Här är mitt inlägg på Kyrkomötet måndag 21 november, där jag stöder en motion med innebörden att en präst inte ska kunna vägra att viga ett par enbart för att de som vill gifta sig har samma kön. Texten är nedtecknad i efterhand, jag talade utifrån ett punktat manus. (De relevanta möteshandlingarna finns här.)
Ordförande,
Jag yrkar bifall till Motion 83.
När jag lyssnar på debatten kommer jag osökt att tänka på den tid, inte alltför avlägsen, då kyrkan beslöt att en präst måste förklara sig villig att tjänstgöra med andra präster, oavsett kön. I dag tycker nog de flesta av oss att detta är en självklarhet. Så var det inte då. Beslutet föregicks av en mycket hård debatt. Då talades det också om kyrkosplittring. Det krävdes ett stort arbete och skarpa beslut för att få frågan dit den är idag.
På samma sätt som det idag är en självklarhet att en präst ska vara villig att tjänstgöra med andra präster oavsett kön ska det, anser jag, också vara en självklarhet att en präst inte ska kunna vägra vigsel av ett par som älskar varandra bara för att de är av samma kön.
Svenska kyrkan har gjort, och gör, väldigt mycket bra i arbetet med hbtqi-frågor. Ur ett internationellt perspektiv är Svenska kyrkan framstående. När det gäller att en präst ska vara villig att viga samkönade par är det en rörelse som inte går att hejda. Frågan är inte när, utan om och på vilket sätt, detta kommer att ske. Om den nu aktuella motionen avslås så kommer det nya motioner i ämnet till nästa kyrkomöte, och nästa och nästa igen. Vi har ju också en gemensam målbild i denna fråga, som Biskop Martin så starkt betonade
Det är bra att vi har en gemensam målbild i frågan, Men målen nås inte av sig själv. Det har idag talats om samtal, kunskapsspridning, dialog. Vackra ord, Men med all respekt: Jag hade önskat mer konkretion i förslagen om hur vi ska nå den gemensamma målbild Biskop Martin lyfter fram.
Det är många som tittar på Svenska kyrkan nu. I flera avseenden har Svenska kyrkan varit ett föredöme i hbtqi-frågorna. Men som en ur ett internationellt, kyrkligt ledande kraft kan kyrkan inte stå stilla nu. Motionen kanske har sina skavanker. Men de är inte värre än att vi ska inte låta det rätta stå i det godas väg. I stället ska vi gå från ord till handling, och därför yrkar jag bifall till Motion 83.
Tack för ordet, Tack, ordförande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar