2016-07-10

Varför lyfter inte Vänsterpartiet i opinionen?

Varför lyfter inte Vänsterpartiet i opinionen? Vi har en parlamentariskt svag regering, en opposition som trevande söker sin väg och som väljer att inte fälla regeringen och ett nationalkonservativt parti som i flera avseenden representerar allt som Vänsterpartiet inte är. Vänsterpartiet påstår sig också ha "vunnit rekordmånga nya medlemmar" sedan valet 2014.

Ändå ligger Vänsterpartiet på opinionssiffror som endast marginellt ligger över valresultatet 2014. I senaste mätningen från Svensk väljaropinion (Novus/Ekot) får Vänsterpartiet 7.4 procent, mot valresultatet på 5.7 procent.

Kan det röra sig om agendasättningen - det vill säga att det politiska samtalet väldigt lite handlar om de frågor som Vänsterpartiet vill att det skall handla om? Att identitetsfrågor och svenska värderingar dominerar i stället för resursrågor och traditionella vänster-högerfrågor?

Eller har det politiska samtalet förflyttats mot mitten/höger på ett sätt som innebär att Vänsterpartiet av många på ett negativt sätt uppfattas som ett flankparti? 

Är Vänsterpartiets och Jonas Sjöstedts politiska retorik för seriös och akademisk i en tid då det politiska samtalet präglas av populism och grova förenklingar?

Uppfattas Vänsterpartiet genom budgetsamarbetet med den rödgröna regeringen mer som en del av den politiska makten än som ett oppositionsparti?

Det skulle vara roligt att inför Jonas Sjöstedts tal i Almedalen i kväll köra lite informell crowdsourcing kring frågan: Varför ökar inte Vänsterpartiet mer i opinionen? Så hör gärna av er med era synpunkter på saken.
* 
Själv ser jag fram inte bara mot Jonas Sjöstedts tal, utan också mot att innan talet få lyssna på Sanna Carlstedt. Fler borde lyssna på henne.

11 kommentarer:

Marjan Garmroudi sa...

Hej
Intressanta frågeställningar!
Jag är också kluven och funderat en hel del.
Under valrörelsen 2014 hade vi en fråga som hela dryg 70% av svenska folket stod bakom, nämligen; ta bort vinsten i välfärden.
Ändå vann rasisterna som du kallar "national konservatister", i mina öbon är de rasister (SD).
Nåväl, jag tror mest på:

Är Vänsterpartiets och Jonas Sjöstedts politiska retorik för seriös och akademisk i en tid då det politiska samtalet präglas av populism och grova förenklingar?

Jag tror de populistiska och grova förenklingar av verkligheten i samhället går hem i människors hjärta. Vanligt folk ofta förstår sig inte på vår politisk retorik.
Jag tror också att omvärlden har också stor betydelse vad som händer i Sverige. I en polariserade värld där den ena polen är den "civiliserade västvärlden" och den andra polen den" icke civiliserade muslimska världen", är det hårda tag, hot och hat och spisken i handen som lockar. Inte solidaritet, gemenskap och omtanke som är vänsters ord.
Istället växer mer och mer nationalism med ännu hårdare grövre ord. Nationen och flaggan (som kunde vid det här laget skändats) idag hyllas mer och mer.
Nu tävlar etablissemangets höger om hårdare straff, girighet i nationalistisk anda med en retorik invävd i "vår svensk värdering".
Det som i själva verket skapar ännu mer vi-och dem.
Ja, i en sådan värld blir inte Vänsterpartiet så populärt trots att vi vill ta från miljonärer och ge det till pensionärer.
En ideal som en gång i tiden byggde detta land, VÄLFÄRDEN, lockar inte så bra idag.
Tyvärr.
TACK för dina frågeställningar!
MVH
Marjan Garmroudi (v), Västra Götalandsregionen

Anonym sa...

Det är inte svårt att svara på alls, om vi frågar siffrornas värld,
(och det är inget annat än en succé för Jonas) Det är en relativ fråga:

Kolumn V = % av andelen giltiga röster:

Kolumn V* = % av andelen giltiga röster för S+ VP

Kolumn V** = % av andelen giltiga röster för S+Vp + MP

Kolumn V*** = % av andelen giltiga röster för S+Vp + MP + Fi

I takt med att väljarbasen för det som traditionellt kallas "vänster"
eller progressiva röster, minskar, för så är det, så ökar alltså vänsterpartiets relativa styrka inom blocket. Varför

S+VP SVPMP SVPMPFi


V V* V** V***
1970 4,8 9,5% 9,5%
1973 5,3 10,9% 10,9%
1976 4,8 10,0% 10,0%
1979 5,6 11,5% 11,5%
1982 5,6 10,9% 10,5%
1985 5,4 10,7% 10,4%
1988 5,8 11,9% 10,7%
------------------------------stabilt som tusan, 1991 kommer Nyd in i kammaren.
1991 4,5 10,7% 9,9%
------------------------------uppåt ändå, det går alltså bra trots allt
1994 6,2 12,0% 10,9%
------------------------------ NYD åker ut, in kmmer mp och det är ekonomikris.
1998 12,0 24,8% 22,7%
------------------------------ Nu går det bra, den nya vänstern, Person surar.

2002 8,4 17,4% 15,9%
------------------------------ inte illa pinkat alls.
2006 5,9 14,3% 12,7%
2010 5,6 15,4% 12,8%
2014 5,7 15,5% 13,1%
----------------------------- inte går det att gnälla på Ohly eller,

2016# 7,6 23,2% 20,4% 19%
2016¤ 6,2 17,8% 15,5% 14,8%

Notera att vänsterpartiet i relativ mening är uppe i samma siffror som Gudrun efter bank- pch finanskrisen, och då har ändå Vp Gudrun att konkurrera med.
Nä, Jonas är nog den bäste de haft, prolemet är något annat, och stavas pop, om orsakerna till detta tvista de lärde. I vart fall fanns inte partiet i Riksdagen före alla apploderade hövdingens mittenposition.


# alla opinionsinstitut för q2 2016
¤ SCB PSU för maj 2016

Allting är relativt, (utom det absoluta det) och det gäller att vara rättvis, de realtiva siffrorna för S är däremot dystra, och detta är den centrala frågan, ur vänsterns perspektiv, hypoteser finns, men det kommer ta tid att anamma faktum, varför super Jeppe. S.W

Anonym sa...

Visst kan man fråga sig varför V inte ökar mer. Men att säga att V:s opinionssiffror ligger "marginellt över valresultatet 2014" är direkt felaktigt, och ett märkligt påstående från en professor i statsvetenskap. Enligt de opinionssiffror du citerar ligger V alltså 29,8 procent över valresultatet 2014. Skulle du säga att S låg "marginellt över valresultatet 2014" om de hade drygt 40 procent i opinionsmätningarna?

Anonym sa...

Ganska enkelt - vänsterpartiet är ett kommunistiskt parti i grund och botten. Namnbyte och annan kosmetika har inte lurat väljarkåren.

Anonym sa...

Förmodligen därför att "mer vänsterpolitik" - som t ex Suhonen, Bjereld, Grejder, ABs ledarsida, Arena m fl socialdemokratiska opinionsbildare pläderar för - inte attraherar fler väljare och absolut inte är lösningen på socialdemokraternas kris. Men Sjöstedt är en skicklig företrädare för v och bidrar till v:s relativa framgång. Och naturligtvis gynnas v av mp:s kollaps.
Klas Bengtsson

Mikael Hansson sa...

Kan det vara så att Jonas och vänstern inte vill (eller kan, hemska tanke) adressera de frågor som är de mest angelägna för väljarkåren, som en immigrationspolitik som väljarna tycker är anpassad efter landets förutsättningar och en integrationspolitik som ger tydliga och konkreta förslag på lösningar avseende problem som utanförskapsområden och parallellsamhällen. Bristande trovärdighet vad gäller feministiska frågor kring hedersförtryck (behandlingen av Kakabaveh sticker i ögonen t ex) lägger sten på börda.

Förklaringar som att Jonas är för seriös, att samtiden är alltför populistisk etc, dvs faktorer utanför partiets kontroll ger inga incitament till självgranskning eller förändring. Vad kan vänsterpartiet göra självt för att plantera fötterna djupt ned den politiska myllan 2016? Fint om partiet kunde "blomma förbi" identitetspolitik och alltför snävt fokus på klassfrågor.

Anonym sa...

Tyvärr anser de flesta i media det är fel att ta upp sjuka och äldre fått det så mycket sämre under Alliansen. Hur ofta ser man i media att vinsten i sjukförsäkringen inte går till sjuka längre? Vinsten åren 2010-14 på närmare 90 miljarder gick till skattesänkning medans sjuka fick noll istället fick de högre skatt.

Anonym sa...

Utrikespolitiken är väl inte angeläget just nu, men det finns många av oss som med avsky har sett hur Sjöstedt klart visat tolerans och stöd för terrorgrupper och folkföraktare. I detta har han haft sällskap av socialdemokratiska grupper. För mycket att hoppas att han skäms. Om en sån som han får makten kommer han inte att tänka först på folket, hur snäll han än verkar nu.

Ann-Katrin Roth

Anonym sa...

En känsla av att v vill alla väl med pengar som ska tas ”från dom rika”, vilka när man granskar det närmare visar sig innebära högre skatt även för medelinkomsttagare. Ja, svaren på alla v:s välmenande förslag innebär i praktiken högre bidrag, högre skatter, högre bidrag, högre skatter, anställ flera, höj skatterna, anställ flera, höj skatterna. Som förslaget om gratis medicin för alla över 80 som finansieras med skatt på dom rika. Äldre människor övermediciners svårt idag med biverkningar som följd. Gamla människors medicinskåp är överfulla med utgången medicin. Det vet man som anhörig vid någons bortgång. När man nått högkostnadsskyddet i dagens system så inhandlas ny medicin ”för säkerhets skull”. Denna tendens skulle förstärkas om medicinen var gratis från första kronan. Motsatsparet gammal sjuk människa, rik (gärna vit medelålders man) fungerar kanske retoriskt men när samma motsatspar upprepas i alla sammanhang tappar man tilltron.

Piotr Szybek sa...

Tydligen ses V som kommunister, oavsett vad Sjöstedt, Etzler och andra säger - och de säger saker som ofta är kloka. Att det är "för mycket klassfrågor" är en intressant synpunkt. Är verkligen klassfrågan irrelevant? Enligt min mening är den långt relevantare än identitetsfrågorna.

Anonym sa...

Vem sätter agendan i media (både traditionella och virtuella)? Det gör inte V utan SD. Fördelningspolitiska frågor är högst aktuella, särskilt gäller det jämställda löner och pensioner för kvinnor, men dessa kvinnofrågor har effektivt rensats ut ur det politiska samtalet efter år av terror och hatpropaganda mot feminism och kvinnor på nätet av kommentarsfältherrarna. När SD sen väl tilläts lyckas med det (inte minst med hjälp av sajter som Newsmill t ex som DN tillhandahöll samt med hjälp av regelrätta hot om våld mot kvinnor som vågade bilda opinion eller opponera sig mot näthatet på bloggar m fl plattformar) gjorde SD "kvinnofrågor" till sina - men endast ur det "invandringskritiska" perspektivet, genom att baka in dem i sin rasistiska och främlingsfientliga retorik (dock icke frågor om löner, reproduktiva rättigheter osv) SD-herrarna regerar det offentliga samtalet med våld och hot och det har varit effektivt. Kvinnor är nu tystade, så också alla frågor som handlar om jämställda löner, pensioner osv.