Israels brutala och dödsbringande flygattacker mot Gaza fortsätter med oförminskad styrka - antalet döda uppgår nu till över 300, många av dem är civila, många är kvinnor och barn.
Vi måste få försvara oss, upprepas som ett mantra av israeliska beslutsfattare. Javisst, Israel har som alla stater rätt till självförsvar. Men självförsvar får inte bedrivas hur som helst. Att genom bombattacker som leder till massdöd bland oskyldiga försvara sig mot de raketbeskjutningar som genomförts mot Israel från Gaza kan aldrig vara acceptabelt. Självförsvar skall enligt folkrätten utövas proportionellt. Det innebär bl a att man inte får använda våld som i sina skadeverkningar är oproportionellt i förhållande till det hot och det våld man själv utsatts för. FN:s förre rättschef Hans Corell var mycket tydlig på denna punkt i SVT Rapport i kväll. Därför måste omvärldens kräva att Israel omedelbart avbryter attacken och pressa parterna till en ny vapenvila.
Vad händer nu? Sannolikt fortsätter de israeliska attackerna ytterligare ett tag. Kanske följs de av en begränsad markoperation, men det är inte säkert. En ny vapenvila mellan Israel och Hamas kommer så småningom att ingås. Det vi nu ser är en blodig maktkamp om villkoren för och innehållet i en sådan vapenvila.
En del tror att utvecklingen nu gått så långt att en överenskommelse mellan Hamas och Fatah inte längre är möjlig, och att vi går mot en förstärkt klanifiering av det palestinska civila och politiska livet. Jag åsåg själv en demonstration mot Israels krig i dag där de största jubelropen mötte den talare som anklagade president Abbas för att vara kollaboratör med Israel.
På kort sikt kan de mest högernationalistiska krafterna i Israel kanske glädja sig åt en sådan utveckling. En fragmentisering av det palestinska samhället försvårar skapandet av en sammanhållen palestinsk förhandlingsposition. Men även ur Israels perspektiv vore en sådan utveckling olycklig. Det vore en tillbakagång till läget i mitten av 1960-talet, innan PLO fick status av det palestinska folkets mest auktoriativa talesman. Den perioden präglades av palestinska terrordåd, såväl mot Israel som mot andra internationella mål. Ingen vill tillbaka till den tiden.
Själv tror jag inte att utvecklingen behöver ha gått så långt. Jag tror fortfarande på möjligheten till en överenskommelse mellan Hamas och Fatah, även om vägen till en sådan är betydligt längre och svårare nu än vad den var innan Israels flygattacker började.
2008 var ett förlorat år för fredsprocessen. I dag talar inte mycket för att 2009 kommer att bli så mycket bättre.
25 kommentarer:
Problemet i MÖ är verkligen gigantiskt Ulf.
En försoning mellan Hamas och PM ser iaf jag som utesluten. Inte bara ideologi utan även klanmotsättningar av närmast blodshämndstyp kommer att förhindra en sådan.
Ett alternativ är att Israel slår sönder Hamas så mycket att PM´s väst och USA- tränade "styrka 17" kan gå in och ta över kontrollen samt förbereda ett nyval (som Hamas, med tanke på den förstörelse av GS som organisationen bragt över området kommer att förlora).
Ett annat alternativ är att de två delarna av en tänkt palestinsk stat fortsätter att vara separerade, klanmässigt och ideologiskt.
I detta fall kommer fredsförhandlingarna mellan PM och Israel att leda till en palestinsk stat på Västbanken och Gaza att förbli i ett Limbo.
I det senare fallet kan möjligen Egypten övertalas av Israel, Väst inkl. USA att övertalas att att ta över administrationen av området.
/BR
Intressant att vi kan ha så olika uppfattningar om situationen.
1. Enligt palestinska siffror korsade med nyhetskanaler är en överväldigande majoritet (80-90%) av de döda och sårade Hamas-män. Uppgiften att de flesta, eller ens många, skulle vara civila kvinnor och barn är inte trovärdig.
2. Israels attack är ett MÖNSTEREXEMPEL på proportionellt våld. Israel har systematiskt attackerat Hamas militära installationer, Hamas regeringsinstitutioner, Hamas operativa enheter, samt påstådda (eller mistänkta) dual use faciliteter. Visst ser bilderna från Gaza hemska ut - men ännu har vi inte sett rapporter om någon särskild civil ödeläggelse.
3. Våldet som Israel utsatts för är faktiskt betydligt värre än den nuvarande israeliska attacken. Palestinierna har medvetet skjutit mot civila i tre års tid, med upp till 80 raketer per dygn under kulmen. Totalt talar vi om flera tusen raketer.
Uppenbarligen har vi olika sätt att bedömma våldets allvarlighetsgrad, vilket är helt OK. Men tro inte att politiskt inspirerade Bjereld i Sverige har monopol på att avgöra vilket våld som är värst, eller vad som är proportionellt.
Vi kan kanske enas om att proportionalitet är en BEDÖMNINGSFRÅGA. I bästa fall är det professionella jurister och militärer som står för bedömningen. I värsta fall är det politiska operatörer.
Nytt ämne, ny kommentar:
"Det vore en tillbakagång till läget i mitten av 1960-talet, innan PLO fick status av det palestinska folkets mest auktoriativa talesman. Den perioden präglades av palestinska terrordåd, såväl mot Israel som mot andra internationella mål." (Bjereld)
Mitten av 1960-talet måste väl vara innan Sexdagarskriget 1967. Låt oss granska hur situationen såg ut då:
1. PLO bildades 1964 med syftet att övertala arabstaterna att invadera Israel. Det var inte tal om någon självständig palestinsk statsbildning. Den ideen föddes först ca 1970.
2. PLO gjorde några terror-räder mot Israel, det är helt rätt. Men det var först 1971 som Svarta September började attackera internationella mål.
3. Det palestinska folket hade ännu inte utvecklat en nationell identitet eller någon strävan att bilda en egen nationalstat. Deras strävan var att återvända till Israel samt utplåna den israeliska statsbildningen. Judeen, Samarien och Gaza var ju under arabisk kontroll, och INGEN talade om en palestinsk stat där sida vid sida med Israel.
Manniskor som attackeras tenderar ibland att sluta sig mer samman. Mahanda det faktiskt blir lattare for Fatah och Hamas att sluta fred nu pga av den Israeliska aggressionen? Jag undrar forovrigt varfor Egyptien inte lyckades sluta fred mellan Fatah och Hamas. Vet du nagot om det?
Eleni S
Att bedöma ett försvar som proportionellt utifrån dess effekter på målet är för en vetenskapsman uppenbart ologiskt.
Effekterna av ett försvar märks nämligen inte förrän försvarsåtgärderna vidtagits.
Nej. Proportionaliteten måste alldeles uppenbart värderas utifrån om försvarsåtgärderna får attackerna att upphöra, eller inte.
Ulf har tidigare framfört argumentet att ett kärnvapenvapenangrepp på GS är oprortionerligt.
Men det har aldrig varit aktuellt.
Proportionerligt försvarsvåld måste fortfarande definieras som den minsta graden av våld som får ett överfall att upphöra.
Som bekant avfyras fortfarande raketer, inte bara Kassams utan även ryska (iranska) Grads med längre räckvidd mot Israel.
Det är fruktansvärt att Hamas placerar sina raketramper bland ickestridande.
Ansvaret för förlusten i liv av kvinnor och barn(i vår bemärkelse inte Hamas´som anser att 18-åringar är vuxna), åvilar helt den terrororganisation som hjärntvättat unga män att dö för en Shariastat.
/BR
Tredje kommentaren med det tredje, och kanske viktigaste, ämnet.
"Självförsvar skall enligt folkrätten utövas proportionellt" skriver Bjereld ovan. Men tyvärr blandar Bjereld ihop två stycken åtskillda principer.
Proportionalitets-principen är en del av Geneve-konventionerna, och dess huvudavsikt är att skydda civila. Principen är att "kollateral civil skada måste stå i rimlig proportion till det avsedda målets militära värde." (Jämför gärna med Bjerelds felaktiga definition under förra postens kommentarer.) Proportionalitets-principen begränsar på inget vis de militära operationerna eller de politiska målen i en konflikt.
Självförsvarsprincipen är en del av FNs stadgar. Den ger alla stater rätt att använda militärmakt i självförsvar. Grundfilosofin är naturligtvis att stater får ta till sådant våld som är nödvändigt för att avlägsna det yttre hotet eller bemöta en attack. Principen innehåller INGA förhållningsregler vad gäller militära aktioners storlek.
Var och en får själv ta ställning till hur mycket självförsvar som är nödvändigt för att stoppa raket-attackerna. Betoning på att stoppa, för än så länge så regnar det ner raketer över hela södra Israel.
Eleni: Jo, det finns olika uppfattningar om huruvida den pågående utvecklingen omöjliggör, försvårar eller underlättar för Hamas och Fatah att nå en form av samförstånd och en överenskommelse. Jag har ingen specifik kunskap om orskerna till varför samtalen i Egypten misslyckades. Men uppenbarligen fanns det i det skedet ingen tillräcklig vilja hos Fatah och Hamas att göra de nödvändiga kompromisserna. Låt oss åtminstone hoppas att något gott kan komma ut ur det elände vi nu iakttar i Gaza - som t ex bättre förutsättningar att nå en reell palestinsk enighet så att förhandlingarna därefter kan komma igång på allvar.
Jag tror du har missat något om Hamasrörelsens karaktär, Ulf, om du tror Hamas skulle vilja eller med sin ideologi kunna enas med dem som inte delar deras fundamentalistiska islamistiska syn. Om Hamas kunde tillata sig att reformeras vore det en sak, men sekter - från andra religioner också förstås - som praktiserar förhärligande av våld, död och martyrskap torde göra reformering svårt. Man kan bara hoppas att något positivt kommer ur detta elände, t.ex. att Hamas tappar förmågan att kriga mot oskyldiga.
Jag undrar vad FN med sitt Säkerhetsråd kunde/borde ha gjort fuor länge sen för att stoppa Hamas' fortgående brott mot International Law och brott mot International Humanitarian Law. Lite sent nu att stoppa Hamas' framfart.
En sak omvärlden har gjort - igen - är att vänta tyst och tolerant medan civilbefolkning attackeras - tusentals raketer över några år, Ulf - tills situationen blir ohållbar. Sedan öppnar man mun i protest - men inte mot förövarna som spred och drev terror.
A-K Roth
Nu kan jag inte hålla mig längre. Efter att tydligen länge ha brottats med PROPORTIONALITET kommer G.T. fram till att det i bästa fall ska avgöres av professionella jurister och militärer och i sämsta fal av politiska operatörer(Sic!)
Vad det gäller folkrättsexperter har Ulf ovan anfört en klar uppfattning som nog är majoritetens. Militärer - är det inte för mer än hundra år sen sagt att krig är en för allvarlig fråga för att handtas av militärer.
Det är en politisk fråga. Och för oss demokrater något vi alla kan och ska ha en uppfattning om. Inte överlåta till s k experter.
Och politik - när jag var ung och grön studsade jag inför att en kommunist - nu sen länge död - sa att politik ytterst är en fråga om moral.
Nu är jag framme vid denna uppfattning.
G. Tikotzinsky, du verkar ha en överdriven tilltro och krav på forskare som opartiska sanningssägare som stödjer sig på vederhäftiga forskningsresultat. Du kräver t.ex. akademiska referenser av Ulf i flera kommentar. Du kräver även motsägelsefrihet, undrar över sak-kompetensen, mm. Sedan så säger du att Ulf inte har monopol på bedömningar, men varför skulle han ha det? Påståendet visar att du ser vetenskapen/professorer som en stor auktoritet, som i normalfallet har monopol på sanningen.
Du delar tyvärr denna tro med en majoritet av forskare, journalister och allmänhet. Jag säger tyvärr eftersom vederhäftig forskning visar att den traditionella bilden av forskaren inte stämmer med verkligheten. Forskaren påverkas av egna och andras värderingar som också påverkar forskningsresultaten, anpassar påståenden och forskningsresultat till omgivningen för att gynna egna intressen, hänvisar till auktoriteter som i sammanhanget är irrelevanta för att öka egen trovärdighet, driver politiska linjer men döljer det bakom en retorik av saklighet, selektivt skeptiska mot sådant som inte stämmer med den egna världsbilden snarare än universellt skeptiska, bygger upp allianser med politiska aktörer, osv. Trots det så håller de flesta fast vid en högst idealiserad bild av forskaren.
Men som du själv konstaterat så är Ulf vad gäller mellanöstern-konflikten i första hand en opinionsbildare med politiskt/religiösa/etiska bevekelsegrunder. Men vad är egentligen felet med detta? Forskaren har en viktig samhällsroll i detta. Problemet, som jag ser det, är först och främst att media behandlar forskare med alltför stor respekt. Deras påståenden blir helt enkelt inte kritiskt belysta i tillräcklig grad utan tas som sanningen.
Forskaren, särskilt den samhällsvetenskapliga, uppträder i många roller: forskare, lärare, folkbildare, expert, opinionsbildare, ideolog, debattör, bloggare... Men i media finns tyvärr bara en kategori för forskare, den opartiske experten. Media lever därmed inte upp till sin uppgift, att syna makten kritiskt, där vetenskapen är en mycket viktig maktfaktor i "kunskapssamhället". Den verklige forskaren är allt annat än opartisk och objektiv.
Så, G. Tikotzinsky, kräv inte att Ulf ska vara den där traditionella forskaren som inte finns, utan läs, förstå och debattera holistiskt, d.v.s. med alla relevanta faktorer inkluderade. Det blir mer sant och intressant då!
Ett minimum för att en militär aktion skall få kallas "självförsvar" bör väl åtminstone vara att ett visst mått av överaskningsmoment är inblandat i det man försvarar sig mot.
Alltså, det bör vara mycket begränsat med att tid att namnge självförsvarsaktionen. Om man trots allt hinner med det, kan jag tänka mig namnen "Rädda våra barn", eller "Sluta skjut på oss". När man kallar den för "Gjutet bly" som bör alla av sunda vätskor inse att det inte har något med begreppet självförsvar i dess klassiska betydelse att göra.
Men efter Afghanistan 2001 har ju begreppet genomgått en förändring så israelvännernas argumentation här är väl ungefär vad man kan förvänta sig. En av kommentatorerna ovan hävdade 2003 att angreppet på Irak var att betrakta som ett självförsvar i Israels sak, ett yttrande som kunde leda till riktigt humoristiska debatter när Israelvännerna skulle förklara varför den självförsvande parten inte deltog i sitt eget självförsvar, ja, det var tider det.
Annars är det kul att se att Tikotzinsky vänt på en femöring och nu plötsligt framhåller FN:s stadga som gälland; den som han i "pragmatismens" namn struntade i i förra veckan.
"Självförsvar" är precis som det heter ett försvar mot attacker.
När raketer under flera års tid regnat över södra Israel(nu också längre in i landet sedan Hamas lyckats smuggla in Gradraketer) och terrorriserat befolkningen där har Israel naturligtvis hunnit göra upp operationsplaner för ett självförsvarskrig och även att namnge operationen.
Att attacken kom som en överraskning för Hamas innebär naturligtvis att planen var lyckad.
"kunde leda till riktigt humoristiska debatter när Israelvännerna skulle förklara varför den självförsvarande parten inte deltog i sitt eget självförsvar" skriver "Bulten i Bo"
De Israeler som drabbades av vågor av Scudrobotar från Saddams Irak 1991 kunde hålla sig för skratt i en sådan debatt.
/BR
"israel" är världens fjärde största ockupationsmakt med obegränsat militärt och ekonomiskt stöd från USA, som anser att de har rätt att "försvara sig" mot de folk de ockuperar och försöker mura in stjäla land från och utrota...
Hela mantrat är lika idiotiskt som att judarna ockuperat begeppet "antisemitism" trots att 95% numera, inklusive hela krigsförbrytatgarnityret i "israel", härstammar från en stam (khazarer) i Kaukasus som masskonverterade till judendomen. Antisionister är mer passande och relevant.
Enligt FN och alla folkrättskonvetioner har Palestinierna, liksom alla ockuperade folk, rätt att försvara sig, med alla till buds stående medel. ÄVEN modifierade nyårsraketer och slangbellor.
Judarna i Warshawa-ghettot kastade molovs mot nazisterna (en systerideologi till zionismen), nazisterna "försvarade sig"...
Palestinierna som själva med föräldrar och morföräldrar fördrivits från de ockuperade områdena utanför Gaza men trängts ihop här, inmurade med taggtråd murar stridsvagnar vakttorn och dagliga dödsskjutningar på barn kvinnor och gamla, har alltså inte rätt till motstånd?
Andreas Bjurström har rätt i mycket (enl min uppfattning!), men något väl negativ syn på forskare. En stor del - kanske de flesta - sitter inte på höga hästar, utan inser sina begränsningar.
Om Afghanistankriget (Buten i Boo): Norman Paech, professor i folkrätt i Kassel gjorde en utredning ställd till Förbundsdagen om rättslig grund för Tyskland att ställa trupper till NATO:s förfogande för ockupation av Afghanistan (översatte själv delar av detta till Afghanistan.nu., där de nog finns på nätet). Han avvisar just slälvförsvarsargumentet, använt av USA att attackera Afghanistan tre veckor efter 11/9. Rätten till självförsvar har sina begränsningar i tid och i proportionalitetsprincipen!
Sen har vi den svenske "experten" Ove Bring som numera anser att A inte är ockuperat! Logiskt nog svarar han på direkt fråga att Sovjet inte heller ockuperade Afghanistan!
Bulten vet lika lite om hur man namnger militära operationer som han vet åt vilket håll Stinger missiler flyger - från luften neråt eller från marken uppåt! Namnen är slumpvis valda från en A och B lista av ord som kan bilda två-ordskombinationer på hebreiska.
Diskussionen kring självförsvarsprincipen gäller Bjerelds påståenden i bloggposten. Bjerelds åsikter/påståenden är inte baserade på tom luft på samma sätt som Bultens, utan påstås vara förankrade i olika internationella traktat.
Andreas,
Tack för en intressant kommentar.
Min världsuppfattning är starkt färgad av mina egna empiriska forskningsmetoder (inom företagsekonomi). Därför förväntar jag mig också att en erfaren forskare som Bjereld skall skriva utifrån ett empiriskt perspektiv så långt det går, trots att han sysslar med samhällsvetenskap. Minimumkravet är att hantera fakta och referenser ärligt.
Du har kanske rätt i att jag bör skruva ner mina förväntningar. Men då reduceras Bjerelds blogg till bara en av många vänsterbloggar som lider av svåra filtrerings-störningar i sin verklighetsuppfattning.
Det enklaste vore ju att svara raket för raket, dvs om Hamas skickar 300 raketer så gör Israel det tillbaka... Alltså har israel inte på långa vägar svarat rimligt, de har lömnat ett alldeles för SVAGT svar. "Boddy count" är oväsentligt, raket för raket gäller....
Sixten:
Rätten till självförsvar har sina begränsningar i tid och i proportionalitetsprincipen!, ganska förväntad ståndpunkt, självklar egentligen. Men tack för informationen.
BR: "Scudrobotarna 1991", ja, med ditt och övriga Al-Hamatzavs redaktions sätt att resonera så borde ju Irakierna utan några större problem knö in detta i en sjävförsvarsdefinition; man självförsvarade sig för Israels oprovocerade bombningar cirkus 10 år tidigare. Läs en artikel om detta här, ta dock alla faktauppgifter från författaren med kilovis med salt vilken kommentardelen i posten tydligt visar.
Tiko, posten du snöat in på finns här och som du ser rättar jag helt prestigelöst min post när jag lärt motsatsen om en detalj. Din redaktionskollega och sidekick i länken ovan är definitivt inte lika generös med sådant.
Bjerelds åsikter/påståenden är inte baserade på tom luft på samma sätt som Bultens, utan påstås vara förankrade i olika internationella traktat.
Jo, jag vet att du är rätt nöjd med dig själv, men som du kan se i Sixtens inlägg är frågan om självförsvarsrätten begränsade tidsrymd en fråga i folkrätten. Vad beträffar dig själv så tyckte du i förrförra veckan att det var Israels högsta domstol som skulle döma om ockupanten har rätt att låta sin civilbefolkning flytta in på ockuperat område, veckan därefter framhöll du linjen att internationell rätt inte gällde dig eftersom du är "pragmatisk" och nu vill du alltså strikt diskutera folkrätten utifrån "internationella traktat".
En skjorta, en åsikt, är ditt motto, eller?
Hamas har raketbombat sedan början av 2002. Över 4000 raketer har slagit ned. Israel har hittills svarat med att införa en blockad av Gaza, den infördes 2007, alltså två år efter tillbakadragandet. Om man ser på statistiken över raketbombningar så ser man att dn varit gankska konstant i åtta år, den var lika stora innan blockaden som efter, och den återhållsamma inställningen som Israel visade mellan 2005 fram till december 2008hjälpte inte heller.
Det visar att det spelar ingen roll vad Israel gör i denna fråga, de kan vara återhållsamma, de kan föra samtal med Hamas (t ex med egypisk medling), de kan inför en blockad, de kan bomba... det fortsätter att regna raketer ändå.
Israelhatarna måste svara på varför FN:s bestämmelser om självförsvar helt plötsligt inte gäller Israel, och Israelförsvararna måste ge svar på vilket sätt dessa bombningar hjälper den egna saken framåt, här ser vi hur Hamas blir stärkta, hur den lugna utvecklingen på Västbanken kan brytas osv osv.
Det hela är en hopplös situation men det är Hamas som bär skulden till det hela. 2 miljoner människor, 1,5 miljon i Gaza och en halv miljon i Israel, har Hamas tagit som gisslan. Och kom inte och säg att de blev folkvalda, Hamas har lika stor legitimitet idag som Hitler hade 1938, de har genomfört en statskupp mot pres Abbas och de plågar sin egna befolkning. Att samtala med dem idag är lika meningsfullt som att samtala med Hitler 1938.
Frågan är bara vad man ska göra istället för det som händer nu.
Israels motanfall mot arabisk raketeld inleddes mot bakgrund av ett pågående raketbombardemang allt längre in i Israel och är därför helt legitimt; Folkrätten specificerar ingen tidsrymd inom vilken ett motanfall skall sättas in för att få kallas självförsvar.
Inte ens proportionalitetsprincipen är operationellt definierad i folrätten även om man intuitivt Kan tycka att det minsta våld som får en attack att upphöra är proportionerligt.
Ulf som hänvisar till en tänkt proportionalitetsprincip utgående från resultatet av ett självförsvar har därmed inget konkret stöd för sin tes lika lite som termen "övervåld" finns som juridiskt begrepp i folkrätten.
"Bulten i Bos" briljanta tankar om att Saddam Husseins Scudanfall mot Israel 1991 skulle kunna betecknas som "självförsvar" mot IAF´s anfall mot Osirak 1981 och att vissa namn på militära operationer utesluter att de är självförsvarsaktioner får stå utan kommentarer.
Då drunknar de inte i text.
Du läser dåligt, BR, jag tycker 10 år gammalt självförsvar är ett bisarrt resoneman; både vad beträffar Squdrobotarna mot Israel 1991 såväl som att bombningen av Irak 2003 skulle kunna vara ett självförsvar för bombningarna Israel blev utsatta för 12(!) år tidigare. Kul att vi är överens om detta (för det är vi väl?).
En av svensk internetsvärlds mest kända sionister har dock sagt mig en gång att det bara var en bluff att Israel inte deltog i Gulfkriget 1991 och/eller Irakkriget 2003. Han påstod att Israel deltog i hemlighet, bluffen var till för att lura vissa arabstater att ställa upp på USA:s sida.
Om han hade rätt, ja, då var ju Squdrobotarna 1991 en med folkrätten lättmotiverad aktion från Saddams sida.
BR och Tiko, självutnämnda militärexperter, tror ni att denne sionist hade rätt i sin bedömning?
Du har uppenbarligen inte förstått att det fanns ett hot att Saddam Hussein skulle avfyra Scuds mot Israel i förspelet till den anglo-amerikanska invasionen 2003
"Bulten i Bo".
Dags att läsa på lite och som flera gånger påpekats för dig; Håll dig ifrån militära spörsmål vilket inkluderar en uppmaning att kalla Scuds just så och inte Squds vilket enligt Google är ett okänt begrepp för irakiska missiler.
/BR
inte förstått att det fanns ett hot att Saddam Hussein skulle avfyra Scuds mot Israel i förspelet till den anglo-amerikanska invasionen 2003
Och då skulle den "anglo-amerikanska" invasionen varit ett självförsvar, är det så du menar? Det räcker med att tro sig vara hotad så har man rätt att starta krig, dagens tolkning av FN-stadgan från Al-Hamatzavs redaktion?
Hade du något svar på om Israel deltog i dessa av dig påstådda "självförsvar", såsom internets MR sionist påspod?
Palestinierna är inte oskyldiga, de är ansvariga för att i demokratiska val ha utsett det islamistiska Hamas partiet som vill utplåna Israel och dess befolkning och som beskjuter Israel med raketer dagligen. Nu får de ta konsekvenserna av sitt fria val.
Förhoppningsvis inser palestinierna att de måste upphöra med allt våld mot Israel och förstå att de har förlorat alla krig mot en övermäktig fiende och finna sig i sitt öde och söka fred och bygga upp ett nytt land och liv på Gaza och Västbanken i fredlig sam existens med israelerna. Det är den enda humanitära lösningen jag kan se.
Roten till det onda i MÖ torde vara sionismen. Dvs. att judarna gör anspråk på hela området för egen del. Det fanns ett alternativ till den nuvarande judiska statsbildningen. Nämligen en gemensam stat för judar och palestinier, där palestinernas rättigheter var likvärdiga. Denna lösning stöddes av omgivande arabländer.
Resultatet av det som sionisterna eftertraktade vet vi nu. 60 år av förtryck och fördrivning av palestinier, krig och våld och lidande för alla. En katastrofal utveckling utan slut.
Angående proportionalitet:
Är det inte ett utslag av en övermänniskoideologi när Israel anser att en död israel motsvarar hundra döda palestinier?
Skicka en kommentar