I Jimmie Åkessons värld var Rosa Parks och Martin Luther King i själva verket Sverigedemokrater

Det var ett offensivt, för att inte säga aggressivt, mobiliseringstal som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson höll i Almedalen på tisdagskvällen. Visserligen flirtade han även med pensionärerna (avskaffande av pensionärsskatten) och med LO-väljarna (sociala välfärdsfrågor), men talet syftade i första hand till att hålla lågan levande från det framgångsrika EU-valet och elda de egna sympatisörerna till att hålla fast vid partiet och inte gå till soffan eller till Socialdemokraterna.

Jimmie Åkesson var uppenbart störd över att hans parti hade blivit kallat rasistiskt av Stefan Löfven i samband med dennes anförande i Almedalen i söndags. Jimmie Åkesson anförde ett längre resonemang där han beskrev sig och sitt parti som landets främsta förespråkare för en human flyktingpolitik och som på framkant i det antirasistiska arbetet. I Jimmie Åkesson värld var Rosa Parks och Martin Luther King i själva verket Sverigedemokrater.

Delar av den antirasistiska rörelsen fanns på plats och skanderade paroller i protest mot Sverigedemokraternas politik. Särskilt vid ett tillfälle brände det till. Jimmie Åkesson hade berättat om hur starkt berörd han personligen blivit efter möte med en syrisk (?) flykting i våras. Efter sin berättelse gjorde Åkesson en konstpaus för att låta stämningen sjunka in. Då ropade en antirasistisk demonstrant upprört: Det är ju de här människorna du vill skicka tillbaks!

Sverigedemokraterna tillstod igår att de kommer att bedriva en aggressiv valkampanj, och de illustrerade aggressiviteten med en bild på en arg hund som visar tänderna bredvid bokstäverna SD.

Själv tycker jag affischen är osmaklig. Jag tror också att den här typen av aggressiva kampanjmetoder gör det än svårare för partiet att få bukt med den snedvridna könsfördelning som präglar partiets medlemsskara och väljarbas.



Mycket talar för att Sverigedemokraterna stärker sin andel av rösterna i valet i september. Väljarna har alltför länge haft väldigt svårt att se den avgörande skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Nu talar också väldigt mycket för att regeringsfrågan kommer att vara avgjord i god tid före valet, vilket ger bättre förutsättningar för Sverigedemokraterna att attrahera väljare. Men det kan bli en Pyrrhus-seger - partiet ökar sitt röstetal men förlorar inflytande genom att inte längre inneha en vågmästarställning.

*

I Almedalen är det mycket folk, för att uttrycka det milt. Någon hade räknat ut att det igår på förmiddagen pågick 110 olika seminarier samtidigt. Strax skall jag gå på lunchseminarium med Unibet, där man kan slå vad om hur det går i valet. Just nu är oddsen på att Stefan Löfven blir statsminister nere i 1.10, medan Fredrik Reinfeldt står i hela 5 gånger pengarna. Segervissa Alliansare har här en chans att berika sig. Eller också att ruinera sig...