Jag tillhör inte dem som vill beskriva 2015 som ett "skitår". I stället väljer jag att glädjas åt att så många människor förmådde lämna krig, förtryck och fattigdom i sina hemländer och söka sig en fristad i Europa. Jag gläds också åt att Sverige välkomnat fler flyktingar än någonsin tidigare och sammantaget under 2015 är det land i Europa som tagit emot flest flyktingar per capita. I ett sådant land vill jag leva och i ett sådant land vill jag göra allt jag förmår för att värna öppenheten, friheten och jämlikheten.
Det talas om "flyktingkris" i Europa och i Sverige. Dumheter, säger jag. Det är de enskilda flyktingarna som befinner sig i en krissituation. Hade EU fungerat som det var tänkt hade det inte varit något problem att tillsammans välkomna och ge plats åt de flyktingar som sökt sig hit, och som kommer att fortsätta söka sig hit. Skall vi tala om kris så skall vi tala om en "EU-kris". Hur är det egentligen med den gemensamma värdegrunden - finns det en sådan? Den danske polisman som intervjuas i DN i dag gestaltar allt det jag inte vill att EU skall, eller kan, vara: Om de så säger att vi ska dra ut guldplomberna på flyktingar så gör jag det. Som polis kan jag inte ha någon åsikt, utan följer bara vad lagen säger. Även utvecklingen i t ex Polen och Ungern väcker stark oro inför framtiden.
Den rödgröna regeringens repressiva åtgärder i migrationspolitiken hastades fram, och jag har protesterat mot flera av dem. Jag har också med sorg betraktat det intellektuella förfallet på några av landets borgerliga ledarsidor, där skribenter ylat med vargarna och försökt skapa en stämning av att landet står inför sin undergång. Heder till alla de liberala ledarskribenter (ingen nämnd och ingen glömd) som förmått stå emot, och fortsatt värna optimism, liberala ideal om öppenhet och alla människors lika värde.
*
Det politiska läget i Sverige kännetecknas av en parlamentariskt svag regering och en politiskt svag opposition. De rödgröna partierna har stora svårigheter att driva en offensiv politik, eftersom allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna såväl 2016 som 2017 kan välja att rösta ned regeringens budget. Samtidigt är allianspartierna splittrade i regeringsfrågan och i flyktingfrågan och de vill utnyttja mandatperioden till att profilera sina respektive partier och till att utveckla sin egen politik. Moderaterna och Kristdemokraterna tycks vara i rörelse högerut och frågan är hur mycket som är kvar av de "Nya" Moderaterna när vi närmar oss valrörelsen 2018. Kommer de borgerliga partierna verkligen att kunna samlas i en lika enad och spänstig Allians 2018 som inför maktövertagandet 2006?År 2016 kan bli avgörande för valrörelsen 2018. Om den rödgröna regeringen trots allt lyckas utnyttja Sveriges starka ekonomi till att bredda den politiska dagordningen, minska arbetslösheten och få fart på byggandet så läggs grunden till ny valseger. Om det rödgröna regeringen inte redan i år lyckas med dessa föresatser kan valresultatet för de rödgröna partierna 2018 bli synnerligen dystert. Så nu gäller det för den rödgröna regeringen att gå från ord till handling: Hic Rhodus - Hic Salta! (Här är Rhodos - här kan du hoppa!)
6 kommentarer:
Såsom jag uppfattat "flyktingkris" så inbegrips allt möjligt i begreppet, allt från flyktingarnas situation på Medelhavet och i Europa, Schengensamarbetets sammanbrott, och asylsystemets överbelastning här i Sverige. Och flyktingströmmen var ju den utlösande faktorn så helt fel tycker jag inte begreppet är.
Jag kan inte förstå varför vi envisas med att applicera de regler som var skapade för flyktingssituationen i Europa efter WW2 på dagens situation, som är helt annorlunda. Tvinga inte människor att ta sig över Medelhavet och genom Europa för att söka asyl, låt de göra det från varhelst de befinner sig.
När jag läste rubriken trodde jag artiklen skulle handla om ordet "flykting", inte "kris." För så är det ju - de flesta som kommit är inte flyktingar, utan migranter. Om 70% av de nyanlända är män, framför allt i åldrarna 25-40, så måste ju kvinnorna, barnen och de äldre finnas kvar någonstans. Uppenbarligen har det gått alldeles utmärkt för dem att stanna kvar.
Riktiga flyktingar undan krig kommer familjevis, eller bara kvinnor och barn, medan männen stannar kvar för att slåss. Men migranter gestaltar sig som män i arbetsför ålder. Männen ger sig iväg till ett nytt land, skaffar uppehållstillstånd, jobb och bostad, och hämtar sedan resten av familjen. Jag förutspår att nuvarande "flyktingkris" kommer att övergå i en "återföreningskris" om några år.
Jag har bara en fundering på det du skriver. Hoppar du inte över ett led, en plats? Om vi tar Syrien som exempel och ponerar att de flesta som kommer där i från är män. Är det då så att kvinnor och barn är kvar i Syrien? Eller är dom i flyktingläger utanför Syrien? Jag har i alla fall tolkat det så att de flyr med alla de får med sig från krigszonen. När de är i säkerhet så fortsätter männen för att hitta ett land där de kan få asyl i slutändan för hela familjen. Om dom lämnar kvinnor och barn i krigszonen så är jag också väldigt frågande.Bara en fundering
Måste hålla med om att det är nägot galet med alla unga män som kommer hit och lämnar kvar de svaga, d.v.s kvinnor o barn
"Hade EU fungerat som det var tänkt..." Var verkligen tanken bakom EU att gränserna skulle vara så vidöppna som Ulf B & CO vill?
"Var verkligen tanken bakom EU att gränserna skulle vara så vidöppna"
Gränsen är inte vidöppen, tvärt om. Tanken var att de flyktingar som trots gränsen lyckas ta sig till EU ska söka asyl i första EU-land de kommer till, länder som Grekland och Ungern i detta fall. Nu visade det sig att dessa länder struntar i den regeln och bussar flyktingarna vidare in i Europa. Inte så svårt att förstå heller kanske, Grekland har ju problem med sin ekonomi. Resultatet har blivit att alla flyktingar som kommer in i EU sedan tar sig till de länder inom EU som faktiskt följer reglerna och tar emot flyktingar, tex Tyskland och Sverige, vilket gör att det kommer oproportionerligt många hit. Men Sverige och Tyskland kan inte ensamma ta hand om alla flyktingar som kommer till EU, det inser de flesta. Därför är den rimliga lösningen att man fördelar asylsökande rättvist över alla EU-länder på något sätt istället, då hade det inte funnits någon EU-kris idag. EU-hade klarat av ta emot alla flyktingar till EU utan några större problem. Men inte när det bara är ett fåtal länder som tar ansvar för alla EUs flyktingar.
"För så är det ju - de flesta som kommit är inte flyktingar, utan migranter."
Nej, så är det inte. De som får stanna är flyktingar, man får bara uppehållstillstånd i Sverige om man är asylsökande med giltiga asylskäl (d.v.s. är flykting).
Det förekommer också lite arbetskraftsinvandring men där är det helt andra regler som gäller.
Tycker det är sorgligt med alla som försöker misstänkliggöra flyktingar. Bemöt andra så som du själv vill bli bemött...
Skicka en kommentar