2013-09-16

De viktigaste slutsatserna av kyrkovalet

Nu föreligger det ett preliminärt resultat av kyrkovalet. Här följer vad som enligt min mening är de viktigaste slutsatserna av utfallet.

1. De radikala krafterna i kyrkan stärker sin ställning. Samtliga rödgröna nomineringsgrupper gick framåt. Socialdemokraterna ökade från 28.3 till 29.4 procent. Miljöpartister i Svenska kyrkan ökade från 3.2 till 4.7 procent. Vänstern i Svenska kyrkan ökade från 1.2 till 2.4 procent. Sammantaget ökade de rödgröna nomineringsgrupperna med nio mandat.

2. Sverigedemokraterna ökade från 2.9 till strax under 6.0 procent. Det är ett bra resultat för Sverigedemokraterna. Men som statsvetaren Andreas Johansson Heinö har påpekat, så tenderar Sverigedemokraternas resultat i kyrkovalen att följa partiets resultat i föregående riksdagsval. Sannolikheten att partiet kommer att få något inflytande i kyrkopolitiken är mycket liten.

3. Allianspartierna får fundera över sitt engagemang i kyrkovalet. De nomineringsgrupper som är näraliggande Alliansen (Centerpartiet, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ) går samtliga tillbaka och tappar sammantaget 26 mandat. De så kallade "opolitiska" nomineringsgrupperna (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan - Posk - samt Öppen kyrka - Öka - gick båda framåt).

4. Valdeltagandet ökade från 11.9 till 12.7 procent. Det är bra att valdeltagandet ökar. Men givet den intensiva mobiliseringen i sociala medier är ökningen blygsam.

5. Omkring 700 000 medborgare deltog aktivt i en gemensam demokratisk process. Det är inte ofta det händer i Sverige i dag.  

5 kommentarer:

Anonym sa...

Denna nomineringsgrupp -- med stark Smålandsförankring -- verkar också höra till gruppen "post-borgerliga": http://vagenisvenskakyrkan.se/

Anders Fagerlund sa...

Enligt dagens VK ökade valdeltagandet i Umeå kraftigt från 10,8 till 14,4 procent. "... en anledning kan vara att kyrkan varit mera synlig i sitt stöd till utsatta människor i Umeå."

VK nämner också nazisters marsch i centrum förra helgen, vilket föranleddde en mycket stark uppslutning i en folklig samling ett par dagar senare. Det har efter detta varit stark aktivitet på sociala medier med uppmaningar att att rösta i kyrkovalet.

sven sa...

Att SD nuförtiden intresserar sig så mycket för Svenska Kyrkan har att göra med att SD har konverterat från asatron till kristendomen.Natuligtvis är det ju inte frågan om någon troende på Jesus kristendom men en vurm för den gamla statskyrkoninstitutionen som ses som något väldigt svenskt.De gamla statskyrkobyggnaderna ses som svenskhetstempel.Samtidigt som de vurmar för Svenska Kyrkan är de mycket besviken på den nuvarande situationen.De tycker att Svenska kyrkan har blivit politisk korrekt.
SDs våta dröm är att Svenska Kyrkan skall bli svensknationalistisk som den var förr.
Samma siituation råder ju också i Ryssland där vurmar nationalisterna för den Rysk-ortodoxa kyrkan.

Unknown sa...

Du har inte funderat på om politikerna borde lämna kyrkan såsom staten har gjort? Det har de borgerliga partierna gjort. Sossar som "egentligen" vill ha bort kungadömet, Sossar som "egentligen" inte tror på någon övermänsklig makt ställer upp i ett val i kyrkan? För vad? Makt?

Kraka sa...

Aarne, jag tror du har fel. De borgliga partierna har inte alls lämnat kyrkovalet och kyrkan. De vill bara få folk att tro det genom att ha ett annat namn. Men det är samma moderater som ställer upp i Borgligt alternativ med samma moderata människosyn.
Att socialdemokrater inte tror på Gud, eller som du skriver en övermänsklig makt, får stå för dig. Jag tror och bekänner både Gud och Jesus och är aktiv inte bara som förtroendevald utan i många volontärsammanhang och firar självklart gudstjänt i kyrkan.
Det är ärligt av socialdemokrater att stå för att vi ställer upp i kyrkan för att påverka och att vi har ett tydligt program istället för att gömma oss bakom andra beteckningar eller som vissa, ve och fasa, kallar sig opolitiska. Det finns inga opolitiska politiker! I dessa partipolitiskt obundna grupper gömmer sig alla möjliga politiska idéer.
Människosynen kommer fram i de diskussioner som förs och de beslut som ska tas. Det är skillnad på att ha en socialdemokratisk människosyn eller att ha en konservativ.