Uppdatering söndag 21 juni 2014 återfinns längst ned i texten.
Under de senaste åren har vi i Sverige haft en återkommande metadebatt om rasism, särskilt kring svarthet. Debatten inleddes med den s k tårtaffären, där kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skar upp en tårta, tillverkad av konstnären Makode Linde. Tårtan föreställde en svart kvinna, schabloniserad enligt klassiska rasistiska stereotyper. Därefter kom Tintinaffären, där Behrang Miri,
ledare för Kulturhusets barn- och ungdomsverksamhet, ville plocka bort
Tintinalbum ur samlingarna, då albumen innehöll rasistiska stereotyper.
Karaktären Lilla Hjärtat i Stina Wirséns
barnböcker anklagades också för att bygga på rasistiska stereotyper,
och författarinnan meddelade att hon efter debatten bett sitt förlag
att inte längre sälja dessa böcker. Debatten kulminerade i juletid, när
det visade sig att Disneybolaget klippt bort några figurer ut det
klassiska avsnittet "I jultomtens verkstad" som visas i SVT varje julafton, bl a en svart docka och en docka som kunde uppfattas som en nidbild av en jude.
I USA har vi idag en motsvarande debatt, men inte om "svarthet" utan om "rödhet". Frågan har aktualiserats genom en pågående kampanj om att fotbollslaget Washington Redskins borde byta namn. Drivande i kampanjen är Suzan Shown Harjo, som under flera decennier kämpat för att få idrottslag att ta bort sina "indiannamn". I flera fall har hennes kamp varit framgångsrik.
De som vill att namnet skall ändras menar att uttrycket redskin/rödskinn är nedsättande, ungefär på samma sätt som svarting, neger eller guling. Ordet "redskin" påstås också syfta på en skalp som vita män tog av indianer. Andra indian-baserade tillnamn som t ex "Indians" kan också uppfattas som nedsättande, om de antas associera till stereotyper som vildsinthet, krigarvilja eller mod.
Något för hockeylaget Frölunda Indians eller speedwayklubben Indianerna att fundera över kanske?
Daniel M Snyder, Washington Redskins och styrelseordförande, skriver i ett öppet brev att klubbens grundläggande värden är styrka, mod, stolthet och respekt ("strength, courage, pride and respect"). Han menar att dessa värden självklart inkluderar "Native Americans" och har präglat dessas stolta historia.
I USA har frågan fått extra uppmärksamhet i dagarna eftersom president Barack Obama i en intervju med AP på en direkt fråga sa att om han var klubbens ägare skulle han överväga att ändra "think about changing" klubbens namn.
Beteckningar måste alltid tolkas utifrån sin kontext. Uttryck som "viting" eller "blekansikte" eller "svenne" kan förstås också vara nedsättande. Men det handlar om makt. Om den som är i underläge - eller förtryckt, som vi så sällan säger nu för tiden - använder ett nedsättande uttryck om den som är i överläge (förtryckaren) så får användandet en annan betydelse än om riktningen är den omvända. Att uttala sig om ett uttryck är nedsättande eller ej innebär därför att man också uttalar sig om maktförhållanden. Det är därför diskussionen i dessa frågor ofta blir så hetlevrad. Ytterst handlar det om makt.
Uppdatering söndag 21 juni 2014: Det amerikanska Patentverket (US Patent and trademark office) slår i ett utlåtande fast att uttrycket "redskins" inte längre kan omfattas av patentskydd eftersom det "nedvärderar native americans". Patentverkets beslut innebär inget förbud mot att använda namnet, men innebär att klubbnamnet och klubbens olika varuprodukter inte längre varumärkesskyddas. Washngton Redskins ägare har förklarat att han tänker överklaga Patentverkets beslut. Tidningen US Today har redan utlyst en tävling kring vad klubben skulle kunna heta i stället.
Hela beslutet kan läsas här.
8 kommentarer:
Nu är det faktiskt ytterst media och kulturdebattörer som definierar vem som är förtryckt.
Således definieras världens 1.3 miljarder muslimer som förtryckta trots att merparten av dom förtrycks av andra muslimer och trots att dom själva bedriver etnisk rensning av andra religionsutövare i dom samhällen där dom är i majoritet.
Såg att ett idrottslag kallar sig Dvärgarna. Lite roligt när det handlar om basket. Nu väntas bara att några småsinta utan humor skriver debattartiklar och kanske gör en anmälan.
Är det inte lite okänsligt mot indianerna att så brutalt låta förstå att det skulle vara skämmigt att vara rödskinn?
Hans G Eriksson
Sport kopplas ju ihop med styrka, så namnen är styrkenamn, sett ur den kopplingen så är lagnamnet respektfullt. Tolkning av ord, makt ligger ju hos betraktaren. Den verkliga rasismen är hur vi är i mötet med andra individer. Med kroppsspråk ton vid tilltal, så smäller rasismen till. Så genom att radera ord, så förändras ej något i verkliga livet. Tyvärr så skrivs det mycket politiskt korrekt, sedan kan samma individ som hyllas för sina ord, vara ett svin ute i livet gentemot medmänniskor.
Frölunda är ju inga indianer.
Undrar hur reaktionen hade blivit om laget hade hetat Frölunda jews eller Fröunda muslims?
Var det inte ett liknande resonemang om Enid Blytons s.k. fem-bocker mm, att de innehöll rasistiska tillmälen mm, och därför gjordes en nyöversättning av dem...?
Själv har jag kvar många av Enid Blytons 5 böcker som jag läste i mina yngre tonår, och kanske ännu tidigare. När debatten om böckerna uppstod blev jag mäkta förvånad. Jag hade ingen minnesbild av någor rasistiskt i dem, och ännu mindre av att de gjort några intryck överhuvudtaget på mig. I mer vuxen ålder var jag tvungen att titta igen i de gamla böckrrna, och den som söker den finner. Visst fanns det exempel som var tveksamna, men diskutera böckerna i stället för att redigera bort texten.
Mao inga intryck alls hos en ung och säkert lättpåverkad pojke, men bland kultureliten något hemskt och avskyvärt. Jag frågade min far och mor om saken (världens snällaste och mest solidariska föräldrar man kan tänka sig) , och de bara skrattade åt saken, och sa i stort "höna av fjäder".
Mina damer och herrar. Det är bl.a. sådana här viktiga saker, som jag beskrivet, vi ägnar tid och energi åt i Sverige.
Kjell Eriksson
Vad är det för fel på Västra Frölundas IF?
Jag kan förstå att människor blir upprörda över ett blackface på prideparaden. Vad jag inte kan förstå är att samma människor tycker att indianskruden bara är färglatt festlig och var mans egendom på samma parad. Eller måste vi vänta på att ursprungsanerikaner kommer till Sverige för att söka asyl innan vi erkänner deras människovärde? /Snullegött
En intressant diskussion på många sätt. Uppväxt i en generation där vi som barn lekte indianer och vita, eller rödskinn och blekansikten är den lite svårt att förstå. Själv ville jag alltid vara indian, eftersom jag tyckte dom var både modigare och listigare än de vita. Jag har därför aldrig förstått det negativa med rödskinn.
Uppenbarligen har inte heller ursprungligen något med hudfärgen att göra, eftersom indianerna inte har röd hud. Det kommer sig istället av den röda färg som krigarna målade sig med när de gick ut i strid.
New York Times, som det länkas till i artikeln, är betydligt frimodigare än svenska tidningar och tillåter kommentarer. Denna artikel har cirka 350 kommentarer och ger en intressant fördjupning i ämnet.
Argument stöds för och emot och ger en fördjupad insikt i ämnet och hur man känner för det.
Tråkigt att inte svenska MSM vågar vara lika öppna med läsarnas åsikter.
För övrigt lever i i kränkthetens tidsålder och alla verkar bli kränkta av allting.
Avslutar med ett citat jag hittade bland kommentarerna:
"He who takes offense when no offense is intended is a fool..."
Skicka en kommentar