Stefan Löfvens sommartal

Stefan Löfvens sommartal i dag söndag syftade till att lyfta fram socialdemokratin som den utvecklingsoptimistiska, moderna frihetsrörelsen i svensk politik. I talet fanns en tilltro till människan, till utbildning och forskning, till globalisering, öppenhet och mångfald. Begreppet "hållbar frihet" lyftes fram igen, men inte lika starkt som när det introducerades i Almedalen i somras.

Det är bra att Löfven lyfter fram den bilden av socialdemokratin. Den svårare uppgiften blir att forma en sakpolitik som lever upp till de förväntningar som retoriken skapar. En sakpolitik som dessutom inte riskerar att urholka jämlikhetsvärdet.

Talet hade många likheter med det som Löfven höll i Almedalen. Han positionerar sig och partiet betydligt närmare mitten av vänster-högerskalan än vad företrädaren Håkan Juholt gjorde. Löfven undvek helt ämnen som är kontroversiella inom socialdemokratin, t ex vinst i välfärden, kärnkraften och vapenexporten. Jag tycker det var synd att Löfven inte lyfte jämställdhetsfrågorna.

Dagen började i moll för Socialdemokraterna, med en nedgång i Sifo på 4.5 procentenheter. Det är ovanligt med större opinionsförskjutningar under de politiskt händelsefattiga sommarmånaderna. En mätning är visserligen ingen mätning. Med eftersom gruppen "osäkra" vuxit så är det troligt att delar av de som strömmade tillbaka till S efter att Löfven blev partiledare under sommaren i stället hamnat i ett väntläge. De dryga 38 procent som S fick i Sifo-mätningen i juni kan också ha varit lite för högt. De rödgröna är 7.7 procentenheter större än det borgerliga blocket och har fortfarande egen majoritet (Jag kommenterar Sifo-mätningen bl a i GP.)

Stefan Löfvens debut i Almedalen

Stefan Löfvens jungfrutal i Almedalen blev en stor överraskning. Vi som hörde honom på Götaplatsen i Göteborg på 1 maj kunde då konstatera att han inte var någon stor talare. Förväntningarna var därför ganska så lågt ställda inför hans anförande i dag. Jag vet inte om han gått på kurs eller fått någon form av rådgivning, men till såväl upplägg som framförande var det en helt annan schwung än på 1 maj. Han är ingen folkuppviglare som Håkan Juholt eller hjärtevärmare som Mona Sahlin. I stället framstod han som en kombination av pragmatikern Tage Erlander och visionären Olof Palme. De socialdemokratiska kärnväljarna kunde känna igen sig samtidigt som presumtiva nya väljargrupper i storstäderna kan känna sig nyfikna och kanske attraherade. Om jag hetat Fredrik Reinfeldt hade jag i dag blivit lite orolig.

Genom den i dag lanserade parollen "hållbar frihet" vill Löfven stärka bilden av Socialdemokraterna som ett trovärdigt grönt, ekologiskt alternativ samtidigt som han påminner om att socialdemokratin i grunden är ett parti för mänsklig frihet och växande. Parollen fick en bra mottagande. För att bli trovärdig i längden måste den leda till politiska reformförslag som är betydligt mer långtgående än de som presenterades i dag.

Noterade också att Löfven tycks undvika att ta upp frågor som är kontroversiella inom socialdemokratin i sina tal. Varken i dag eller på 1 maj nämnde han till exempel frågorna kring vinst i välfärden, kärnkraften eller vapenexporten.

Stefan Löfven har fått en god start. Men opinionsuppsvinget har främst sin grund i att sympatisörer som lämnade Socialdemokraterna under Mona Sahlin och Håkan Juholt nu övertalats att komma tillbaka. Den svåra uppgiften - att etablera partiet på en 40-procentsnivå - är fortfarande kvar.

Jag kommenterar Löfvens tal i Svenska Dagbladet samt läget inom Socialdemokraterna i P4 Extra (tillsammans med Ekots Inger Arenander).