Donald J. Trump har vecklat in sig i en uppmärksammad dispyt med Khizr och Ghazala Khan, föräldrar till Humayun Khan, kapten i USA:s armé och som dödades av en bilbomb under Irak-kriget 2004. Khizr Khan höll med hustrun Ghazala vid sin sida ett känsloladdat tal under Demokraternas konvent där han tog avstånd från Donald J. Trumps politik. Donald J. Trump svarade med att antyda att Khizr Khans hustru kanske inte höll med, med att hon inte hade möjlighet att säga sin mening eftersom paret Khan var muslimer.
Trumps utfall väckte ett ramaskri inom Republikanerna, där även Trumps allierade Chris Christie tog avstånd från uttalandet. Framträdande republikaner har uppmanat Trump att be om ursäkt, eller åtminstone att släppa saken och gå vidare. Men Donald J. Trump har vägrat och i stället bitit sig fast i saken. Trump har också skapat rubriker genom att påstå att Hillary Clinton är Satan.
Flera ansedda republikaner, däribland kongressledamoten Richard Hanna, har förklarat att de tänker rösta på Hillary Clinton i stället för på Trump. Deras motiv kan vara såväl sakliga (de skäms över Trumps uttalanden och hans politik, och de vill inte medverka till att han blir president) som strategiska (de vill inte riskera sin egen ställning genom att förknippas med honom).
Händelserna har allvarligt skadat Donald J. Trumps kampanj. Hillary Clinton har gått fram i de flesta opinionsmätningarna, medan Donald J. Trump har tappat. Den välrenommerade valanalytikern och statistikern Nate Silver bedömer i skrivande stund Hillary Clintons möjligheter att vinna valet till 77.7 procent, mot 51.0 procent för bara ett par dagar sedan. Under samma tid har Donald J. Trumps möjligheter att vinna valet minskat från 49.0 till 22.3 procent. Unibets odds på Hillary Clinton har sjunkit från 1.55 till 1.35, oddsen på Donald J. Trump har stigit från 2.40 till 3.00.
Visst kan Donald J. Trump fortfarande vinna valet. Men det kan också vara så att vi just nu ser Donald J. Trump förlora momentum och att vi i november ser tillbaka på dessa dagar som det tillfälle då Hillary Clinton skaffade sig det övertag som hon sedan behöll fram till valsegern.
Vi kan i alla fall hoppas att det blir så. Men även om Hillary Clinton vinner så återstår det allvarliga problemet. Hur skall vi hantera den grogrund som högerpopulismen växer i, och som bland annat handlar om svårigheterna att i en globaliserad värld värna medborgarnas möjligheter till politiskt ansvarsutkrävande? Den frågan kommer att ha en viktig plats i samhällsdebatten framöver.
9 kommentarer:
Oavsett vem som vinner , så kommer nästan halva väljarkåren vara missnöjd med utfallet.
Samma splittring som i Brexitvalet.
Att media ständigt försöker tala om vilken kandidat som är rätt att rösta på kan få motsatt effekt.
Trotsfaktorn ska nog inte underskattas , det är ju Brexitvalet ett bra exempel på.
Problemet framöver är inte enbart högerpopulismen, utan minst lika mycket vänsterpopulismen. Och islamismen står naturligtvis i en klass för sig som det huvudsakliga problemet inom den överskådliga politiska framtiden.
Halva väljarkåren brukar väl vara missnöjd för det mesta men den här gången kan det blir ännu mindre antal väljare som går till valurnorna. None of the above säger allt fler. Nästa år blir det samma dilemma i Frankrike om slutklämmen blir mellan Marine Le Pen och François Hollande.
Om halva USA:s befolkning blir besvikna om inte Trump vinner finns det verkligen anledning till oro över utvecklingen i USA och konsekvenserna för övriga världen. Frånsett detta så är, som Ulf Bjereld framhåller, stödet för högerpopulismens den viktigaste politiska frågan att hantera. Är det så att all den stora mängden information om världens tillstånd är alltför svår att sortera och tolka och vi känner oss drabbade av beslut vi inte vet var och varför de fattats? Därför söker vi oss till enkla förklaringar och det trygga hörnet. De ökande ekonomiska klyftorna bidrar även till kunskapsklyftor och klyftor mellan politiker och stora delar av befolkningen även om det, åtminstone i Sverige, inte är så många från de kapitalstarka eller högt utbildade som blir politiker.
Nils-Gunnar Andersson
Det bär mig emot, men min tro är att Trump är väldigt beräknande och analytisk, om än på ett psykopat-liknande sätt. Hans uttalande om Khizr syftade förstås till att locka fram ett uttalande från USAs nuvarande impopuläre president, och det fick han ju. Samtidigt lär han ju ha sagt att det var bra och känslosamt tal (Khizr); han verkar mera kritisera omständigheterna runt talet.
I presidentvalet 2008 avstod 45 miljoner amerikaner från att rösta (källa DN). 2,6 miljoner påstod att de inte ens kände till att det var val! 131 miljoner röstade. Grovt räknat så var det alltså nästan 25 procent som inte röstade.
Vad säger då eg en opinionsundersökning...? Vet man vilka som svarat? Kanske kommer en större andel av de som normalt inte röstar att rösta i detta val. En del anser väl att Trump ger etablissemanget en välförtjänt känga. Många som normalt inte brukar rösta kommer säkert att rösta bara av det skälet. Otippat är nog bästa tipset.
Kjell Eriksson
Det är väl ganska troligt, att Clinton segrar i det kommande valet. Det vore väl äntligen dags att politiska kommentatorer börjar analysera vad Clinton står för i den globala politiken. Hon röstade, som senator för det folkrättsliga anfallet på Irak och som utrikesminister var hon drivande i anfallet på Libyen. Hon kan anses, med rätta, vara oerhört medskyldig till situationen i Mellanöstern. För oss, som inte är medborgare i USA, borde svar på dessa frågor av vara av stort intresse.
Påfallande så ointresserade svenska medier är av The Clinton Foundation
och den sammanblandning av familjen Clintons ekonomiska intressen
med USA:s som kan beläggas. Lundin Oil donerade 2007 100 miljoner dollar
till stiftelsen. Bill Clinton arvoderas med 5 miljoner dollar för innehålls-
lösa tal. När Hillary blev utrikesminister 2009 diskuterades möjliga intresse-
konflikter som reglerades på något sätt. Kunde en donation till stiftelsen
hjälpa svenska företag att slippa placering på Iraklistan som Hillary hade
makt över? Varför tror ni folk ropade "Lock her up"? Varför mörkas detta i
Sverige? Trump har bett Hillary att återsända den donation som kommer från
Saudi-Arabien i samband med att Hillary spelade ut kvinnokortet. /AN
De amerikanska väljarna står inför att i januari 2017 få antingen Donald Trump eller Hillary Clinton som president för de kommande fyra åren.
Detta framställs i media som ett veritabelt ödesval. Men är det så?
Jag rekommenderar Mike Lofgrens färska bok "The Deep State". Författaren som har varit tjänsteman i Kongressen under många år visar hur ruljangsen i USA numera i praktiken har övertagits av ett självgående system, som rullar på oavsett vem som står på kommandobryggan. Observera hur Barack Obamas politik, särskilt i utrikesfrågor och krigföring, har kommit att alltmer överensstämma med, och t o m överträffa företrädarens politik, t ex genom den alltmer omfattande verksamheten med mord per drönare, trots att Obamas ledord i valkampanjen var "hope" och "change".
Slutsatsen är att det inte har någon avgörande betydelse om det är Trump eller Hillary Clinton som flyttar in i Vita Huset. Den enda reella skillnaden är att om Hillary vinner så får statsledningen tillbaka Bill, och man undrar vilka arbetsuppgifter som han kan bli tilldelad.
De olika lobbyorganisationerna, det neokonservativa gänget etc kommer att jobba vidare som förut.
Ytterligare aspekter på de två kandidaterna handlar om vad som händer efter en seger. Trumps popularitet har minskat den senaste tiden. Men inte heller Hillary Clinton är särskilt populär. Blir hon president har hon stora möjligheter att öka sin popularitet, enär hennes nu tyngsta börda, mailkontot, rimligen lättar med tiden. För Trump torde verkligheten bli en katastrof om han väljs. Hans oförmåga och det kaos som skulle uppstå när han ska vidta sina isolationistiska åtgärder skulle göra hans roll som president omöjlig.
Skillnaderna mellan de två kandidaterna är enorma.
(Tänk tanken: Sverige ska föra samtal med USA:s president om värdlandsavtalet. Ska USA få placera kärnvapen på svensk mark?)
Skicka en kommentar