Delar av den svenska vänstern har svårt att inse att våldsromantik och våldsretorik är ett fördärv. Jodå, jag har också med bultande hjärta sjungit Warsawjankas "jublande glatt i den kampen jag blöder, jublande glatt jag dör för frihetens sak". Eller stämt in i den alternativa fjärde versen av Internationalen: "vi skjuter våra generaler, och sjunger broderskapets sång". Det var några år sedan. Men - been there, done that.
Med åren har jag blivit alltmer kritisk till och uppmärksam på våldsromantik i alla dess former. Våldsromantik tenderar att urholka människovärdet, banalisera våldets konsekvenser och att i utilitaristisk anda sätta ändamålen före medlen. Den svenska vänstern borde hålla sig för god för sådant.
Vänsterpartiets barnaktiviteter i Slottsparken i Malmö under 1 maj inrymde ett moment där barn med baseballträ skulle slå sönder en piñata föreställande centerledaren Annie Lööf och andra borgerliga politiker.Till Sydvenskan säger vänsterpartisten Patrik Strand som var med och arrangerade firandet att han inte "tror" att barnen kommer att "växa upp och slå Annie Lööf i skallen". Och om de ändå gör det så skulle det "vara tråkigt".
Nej, jag tror kanske inte heller att barnen i Slottsparken kommer att växa upp och slå Annie Lööf i skallen. Men den aningslöshet som framträdande vänsterpartister i Malmö visar gör mig dyster till sinnet. Gladare blir jag av att Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler reagerat och uppmanat Vänsterpartiet i Skåne att ta avstånd från arrangemanget. Men Vänsterpartiets lokalordförande Daniel Sestrajcic ser inga skäl att backa: Från Malmö blir det absolut ingen ursäkt, inget avståndstagande. Det är den
borgerliga regeringen som borde be om ursäkt för att de skapat massfattigdom och
massarbetslöshet i Sverige.
Om nu Malmövänstern inte på något sätt inser det ovärdiga i våldsförhärligande aktiviteter för barn borde man kanske åtminstone kunna samla sig till en strategisk bedömning. Är det den här typen av debatter som Vänsterpartiet tjänar på just nu?
Uppdaterat kl 20.35: Subjektiv påminner om den gången Liberala ungdomsförbundet (LUF) klagade på att man i LO:s tält på Hultsfredsfestivalen kunde slå i spikar på bilder av
“alliansens” partiledare. Det var samma LUF som i samband med Pridefestivalen i Stockholm arrangerade pilkastning på bland annat KD-ledaren Alf Svensson under rubriken "Pricka homofoben".
Vänstern har naturligtvis aldrig haft monopol på våldsromantik och våldsretorik. Det groteska Palme-hatet och pilkastningstavlor kom från höger. Själv glömmer jag aldrig de ungmoderater som häcklade mig som ung FNL-are med ramsan Heja Nixon, mera skoj - fäll flera bomber över Hanoi! Men Vänstern har ett eget ansvar att hålla rent i dessa frågor.