge. S.W

Anonym sa...

Haha, mycket riktigt. Fru Lööf är nog mer harmsen på M än S, att hon "förnekades" att bli regeringschef. Så den nya vägen hon vandrar är att vägra vara 3e violinist. Så klart stängde hon dörren till M redan före valet, kanske redan under AKBs tid. När det nu gick "framåt" för C i EU-valet, och nära nog inbördeskrig med Kd, så handlar det tydligen om att bränna broar, även om en slalomåkare alltid måste kunna skifta snabbt från den ena dalskidan till den andra. När C nu räddar Strandhäll, så är det främst en fjäder i hatten för S. Det är inte säkert att M förlorar på denna, som man får förmoda, kohandel, eftersom det innebär att banden mellan S och C stärks. Nu är ju även Ullenhag ute ur garderoben, dvs Fp är på grön kvist. Då återstår egentligen bara att fundera på vem som vinner och förlorar i nollsummespelet inför 2022. S.W

Anonym sa...

Det är också Notablet att Lööf skickar fram gruppledaren för att motivera beslutet,
från en enig riksdagsgrupp. Men... det som är underligt, är det som ges som motivering till beslutet, motivet.

Att en regering har rätt att flytta på en generaldirektör, utan egentlig orsak.
Just den inställningen kanske man kan ha som politiker mellan skål och vägg,
och sedan om man sköter allt snyggt, får GDn att frivilligt gå med på omdispositioner.
Men, att uttala detta offentligt som C nu gör, är nog inget som ens en socialdemokrat
skulle yppa.
AWJ:
"För kärnfrågan i det här är om regeringen har rätt att flytta på en myndighetschef"
- Och vi tycer i grunden att regeringen ska han den möjligheten.
- Vi är kritiska till beslutet eftersom vi tycker att Begler var en duktig GD.
- Men i grunden är det regeringen som har rätten att utse GD, och rätten att förflytta GD, och därför kan inte vi stödja det här förslaget (misstroendevotum)

Reportern: Det kommer uppgifter om att ministern farit med osanning i KU.

AWJ:
- men det är ju så att kärnfrågan i det här handlar om regeringen har rätt att förflytta en GD.

sw Av detta går att utläsa att våra riksdagsledamöter inte är överens i konstitutionella frågor, i vart fall inte Cs :-) och därmed landar väl frågan i KU, alltså inte längre enbart frågan om förfarandet före valet, som nog ingen är nöjd med. frågan går nu upp en nivå, och handlar om vad som ligger i regeringen handlingsfrihet, och det är väl gott om den saken granskas. Dvs det är en fråga om dels anställningsvillkor för en GD, som är nära nog VD-lika, detta med förtroende. Men, skillnaden är att dessa villkor ytterst vilar på konstitutionell grund, och det vore väl väldigt bra om frågan om "oväld" kommer
upp på bordet. Det skulle sas kännas bra om regering och opposition var överens om regelverket, och är de inte det, dvs det blir en politisk fråga, så återstår då frågan om denna fråga går att pröva juridiskt? Var? :-)

Tycker själv att det skulle kännas bäst om S + M, regeringsbärande partierna var överens i den frågan, eftersom det känns lite sisådär om ett utmanarparti till statsministerposten, som har en jurist som partiledare, har en egen uppfattning i dessa frågor? S.W