Om Ann Lindes besök i Israel och Palestina

Utrikesminister Ann Linde besöker just nu Israel och Palestina. Det är första gången en svensk utrikesminister besöker Israel sedan Sverige erkände Palestina 2014.

Det är bra om de svensk-israeliska relationerna normaliseras. Sverige bör eftersträva goda relationer med Israel, som ett uttryck för att Israel har samma rätt som andra stater att existera i fred och säkerhet. Goda relationer med Israel förbättrar också Sveriges möjligheter att påverka den israeliska politiken och att bidra till förnyade fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina. Den israeliska ockupations- och bosättningspolitiken bryter mot folkrätten och är ett hinder för varaktig fred i området. Israel har lika liten rätt att bryta mot folkrätten som andra stater, och även Hamas folkrättsbrott i form av raketbeskjutning mot civila mål i Israel ska förstås kritiseras.

Det finns två orsaker till att vi nu ser en tendens till normalisering av de svensk-israeliska förbindelserna. För det första har Sverige under senare år aktivt eftersträvat en sådan normalisering. För det andra har Israel fått en ny regering. Benjamin Netanyahu är borta från makten, och den nya regering har inte behov av att "straffa" Sverige för erkännandet av Palestina. Ett skäl till att Israel reagerade så starkt på det svenska erkännandet var ju att Israel ville avskräcka andra EU-stater från att följa Sveriges exempel.

Låt oss hoppas att regeringsskiftet i Israel inte bara leder till förbättrade relationer med Sverige utan, än viktigare, också innebär bättre förutsättningar för förhandlingar mellan israeler och palestinier. Syftet med sådana förhandlingar är att etablera den tvåstatslösning som är den enda möjligheten  att åstadkomma en varaktig fred.

En blåbrun sörja?

Det är mycket nu.

För några dagar sedan avslöjade Göteborgs-Posten att SD Göteborgs valberedning placerat Lena Ferm på fjärde plats inför riksdagsvalet nästa höst. Lena Ferm tvingades för ett par år sedan i hast lämna sina politiska uppdrag för Moderaterna, då hon gillat och spridit hatiska och rasistiska inlägg på sociala medier. Men i SD är hon välkommen och lanseras till och med som riksdagskandidat.

I går avslöjade tidskriften Expo att en tjänsteman på SD:s riksdagskansli är aktiv i vit makt-rörelsen. Det är bra att SD stänger av och inleder uteslutningsärende när en medlem och anställd har samröre med rasideologiska organisationer. Men SD borde kanske fundera på varför personer aktiva i vit makt-rörelsen söker sig just till just SD och inte till något annat parti. (En del moderater har försökt göra sig lustiga över att den aktuelle vit makt-aktivisten för 22 år sedan var aktiv i Miljöpartiet. Men som Erik Helmerson skriver i DN är ju poängen att personen i fråga från början inte var högerradikal - det var först när han radikaliserades som han sökte sig till just SD.)

Och idag berättar SD-riksdagsledamoten Björn Söder en tårdrypande historia om att han åkt med en buss där chauffören satt på sin CD (!) och spelat arabisk musik. Björn Söder kräver nu att busschaufförer ska spela "neutral musik" så att svenskar "förstår vad de sjunger om". Björn Söder har fått ta emot mycket hån för sitt utspel. Hur troligt är det att en busschaufför i dag har en "CD" med sig och spelar musik på? Vilken musik är "neutral" och vilka språk andra än svenska får förekomma i chaufförens musikval? Hur är det med franska och tyska? Och hur går det för skånska artister - många svenskar har ju svårt att förstå skånska.

Värst är att Björn Söder lägger hashtagen #islamiseringenavSverige till sitt inlägg. Inte bara för att islamister snarare förbjuder än tillåter musik - utan främst för att Björn Söder vill antyda att varje uttryck för arabisk kultur (de sjunger på arabiska) jämställs med islamisering.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill till varje pris undvika att deras samarbete med Sverigedemokraterna beskrivs som ett blåbrunt samarbete. Men de senaste dagarnas händelseutveckling ger argument åt dem som vill använda benämningen "blåbrun" och benämna samarbetet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som en blåbrun sörja. 

SD har fasligt svårt att tvätta bort sin rasism

I dagarna blev det känt att SD Göteborgs valberedning placerat Lena Ferm på fjärde plats inför riksdagsvalet nästa höst.

Lena Ferm är inte vilken politiker som helst. För drygt två år sedan tvingades hon i hast lämna sina uppdrag för Moderaterna i Göteborg, då det avslöjats att hon gillat och spridit hatiska och rasistiska inlägg på sociala medier. På Twitter påstod hon, berättar GP, att de flesta människor som invandrar till Sverige är analfabeter. Hon har gillat bilder med blågula hakkors och inlägg som "Bossarna flyttar alla negrer från Ekvator området" och "SPARKA ISLAM ut ur Sverige", samt delat bilder som talar om den "arabiska invasionen" i EU.

Bara ett halvår efter att hon tvingats lämna sina uppdrag för Moderaterna välkomnades hon med öppna armar av Sverigedemokraterna. Det vore odemokratiskt att neka folk att vara medlemmar, sade SD:s distriktsordförande i Göteborg Pernilla Taxén Börjesson. Själv betraktade Lena Ferm sitt agerande som "harmlöst". 

När nu Lena Ferm lyfts fram på fjärde plats av valberedningen för SD Göteborg försvarar Pernilla Taxén Börjesson beslutet bland annat med att Ferm "skärpt till sig" och att även tjänstemän "i Filipstad eller var det var" talat om invandrare som analfabeter.

Nu lär inte Lena Ferm hamna i riksdagen. Sverigedemokraterna går fram med en gemensam nationell lista i riksdagsvalet, och den lokala valberedningens förslag är bara ett underlag som skickas till den nationella valberedningen. Men att Lena Ferm efter sina uttalanden och sitt spridande av rasism och hat på nätet ändå så oproblematiskt lyfts fram av Sverigedemokraterna i Göteborg vittnar om hur svårt SD har att frigöra sig från sina rasistiska rötter. 

Sverigedemokraterna är ett parti impregnerat av rasism, brukar jag säga. Och jag står fast vid det. Moderaterna och Kristdemokraterna - och inte minst Liberalerna - borde verkligen fundera över vem de satt i båten och vart färden bär.