Journalistbubblan - ett tecken i tiden!

Informationstillgängligheten är i dag större än i något annat samhälle i mänsklighetens historia - nästan all känd kunskap finns bara några klick bort på nätet. Medborgarnas möjlighet till kommunikation via mobiler, e-post och sociala media har också skapat ett samhälle som präglas av öppenhet och där det är allt svårare för makthavare och medborgare att hålla saker och ting hemliga.

Den ökade informationstillgängligheten och öppenheten har ställt journalistrollen inför nya utmaningar. Svunnen är den tid då en kultur- eller en debattredaktör kunde avgöra vilka frågor som skulle debatteras i den medborgerliga offentligheten. Även om debatten i bloggosfären, Facebook och Twitter fortfarande oftast utgör en reaktion på ämnen som initialt tagits upp i Fat Cat Media (traditionella tidningar, TV och radio) så har slussluckorna öppnats. Journalisten har inte längre monopol på att välja ut de nyheter som läsaren förmodas vilja ta del av (nyhetsvärdering) eller borde få ta del av (nyhetsideologi). Journalisten är heller inte längre ensam i sin roll som oberoende granskare av makten.

Vilket är då journalistens och journalistikens uppdrag i en digitaliserad tid? Den frågan har diskuterats livligt de senaste veckorna - inte oväntat mest av journalister. I dag lanserade urkraften och journalisten Emanuel Karlsten Facebookgruppen Journalistbubblan som på bara några timmar fått över 600 medlemmar. Syften med gruppen är just att diskutera dagens journalistroll och journalistikens framtidsfrågor.

I dag handlar journalistik mer om att förmedla tolkningar och analyser än om att förmedla fakta. Skälet är förstås att läsaren själv via nätet kan skaffa sig de faktakunskaper som är nödvändiga medan avancerade analyserna är unika eller specifika. Jag talar dagligen med journalister och har märkt förändringen. Tidigare efterfrågades oftare faktauppgifter - nu efterfrågas nästan enbart tolkningar av skeenden.

Utvecklingen är i grunden positiv. Nätet gör medborgare mer kunniga, mer självständiga och mer kommunikativa. Alex Schulmans märkliga uttalanden i SVT Aktuellt igår (där han i princip avfärdade bloggosfären som en avskrädesplats för modehetsande tonårstjejer) visade bara på en monumental okunnighet om sociala medias plats i vår tids medborgerliga offentlighet.

Dagens journalistik bör ha kvar sin inriktning på 1.) nyhet, 2.) fördjupning, 3.) analys, 4.) underhållning och inte minst en 5.) kritisk granskning av makt och samhällsförhållanden. Men journalistikens företrädare måste inse att landskapet förändrats. Allt är offentligt och journalistiken konkurrerar nu med medborgare och andra aktörer på var och en av de punkter jag listat ovan. Själv går jag nu alltid först till Twitter när jag vill kolla in nyhetsflödet.

Det journalistiken kan konkurrera med är sin professionalitet, sin tradition och sina resurser. Det är inget dåligt utgångsläge.

Expost: När jag började skriva denna post gick jag in på Wikipedia för att se hur man där definierade begreppet "journalistik". Wikipedia har ofta välskrivna texter, men här var det alldeles förskräckligt. Journalistikens främsta teknik beskrev som besvarande av frågorna "vad, var, när, vem och hur samt gärna även varför" och som en av de "mest kända forskarna" anges John Pilger. Kan ingen plikttrogen journalistsjäl gå in och städa upp på sidan?