Ändå finns det de som klagar på att svenska media ger Greta och hennes aktion alldeles för stor uppmärksamhet. Journalisten Johanna Frändén kommenterar i dag på Twitter (@juanitafranden) dessa klagomål på ett klokt sätt: Kritiken mot en påstådd Greta Thunberg-fixering i Sverige kommer lite på skam när man ser sig runt i världen. De stora europeiska medierna följer varje steg hon tar. I Frankrike går inte en dag utan Greta-nytt. Finns knappt ett magasin värt namnet som inte haft henne på omslaget.
Johanna Frändén noterar också att nyhetsrapporteringen i stor utsträckning hänger samman med tidningarnas politiska plattform, där konservativa tidningar som franska Le Figaro, brittiska Telegraph och italienska tidigare Berlusconi-ägda Il Giornale är mest kritiska.
Jag tror att de som är negativa mot Gretas aktion och den uppmärksamhet den får är det utifrån två, delvis sammanhängande, perspektiv. Dels handlar det om bilden av klimathotet överhuvudtaget, där delar av den populistiska och auktoritära högern anser att klimathotet överdrivs. Dels handlar det om att Greta och hennes manifestation är just auktoritetsnedrivande - eller som Greta själv uttryckt det: We can’t save the world by playing by the rules, because the rules have to be changed.
Sedan kan man förstås som enskild människa vara orolig över hur en så ung människa ska förmå hantera de stora påfrestningar som uppmärksamheten och det makalösa genomslaget innebär. Men det är en annan sak.
8 kommentarer:
De som anser att klimathotet är överdrivet kommer från hela den politiska skalan - från höger till vänster. Klimathotet är inte en politisk fråga, utan en vetenskaplig-empirisk fråga. Än så länge saknas empiriska bevis för att världen håller på att värmas upp, och likaså saknas bevis för hypotesen att människans CO2 utsläpp påverkar klimatet nämnvärt. Det är utifrån detta perspektiv som vi empiriker avfärdar hela klimatkrisen som ett irrelevant non-issue.
Vad gäller Greta, så är barnet bara ett verktyg för (och offer för) en mycket skicklig PR-kampanj igångsatt av hennes föräldrar och en PR-man för att tjäna pengar.
Homo Economicus
Håller med Homo Economicus. Kanske blir det en film så småningom eller en serie på Netflix.
Blir det tillräckligt med klirr i kassan så kanske Greta inte behöver gå tillbaka till skolan utan blir 'set for life'. Gissar att de kommer att skratta hela vägen till banken.
Ulrika
Tja... hm... Varför anonym... varför så kategorisk... om framtiden vet vi ju inte... varför lite grand av försiktighetsprincipen... detta hittade jag att jag tydligen skrev 2008... inte så dumt... Det som människor konsumerar är koncentrationer och strukturer. Därför har alla behov av att rätt saker, finns på rätt plats vid rätt tid. Alternativt är att valfritt kunna förflytta sig själv.
Det är knappast möjligt att ha en långsiktig ekonomisk tillväxt, om man inte på alla sätt försöker kombinera den med en ekologiskt hållbar utveckling. Därför behövs det global hushållning med de av naturen lagrade resurser som hämtas upp från geosfären, och att de naturresurser som finns inom den begränsade jordytans biosfär ges hållbara möjligheter att förnyas och att mångfalden bevaras. Utan att vi tidigare riktigt ha förstått omfattningen, så är en stor del av jordklotets odlingsjord, flod- och havsresurser, färskvatten, atmosfär, klimat osv., utsatt för allmänningens kortsiktiga dilemma.
Om nuvarande ekonomiska tillväxt - och därmed en stor del av de traditionella infrastrukturella och sociotekniska systemen och dess logistik - inte snarast förändras och förbättras, så utarmas och utökas vars och ens livsnödvändiga försörjningsomland bara mer och mer. Majoriteten av dem som bor och lever inom nord- och västländerna, har ju redan alldeles för stora ekologiska fotavtryck foot- och foodprint, för att jordklotets resurser skall kunna räcka till för alla.
Något som rimligen bör diskuteras mer, är möjligheterna att fortlöpande försöka optimera förhållandet mellan tillgänglighet och rörlighet Accessibility vs Mobility. Varför satsas det fortfarande nästan enbart på ökad rörlighet vägar mm., utan att ökad tillgänglighet diskuteras och debatteras som ett tänkbart alternativ eller komplement? Varför diskuteras exempelvis inte en fortlöpande anpassning och samordning av alla de olika sociotekniska systemen och logistiken? Ett långsiktigt alternativ är kanske då att det finns mycket större möjligheter att enkelt kunna välja gång- eller cykelavstånd till arbetsplatsen, dagis, dagligvarorna, utbildningen och kulturen.
Med ökad rörlighet menas ofta att lätt och snabbt ta sig från en plats till en annan. Skillnaden mellan hastigheten 25 km/h och 75 km/h - allt annat lika - är att energibehovet vid 75 km/h ökar med 27 gånger! Samtidigt som cykelåkning bevarar hälsan och konditionen, så minskar utsläppen av växthusgaser, stoft mm., när tillgängligheten ökar om avstånden minskar.
Ett i längden enkelt, ekonomiskt och ekologiskt effektivt alternativ - är enligt min mening - är att alltid dygnet runt ha närbelägna "hämtställen", där man själv eller någon annan hämtar hyr, leasar och återlämnar för återanvändning och återvinning det som man för tillfället behöver och önskar sig.
Tillverkningen och leveranserna till och från hämtställena med montering, uthyrning, service o underhåll, demontering för återvinning mm. bör i framtiden kunna ske "spårbundet" tåg, spårtaxi, balktrafik, linbana, och helt utan mänsklig medverkan i själva tillverknings- och flödesprocesserna alltså på motsvarande sätt som nuvarande leveranser av vatten/avlopp, gas, el, tv-bild, radio-ljud, telefon, övrig IKT mm.
De nuvarande infrastrukturella transportsystemen och sociotekniska systemen boplats vs arbete, studier, fysiska basbehov, kultur osv., bör rimligen därmed förändras så att kostnaderna för boendet i stora och medelstora städerna minskar. Samtidigt bör mängden och mångfalden av attraktiva arbets- och aktivitetsplatser som kan nås inom gång- och cykelavstånd byggas upp längs städernas tillfartsleder inom de övriga kommunerna.
Enda möjligheten för att med tiden drastiskt kunna minska städernas boendekostnader, är kanske att 20 - 40 flyttar ut längs tillfartslederna, samtidigt med att de infrastrukturella och sociotekniska systemen och logistiken målmedvetet anpassas och effektiviseras.
AV UNO HANSSON 27 SEP 2008 13:00 tja... inte så dumt...eller?
Kul för Greta på ett personligt plan, men det är lite konstigt, denna idoldyrkan.
Håller tummarna för att hon landar med fötterna på jorden, och fortsätter harva
med det jordiska. Att vara idol eller symbol innebär förvisso att man blir upphöjd och uppmärksammad, men det finns även nackdelar av att bränna krut för tidigt. Resande är en sak, men nu gäller det att fundera på hur varje individ kan minska sin totala energibelastning på moder jord, det är sas ingen direkt ny fråga. Det ekonomiskt arma 70-talet hade ingen vidare tillväxt, så fick vi kreditexpansionen och avregleringen av finansmarknaderna 1979-1980, varför priset på pengar gick ner. Så fick vi 80-talet, och
novemberkuppen 1985, och en försenad kreditexpansion i Sverige som slog slint 1991. Sedan fick vi 1990-talet, och så kom 2000-talet. Häpp 2007, med nya kreditformler, och det gick väl vägen den gången med. Men i grunden handlar det om att låna ut pengar för konsumtion:
Ränta (priset på pengar) = Inflation + Risk + Bankens vinst/avkastning.
Om inflationen är nära noll, och risken nära noll, så blir räntan låg.
Nu är frågan om vi inte har inflation som är dold, även om nu priserna på energi inte direkt står still. Priset på bostäder har ju galopperat, men räknas ej in i inflationen,
så frågan är hur inflationen står till med allt som är återvinningsbart? Fasiken, det går ju inte längre att köpa en flaska vatten, om den inte är i plast, eftersom det är för dyrt med returflaskor av glas, sedan undrar folk varför det finns plast i hav och natur. Nä, bara när kostnaden blir korrekt, priset för släng, utan att slita, blir tillräckligt högt, ändrar vi våra beteenden. Kan man inte vårda, utveckla och underhålla en järnväg, utan måste bygga en ny, för lånade pengar, dvs inteckna framtiden, och ska bygga något som garanterat är slöseri med naturtillgångar, så är något suspekt. Dvs priset på realt kapital för högt, och Kalle-Anka-pengar för lågt. S.W
Greta Thunbergs genomslag är helt otroligt. Jag såg att Barack Obama twittrade om bland annat henne på ”Earth Day”. Självklart beror det stora och snabba genomslaget inte på en eller flera personer utan på att många har varit engagerade i frågan i många år. Till hösten hoppas jag att min bokcirkel ska läsa och diskutera Malena Ernman och familjens bok ”Scener ur hjärtat”. Gretas föräldrar verkar inse faran med hennes stora och snabba berömmelse. Att undvika att flyga är inte det mest gynnande för en sångerska i mina ögon.
Uno Hansson kommenterar mycket bra här. Försiktighetsprincipen bör man inte bortse från när det gäller livsavgörande frågor. Men det skulle vara intressant att veta var Homo Economicus bygger sina anklagelser om PR-kampanj och ekonomiska motiv på. Och hur han förklarar att isarna smälter sex gånger snabbare än beräknat.
Fasiken, vid närmare eftertanke, så får det nog bli, den bästa välgärning som går att göra, för miljön, är att hjälpa Sd med ett miljöpolitiskt program. Det blir så många lager på det, att det galet, alltså filosofiskt intressant.
Är det moraliskt förkastligt att inte påverka de hopplösa och beklagansvärda, med att bli bättre på miljö, bara för att de har ett trasigt förflutet?
Svaret är busenkelt, miljön kommer först,
så länge man inte tar betalt, bär mörka solglasögon och keps, inte är medlem och inte har något annat syfte än miljön, jämte möjligen att retas med Mp, Fp och C-politiker, så är det moraliskt riktigt bra.
Allt ställs på sin spets, får man samarbeta med Sd för att rädda miljön? Sug på den. Fasiken det blir en rättvis gengäld för en hopplös handläggare på Miljöförvaltningen, som fått topplocket att gå. Allt för miljön, och förnuftet. Tänk om någon skulle komma på tanken att Sd en mjukare grön profil som lockar yngre kvinnor. Lite som Ms havererade idéprogram 2011. Dagen garv. Hoppas det inte finns tid, för det skulle inte vara alltför svårt. S.W
"...Vuxnas ansvar är kanske först och främst att bete sig som vuxna människor och inte svara tonåringar med skitdumma, konspiratoriska, rasande och fullständigt ohederliga argument.
Om inte för ungdomarnas skull. Så för min.
För jag vill helst av allt fortsätta slippa bry mig, och det är faktiskt helt omöjligt när ni håller på såhär..."
https://arbetet.se/2019/04/26/varfor-far-jag-inte-strunta-i-greta-thunberg-i-fred/
Det som är riskabelt är väl om hon offrar sin utbildning på bekostnad av det engagemang hon just nu har i miljörörelsen. Hon sätter förstås fingret på något viktigt. Men frågan är ändå om det är värt att göra det på just bekostnad av personlig utveckling, där det ingår att vara trygg med sin kompetens. Att liksom gå genom hela livet och känna att hon väckte en viktig fråga, men där hon saknar kompetensen att eg diskutera frågorna på ett djupare, mer vetenskapligt plan. För i slutänden är det ju ändå vetenskapsmän som måste lösa frågan.
Kjell Eriksson
Skicka en kommentar