För ett par veckor sedan – den 18 november - beslöt Säkerhetspolisen att höja hotbilden för Sverige från 3 till 4, från ”förhöjt hot” till ”högt hot”. Det är den högsta hotnivån någonsin. Samtidigt tillkännagavs att en 25-årig man anhållits i sin frånvaro, misstänkt för förberedelse till terroristbrott.
Dagen därpå – den 19
november – meddelade statsminister Stefan Löfven att regeringen avsåg att
genomföra flera insatser för att motverka terrorism i Sverige. Insatserna
bestod i att utreda förslag på hur
Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten kan få avlyssna
information som skickas genom krypterade kanaler, driva frågan om kontroll av biometriska uppgifter vid
gränserna till Schengenområdet samt utreda om det finns tillräckliga
möjligheter till kameraövervakning på särskilt brottsutsatta platser och andra
platser med ett förhöjt skyddsbehov.
Enskilda
repressiva åtgärder försvaras gärna med en förstärkt hotbild och med att de
bara är temporära. Men när hotbilden väl förändrats är det sällan som de
repressiva åtgärderna avskaffas. Vi har vant oss vid dem och de har blivit en
del av vår vardag. Det är en olycklig och oroande utveckling.
Angående
statens övervakning av sina medborgare så anser jag för övrigt att möjligheten
att ge Edward Snowden politisk asyl i Sverige bör ges en seriös prövning.
Texten är publicerad i Aktuellt i Politiken, 4 december 2015.
Texten är publicerad i Aktuellt i Politiken, 4 december 2015.