Ändå finns det de som klagar på att svenska media ger Greta och hennes aktion alldeles för stor uppmärksamhet. Journalisten Johanna Frändén kommenterar i dag på Twitter (@juanitafranden) dessa klagomål på ett klokt sätt: Kritiken mot en påstådd Greta Thunberg-fixering i Sverige kommer lite på skam när man ser sig runt i världen. De stora europeiska medierna följer varje steg hon tar. I Frankrike går inte en dag utan Greta-nytt. Finns knappt ett magasin värt namnet som inte haft henne på omslaget.
Johanna Frändén noterar också att nyhetsrapporteringen i stor utsträckning hänger samman med tidningarnas politiska plattform, där konservativa tidningar som franska Le Figaro, brittiska Telegraph och italienska tidigare Berlusconi-ägda Il Giornale är mest kritiska.
Jag tror att de som är negativa mot Gretas aktion och den uppmärksamhet den får är det utifrån två, delvis sammanhängande, perspektiv. Dels handlar det om bilden av klimathotet överhuvudtaget, där delar av den populistiska och auktoritära högern anser att klimathotet överdrivs. Dels handlar det om att Greta och hennes manifestation är just auktoritetsnedrivande - eller som Greta själv uttryckt det: We can’t save the world by playing by the rules, because the rules have to be changed.
Sedan kan man förstås som enskild människa vara orolig över hur en så ung människa ska förmå hantera de stora påfrestningar som uppmärksamheten och det makalösa genomslaget innebär. Men det är en annan sak.
